Ange ditt sökord

Ibland är det bara små medel som behövs för att minska lidandet och öka livskvaliteten hos demenssjuka.  Foto: Shutterstock

Ibland är det bara små medel som behövs för att minska lidandet och öka livskvaliteten hos demenssjuka. Foto: Shutterstock

Kvalitetsregister ökar livskvaliteten för demenssjuka

År 2010 infördes det nationella BPSD-registret och sedan dess är det tusentals demenssjuka som har fått en ökad livskvalitet. Även vårdpersonalen mår bättre av det nya arbetssättet. 

Annons:

Begreppet BPSD står för “Beteendemässiga och psykiska symptom hos personer med demenssjukdom”.

Olika uttryck för missnöje

Det nya arbetssättet innebär att vårdpersonalen arbetar mer personcentrerat. De utgår från patienten i bemötande och behovsanpassning genom att försöka hitta orsakerna till deras beteende. För BPSD handlar om just det, olika uttryck för missnöje. Det drabbar 90 procent av alla demenssjuka i någon utsträckning och kan yttra sig som ilska, ångest, hallucinationer, hyperaktivitet eller apati.

Vårdpersonalens observationer och åtgärder dokumenteras i registret med hjälp av en skattningsskala som heter NPI och utifrån den kan man sedan mäta förändringarna. Arbete sker på ett gemensamt och strukturerat sätt för personalen. 

Majoriteten av patienterna är smärtfria

Kvalitetsregistret BPSD startades 2010 med syfte att minska lidandet hos patienter med demenssjukdom. Totalt är det 160 000 som är drabbade av demens i Sverige, 42 000 (25 procent) av dessa är anslutna till registret. Och det har blivit skillnad sedan det infördes. 

Enligt statistik från BPSD-registret har det nya, personcentrerade arbetssättet lett till att majoriteten, 71 procent, av patienterna är smärtfria. Man har också lyckats få ner andelen patienter som behöver medicin mot ångest och psykoser. 

Registret gynnar både patienter och vårdpersonal

Ibland är det bara små medel som behövs för att minska lidandet och öka livskvaliteten hos demenssjuka. På ett demensboende i Botkyrka har man till exempel bytt ut det vita porslinet mot ett blått och dukat fram det på ett rött underlägg. Den färgkontrasten gjorde att filmjölken syntes bättre på tallriken och frukosten blev genast roligare att äta än tidigare då allt bara var vitt.  

Man har också gjort enkätundersökningar bland vårdpersonalen för att se effekterna av det nya arbetssättet och även där syns förbättringar. Sjukskrivningarna är färre och laggkänslan starkare tack vare det gemensamma språket som NPI-skattningen och registret innebär. 

Annons:

Källor:

Sveriges Radio

Den här artikeln handlar om:

Läs även

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Glöm inte att bekräfta din prenumeration i din inkorg. Den kan ha hamnat i din skräppost.

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Genom åren har experterna besvarat över 8 000 frågor, så chansen är stor att du hittar redan besvarade frågor inom det du undrar över.

Välkommen till Doktorn!

Annons: