Ju tidigare man sätter in och följer upp korrekt diabetesbehandling desto bättre är förutsättningarna för att förebygga ytterligare följdsjukdomar och komplikationer i samband med diabetes. En bra individuell målsättning vid diabetes beror på olika faktorer och tillsammans med läkare eller diabetessjuksköterska tar man fram en individuell behandling.
Läs mer om orsak, symtom, diagnos och behandling vid diabetes typ 1 här och diabetes typ 2 här.
Tidiga och sena komplikationer vid diabetes
För att förenkla kan man skilja på tidiga och sena komplikationer vid diabetes. Komplikationer uppkommer inte sällan som en direkt följd av att blodsockret har påverkats i någon riktning, högt eller lågt. Diabetes är en kronisk diagnos och såväl tidiga som sena komplikationer beror dels på vilken grad av blodsockerkontroll man har dels individuella faktorer spelar in. Ett ostadigt blodsockervärde ger förhöjd risk för komplikationer men generellt gäller att ju högre blodsockervärden, desto större risk. Sena komplikationer i sin tur uppstår på grund av att man har levt med diabetes en längre tid.
Såväl tidiga som sena komplikationer kan förebyggas men orsakar onödigt lidande för många diabetiker och även påverkan på samhället i form av att man kan behöva sjukskriva sig eller blir alltmer sjuk och belastar sjukvårdssystemet när det inte skulle behövas. Det är därför viktigt att du tidigt efter diagnos når god kontroll av ditt blodsocker för att minska framtida risker.
Målvärdet – en viktig del av diabetesbehandlingen
Inom diabetes talar man ofta om ett värde som heter HbA1c, det så kallade långtidssockret. HbA1c är en förkortning för glykolyserat hemoglobin A1. Hemoglobin är ett protein som finns inuti de röda blodkropparna och som transporterar syre. En liten andel av hemoglobinet har glukos, blodsocker, bundet till sig. Den andelen stiger om blodsockret är högt under flera veckor. Värdet visar i genomsnitt vilket värde ditt blodsocker har varit under två till tre månader före själva provtagningen. HbA1c mäter hur mycket glukos (socker) som fastnat på hemoglobinet i de röda blodkropparna och värdet anges i mmol/mol.
Det finns riktlinjer för hur värdet ska ligga för olika grupper men statistik har visat att många inte når sitt målvärde. Samtidigt förespråkar man internationellt som nationellt en strikt kontroll av HbA1c för att tidigt i sjukdomsförloppet förebygga risken för komplikationer. Ju längre tiden går, desto högre är risken att drabbas av komplikationer och följdsjukdomar och därför har man identifierat HbA1c-värdet som en viktig faktor i arbetet med att förebygga risken för såväl komplikationer som följdsjukdomar då vissa värden på blodsockret och HbA1c kan förebygga sjukdomar på kort och lång sikt. Därför är det även nödvändigt med god uppföljning med individanpassade och regelbundna kontroller för personer med diabetes.
Målvärde
Under 80 år
- Fastande blodsocker bör ligga mellan 4,5 och 6 mmol/l.
- Blodsockret under dygnets övriga tid bör vara 4,5–10 mmol/l.
- Det motsvarar ett HbA1c som är lägre än 52 mmol/mol.
Över 80 år
- Fastande blodsocker bör vara 6–9 mmol/l.
- Blodsockret under dygnets övriga tid bör vara 6–12 mmol/l.
- Det motsvarar ett HbA1c som är lägre än 75 mmol/mol.
- Hos mest sjuka äldre (MSÄ) bör man sträva efter att undvika blodsocker över 15 mmol/l.
Skillnad på egenkontroll och klinikkontroll
Det finns olika typer av blodsockermätningar. HbA1c är ett värde, P-glukos ett annat. P-glukos visar hur ditt blodsocker är vid just det aktuella provtagningstillfället. Det gör även att man skiljer på kontrollerna.
Egenkontroll är när du på egen hand mäter ditt blodsocker. Behovet av att mäta ditt blodsocker beror på hur högt eller ostadigt blodsockret är. Utgångspunkten för mätningarna är vanligtvis före varje måltid. Det gäller även om man har en insulinpump.
Kontroll på mottagning. Där genomför man kontroll och uppföljning av bland annat HbA1c-värdet och andra relevanta mätvärden. Du kan även gå igenom det sätt du mäter blodsockret i hemmet för att säkerställa att den visar korrekt mätvärden. Hur ofta du besöker mottagningen är individuellt men det är att viktigt att redan tidigt fastställa att behandlingen är effektiv. Det sker även en kontroll årligen som registreras i det nationella kvalitetsregistret. En viktig del av mottagningsbesöket är även att undersöka om det förekommer andra följdsjukdomar och att förebygga dessa.
