Studien har publicerats vetenskapstidskrfiten BMJ.
Finns anledning att ifrågasätta
Ett antal tidigare studier har pekat på att om mamman tar antibiotika under garviditeten eller om ett litet barn får antibioitka ökar risken för att barnet ska utveckla astma. Studierna har lett till en utbredd uppfattning att det finns ett orsakssamband mellan antibioitka och en ökad risk för astma.
Men forskarna bakom den nya studien där nästan 500 000 barn födda i Sverige mellan januari 2006 och december 2010 ingår menar att det finns anledning att ifrågasätta resultatet från dessa studier.
Svårt att diagnostisera
Forskarna tittade bland annat närmare på barn som fått antibiotika tidigt i livet för att behandla en infektion. Här jämfördes om risken för att utveckla astma efter antibiotikabehandling var lika hög oavsett vad behandlingen gällde, alltså om risken var lika hög vid hud-, urinvägsinfektion eller luftvägsinfektion. Det var den inte. Risken var istället mycket högre efter luftvägsinfektion. Det är, menar forskarna, svårt att diagnostisera astma hos små barn så nydebuterad astma kan misstolkas som en luftvägsinfektion. Barnen kan ha fått antibiotika för att behandla luftvägsinfektionen som egentligen från början är astma.
Det i sin tur kan leda till att man misstänker att antibiotikabehandlingen orsakade den astma som man senare upptäcker. Luftvägsinfektioner i sig ökar risken för astma, oavsett om de behandlas med antibiotika eller inte och det kan vara en annan förklaring till att man har satt antibiotika i samband med astma. Allt talar med andra ord för ett samband orsakat av att en nydebuterad astma misstolkas som luftvägsinfektion och behandlas med antibiotika alternativt att luftvägsinfektioner i sig ökar risken för astma, oavsett om den behandlas med antibiotika eller inte.
Andra faktorer
En annan förklaring som forskarna ger är att tidigare studier inte i tillräckligt hög grad tagit hänsyn till andra faktorer som kan innebära en ökad risk för astma. Det kan vara faktorer som finns i hemmet eller livsstilsrelaterade faktorer. Anne Örtqvist, läkare och doktorand vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska institutet är en av forskarna bakom rapporten. Hon säger att det är tack vare de register vi har i Sverige som man har kunnat göra en studie designad för att väga in sådana faktorer som tidigare inte har kunnat vägas in.
När forskarna gjorde syskonanalyser uppdelade på hud-, urinvägs- och luftvägsinfektion försvann sambandet mellan antibiotikabehandling och astma och i korthet kan man säga att det förekom en mängd barn i studien, där ett syskon hade astma och där ett annat hade exponerats för antibiotika tidigt i livet, utan att utveckla astma.
Inget orsakssamband
Mängden sådana familjer var tillräckligt stor för att kunna utesluta ett orsakssamband mellan antibiotika under graviditet och astma hos barnet, enligt studien. Anne Örtqvist säger att det samtidigt är viktigt att använda antibiotika med stor försiktighet, med tanke på den hotande antibiotikaresistensen.
Catarina Almqvist Malmros, överläkare och professor vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, har lett studien och konstaterar slutligen att studien visar att det är ytterst viktigt med korrekt diagnostisering av barn med luftvägssymtom, där misstänkta symtom på astma bör skiljas från luftvägsinfektion.
