Man klassificerar inte tinnitus som en sjukdom utan som ett symtom där orsakerna kan vara många; exempelvis hörselnedsättning, buller, sjukdom eller stress. Tinnitus beskrivs ofta som fantomljud som enbart hörs för den drabbade. Omkring 20 procent av svenskarna har någon form av tinnitus och risken att drabbas ökar med åldern.
Hjärnans aktivitet mäts
I dag definieras svårighetsgraden av tinnitus genom självskattning. En studie av forskare vid Karolinska Institutet visar att metoden hjärnstamsaudiometri (ABR) har potential att bli ett objektivt diagnosverktyg för att identifiera personer med konstant tinnitus. Hjärnstamsaudiometri mäter hjärnans aktivitet som svar på en specifik sekvens av ljudstimuli.
– Vi tror att vår ABR-metod kan ha en tillräcklig känslighet för att användas som ett diagnosverktyg. Metoden mäter den neurala förändringen i hjärnstammen hos personer med konstant tinnitus vilket skulle kunna bli en biomarkör i framtiden, säger Christopher R. Cederroth, forskare vid institutionen för fysiologi och farmakologi vid Karolinska Institutet.
Mätmetod – erkännande till patienter
Tidigare konsensus kring metoden med hjärnstamsaudiometri har saknats då forskningsunderlaget varit för dåligt. Denna studie inkluderade 405 personer, varav 228 med tinnitus och 177 personer utan tinnitus. Hos de personer som hade konstant tinnitus sågs en tydlig skillnad i mätningarna jämfört med personer utan tinnitus eller personer som skattat sin tinnitus som tillfällig.
– Vi behöver en objektiv diagnosmetod för tinnitus, både för att kunna ge ett erkännande till patienter som drabbats och för att främja utvecklingen av nya behandlingsmetoder. Vår studie tyder på ett orsakssamband mellan förändringar i hjärnans neurala aktivitet och utvecklingen av konstant tinnitus, men vi behöver göra fler studier för att verifiera detta. Vi behöver även ta reda på om vår metod kan mäta nyttan av behandling, säger Christopher R. Cederroth.
Tinnitus förvärras
I studien följdes även drygt 20 000 personer med ingen eller varierande grad av tinnitus med målet att följa hur symtomen utvecklas över tid. Resultaten visar att individer med tillfällig tinnitus har en förhöjd risk att senare drabbas av konstant tinnitus. Man såg även att hos de som upplever konstant tinnitus är sannolikheten hög att besvären består.
– Det är viktigt att veta att har du haft återkommande tinnitus så är risken större att du får konstant tinnitus. Vi behöver sprida denna kunskap så att personer som upplevt tillfällig tinnitus blir medvetna om riskerna och får möjligheten att agera preventivt, säger Christopher R. Cederroth.
Studien har gjorts i samarbete med Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholms universitet, Universitetet i Bergen och företaget Decibel Therapeutics Inc och finansierats av bland andra Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, Stockholm Stress Center, GENDER-Net Co-Plus Fund “TIGER” och EU:s Horizon 2020 “ESIT” och “UNITI”.
Kort om tinnitus
Den vanligaste orsaken till tinnitus är hörselskada och cirka fyra av fem med tinnitus har även hörselnedsättning. Det kan handla om bullerskador, åldersförändringar i innerörat, ärftliga och medfödda hörselskador, virusinfektioner i hörselsystemet och hörselsjukdomar som Menières sjukdom, otoskleros och akustikusneurionom kan alla vålla skador som orsakar tinnitusljud i hörselsystemet.
Man vet inte varför hörselskador orsakar tinnitus men det skulle kunna handla om att skadade hårceller i hörselsnäckan sänder falska signaler till hjärnan. Ytterligare en teori är att skadade hårceller är extra känsliga för vätskerörelser som sker i hörselsnäckan. Man tror även att det finns kopplingar mellan hörsel- och muskelrelaterade nervbanor i centrala nervsystemet. Mer forskning krävs dock för att förstår hur tinnitus uppstår.
