Magproblem är ett stort folkhälsoproblem, som är besvärande och tar mycket energi från de som drabbas. Omkring 44 procent av den svenska befolkningen uppger att de har magproblem visar Magrapporten 2019, genomförd av Sifo på uppdrag av Valio. Man upplever sig begränsad i vardagen och har framförallt magont och lös mage. Ungefär varannan känner sig stressad och tycker att det är pinsamt med besvären. Var tredje upplever dessutom att det ger dem dåligt självförtroende. Tyvärr har magbesvären för många blivit det normala i vardagen.
Varför lider så många av magproblem?
Vår livsstil med perioder av stress, sämre kostvanor eller antibiotikakurer kan på invecklade sätt orsaka näringsbrist hos tjocktarmscellerna, där de inte får tillräckligt stor mängd av kortkedjade fettsyror. Det kan då leda till att tarmens skydd blir försvagat och därmed släpper tarmen igenom exempelvis bakterier, så kallad läckande tarm. Vid läckande tarm kan inflammatoriska tarmsjukdomar och irritabel tjocktarm (IBS) uppstå, när kroppens immunförsvar aktiveras.
-De kortkedjade fettsyrorna är den främsta energikällan till tarmcellerna och bidrar till att stärka barriärfunktionen mot inkräktande bakterier, berättar Emilia Polster, dietist. Kortkedjade fettsyror (SCFA; short-chain fatty acids) skapas naturligt i tjocktarmen när tarmfloran fermenterar ämnen som passerat utan att brytas ner i tunntarmen. De viktigaste av ämnena är kostfiber, som kan fermenteras av tarmfloran. För att minska risken för magproblem behöver vi därför få i oss livsmedel med stor mängd kortkedjade fettsyror.
Tarmfloran innehåller en mängd mikroorganismer, där huvudparten är bakterier. Människans tarmsystem innehåller omkring ett till två kilo bakterier. Grunden för tarmfloran läggs redan under de första tre levnadsåren.
Kortkedjade fettsyror i fermenterade livsmedel
Förr utgjorde fermenterade livsmedel en större mängd av kosten än idag, till följd av att man konserverade och förlängde hållbarheten med hjälp av bakterier. Idag har vi kylskåp och andra sätt att förvara mat och därför få vi i oss mindre mängd av kortkedjade fettsyror och andra ämnen som är positiva för tarmfloran. Idag är tyvärr de flesta livsmedel som man tror är fermenterade av bakterier, exempelvis surkål, framtagna med små mängder ättika istället för fermenterade bakterier.
-Det är alltså egentligen resultatet av fermenteringen som är eftersträvansvärt, poängterar Emilia Polster. Bakterier och kostfiber är huvudingredienser till denna process; inne i kroppen eller i den fermentering som sker i produkten.
En stor del av immunförsvarets kapacitet används till att övervaka och försvara våra slemhinnor, så att inte bakterier och andra mikroorganismer tränger igenom och tar sig ut i kroppen. Tjocktarmens slemhinna är den största och utgör det primära skyddet mot bakterierna i tarmen.
-Har man en försämrad barriärfunktion med läckage kan bakterier tränga in genom tarmväggen och därmed driva på en inflammation i tarmen. Genom att ta hand om tarmslemhinnan kan risken för en lokal inflammation och dess obehagliga symtom minskas.
Vi behöver ge tarmen lite mer kärlek och ta hand om den fortsätter Emilia Polster.
-Om vi vet varför det är bra för oss att säkerställa halten av kortkedjade fettsyror i tjocktarmen, så kan det förhoppningsvis öka motivationen att välja livsmedel, som främjar detta.
Det är mycket vi fortfarande inte känner till om våra tarmar, men forskning pågår världen över. Vad vi vet är att det vi stoppar i oss påverkar tarmfloran och äter vi livsmedel med gynnsamma bakterier och mycket fibrer kan vi påverka vår maghälsa positivt.
