Avhandlingen bygger på enkäter och intervjuer med patienter både före och efter vård och rehabilitering. Att bli tagen på allvar, att få en förklaring, att få bli delaktig i bedömning och behandling samt att få en individanpassad behandling var centrala faktorer för båda könen vid mottagningsbesöket, men de valde delvis att berätta om sina besvär på olika sätt.
Oklara råd från vårdpersonal var en viktigt faktor
Männen hade lättare att knyta an till en positiv identitet som hårt arbetande även om kvinnorna också hade tunga arbeten. Kvinnorna uttryckte oftare rädsla att uppfattas som ”gnälliga” och befarade att de inte skulle bli tagna på allvar när de sökte vård. Patienter med rygg- och nacksmärta upplevde sina kroppar som sköra, vilket kunde leda till att de blev rädda för att röra på sig.
Oklara råd från vårdpersonalen var en viktig faktor för att de kände osäkerhet om kroppens begränsningar och blev mindre aktiva. Kvinnorna fick i högre utsträckning ett budskap om att ”ta det försiktigt” medan männen oftare fick höra att ryggsmärtan hörde till arbetet.