Det finns sensorer som såväl i hemmet som på mottagningen kan mäta andra värden som är relevanta för din diabetesbehandling. Det viktigaste är att du har kontroll i vardagen för att undvika komplikationer och följdsjukdomar. Ett tips är att föra diabetesdagbok där du kan få kontroll över hur din diabetes beter sig beroende på vad du gjorde just den dagen – då lär du dig samtidigt att undvika riskfaktorer.
Plötsliga komplikationer vid diabetes – för högt eller lågt blodsocker
Ett av de vanligaste orosmomenten för diabetiker brukar vara risken för ett för högt eller lågt blodsocker. Det gäller att balansera det som höjer och sänker blodsockret med målsättningen att skapa en låg och jämn nivå.
- Mat höjer blodsockret.
- Insulin/tabletter sänker blodsockret.
- Fysisk motion sänker blodsockret.
För högt eller för lågt blodsocker kan vara obehagligt och i värsta fall vara direkt farligt för den som lever med diabetes. De flesta lär känna sin diabetes och känner igen när blodsockret är på väg att förändras och hinner åtgärda det men en del saknar dessa varningssignaler vilket kan leda till att man omisskännligen drabbas av en komplikation. Om du känner av att ditt blodsocker påverkar dig – informera din omgivning så de blir medvetna om situationen.
Höga blodsockervärden kan uppstå om du äter för mycket i förhållande till den mängd insulin eller tabletter du tar. För höga värden kan även uppstå om du är mer stillasittande än vanligt. Ett för högt blodsocker kan ge symtom som; törst, ökad urinmängd, trötthet och ökar samtidigt risken för följdkomplikationer.
Låga blodsockervärden, även känt som insulinkänning (hypoglykemi), är vanligare än höga blodsockervärden. Risken att drabbas är högre vid insulinbehandling men kan även inträffa vid tablettbehandling som stimulerar den egna insulinfrisättningen. För låga blodsockervärden kan bero på att du har ätit för lite i förhållande till hur mycket insulin eller tabletter du tagit eller att du har ansträngt dig ovanligt mycket. Vanliga symtom är hunger, svettningar, huvudvärk, darrningar, hjärtklappning men också oro, koncentrationssvårigheter, förvirring och ibland även aggressivitet. Ett snabbt botemedel är att få i sig socker genom att äta druvsockertabletter, godis, dricka juice, söt saft eller liknande och att vila en stund. Barn med diabetes ska i möjligaste mån inte ha lågt blodsocker. Vid blodsockernivå 4,0 mmol/l ska de få druvsocker för att höja blodsockret igen.
Insulinkoma Om blodsockret är mycket lågt förlorar man medvetandet och hamnar i en så kallad insulinkoma, ett tillstånd som är mycket farligt då hjärnan kan ta skada av alltför låga blodsockervärden. Om man förlorar medvetandet ska man omedelbart föras till sjukhus. Viktigt; tvinga aldrig ner något i munnen på en medvetslös person, kontakta istället 112 och larma direkt.
Syraförgiftning, eller ketoacidos, kan uppstå om blodsockret stiger och blir alldeles för högt. Precis som insulinkoma är det ett akut och i värsta fall livshotande tillstånd. Orsaken kan vara någon infektionssjukdom som ökar insulinbehovet, att du inte tagit ditt insulin i tillräckliga doser under en tid eller stopp i insulintillförseln om du behandlas med insulinpump. Symtomen kan komma ganska snabbt beroende på orsak och de första tecknen är att man måste kissa ofta och blir törstig. Om du då inte får ner blodsockervärdet kan du drabbas av trötthet, illamående och kräkningar, huvudvärk, magsmärtor, acetondoft i andedräkten och andningssvårigheter. Du kan även bli omtöcknad och medvetslös och det är viktigt att komma till sjukhus för vård.
Sena komplikationer i samband med diabetes
Om de plötsliga komplikationerna sker som direkt följd av blodsockernivån utvecklas de sena komplikationerna under lång tid genom att orsaka skador i små och stora blodkärl, på grund av att man lever med diabetes. Det är viktigt att känna till dessa och ta hand om inte bara sin diabetes utan även hela kroppen och att sköta om sitt blodsocker.
Att nerverna skadas är den vanligaste sena komplikationer till följd av långvarig diabetes, oavsett vilken typ. Nervskadorna är av olika typ och kan ge svåra eller inga symtom alls och beror framförallt på blodsockerförhöjningen vid diabetes och hur länge du har haft din diabetes. Man beräknar att efter 15 till 20 år med diabetes har ungefär hälften nervskador varav majoriteten bara måttliga besvär.
Sena komplikationer i samband med diabetes – ögonen
För högt blodsocker under en lång tid kan skada ögats näthinna och leda till att synen försämras. Förändringarna kan vara små och komma smygande och därför är det viktigt att man regelbundet kontrollerar ögonen hos vården. Om man sätter in behandling i god tid kan det förhindra en synnedsättning.
Beroende på vilken typ av besvär man drabbas av kan det sättas in olika former av behandling. Ungefär en tredjedel av alla med diabetes har någon form av näthinneförändringar. Vid diabetes ökar även risken för grå starr.
Sena komplikationer i samband med diabetes – njurarna
Njurarna i sin tur kan drabbas av att de små skadorna i blodkärlen leder till att protein läcker ut i urinen, en skada som dock kan läkas om blodsockervärdet är stabilt.
För att undvika skador på njurarna behöver man hålla god koll på sitt blodsockervärde men om det förekommer protein i urinen är det behandlingsbart.
Sena komplikationer i samband med diabetes – fötter och händer
Till följd av diabetes kan man drabbas av nedsatt känsel i fötterna och det kan uppstå förhårdnader, torr hud, sår och nervskador. Det i sin tur leder till att du inte känner om du får skador, skoskav, eller sår på fötterna.
Om dessa skador får vara obehandlade kan det leda till svåra besvär och i värsta fall infektioner så det är viktigt att du som diabetiker tar god hand om dina fötter. – undersök fötterna dagligen. Det förekommer även besvär med händerna hos diabetiker.
Sena komplikationer i samband med diabetes – erektionsproblem
Erektionsproblem kan uppstå hos män som levt med diabetes under många år. Kvinnor i sin tur kan uppleva minskad känsel eller besvär med torra slemhinnor och uppleva torrhet.
Det finns hjälpmedel för både män och kvinnor, så våga rådfråga vården eller apotekspersonal.
Sena komplikationer i samband med diabetes – magbesvär
Om man har diabetes kan man även drabbas av mag- och tarmproblem som kan leda till att magsäcken inte tömmer sig som den ska. Man får då svårare att reglera sitt blodsockervärde. Vanliga symtom som kan tyda på besvär med magen och tarmen är tidig mättnadskänsla, illamående efter att du har ätit eller låga blodsockervärden tidigt efter att du har ätit
Prata med din läkare eller diabetessjuksköterska för att få råd om du upplever att din diabetes och dina mag- och tarmproblem påverkar varandra.
Sena komplikationer i samband med diabetes – tänderna
Diabetes och förhöjt blodsockervärden under lång tid kan även ge problem med munnen och tänderna. Som diabetiker bör du därför regelbundet besöka tandvården för kontroll och hålla efter tänderna noga. Man löper även större risk att drabbas av tandköttsproblem så god munhygien är extra viktigt som diabetiker.
Diabetiker löper större risk än andra att drabbas av tandlossning (paradontit). Det finns två typer av tandlossning och diagnosen fastställs av tandläkare som även kan rekommendera hur man kan förebygga att besvären förvärras. Orsaken varför diabetiker i större utsträckning drabbas av besvär med tänderna är ännu inte fastställt men god kontroll över sitt blodsocker är en förebyggande åtgärd.
Sena komplikationer i samband med diabetes – hjärt-kärlsjukdom
Oavsett typ av diabetes är risken förhöjd att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Orsaken är att det i första hand är de stora blodkärlen som drabbas av högt blodsocker, blodkärlen kan drabbas av åderförfettning och i ett senare stadium, åderförkalkning. Stroke, det vill säga blodpropp i hjärnan eller hjärnblödning och nedsatt cirkulation i benen (fönstertittarsjuka) är vanligare hos diabetiker. Allra vanligast är dock hjärtinfarkt, över 20 procent av de som vårdas för hjärtinfarkt har en tidigare känd diabetes.
Rökning i kombination med diabetes ökar avsevärt risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom och hjärtinfarkt. Dessutom löper man större risk att drabbas av sår på ben och fötter som är svårläkta. Om du har diabetes, och även annars, är det därför viktigt att överväga ett rökstopp för att förebygga risken för följdsjukdomar.
Sena komplikationer i samband med diabetes – smärta och stelhet
Människor med diabetes har lättare än andra att få besvär med smärta och stelhet från lederna som axlar, händer, nacke och höfter. Besvären uppkommer i allmänhet först efter många års diabetes.
Orsaken är att bindväven runt leder och senor påverkas av blodsockret, något som på många års sikt leder till en viss skrumpning av ledkapslar eller senor. Det kan leda till att man får nedsatt rörelseförmåga och upplever smärta.
Diabetes och covid-19
Man vet fortfarande relativt lite om det nya coronaviruset och sjukdomen som det orsakar, covid-19. Studier som man har gått igenom och som är kopplade till utbrottet av covid-19 visar att hög ålder är den främsta riskfaktorn och är därmed en riskgrupp. Personer med hög ålder i kombination med underliggande sjukdomar, såsom högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdom, lungsjukdom, eller diabetes är också något överrepresenterade bland de svåra fallen. Däremot visar statistik från Italien att ingen med typ 1-diabetes har avlidit i Covid-19.
Orsaken att diabetes räknas som en riskfaktor beror dels på svårigheten att behålla ett stabilt blodsocker vid infektion och hög feber, något som oftare är ett problem vid typ 1 diabetes. Den andra orsaken är att en av komplikationerna till diabetes är hjärt-kärlsjukdom som hjärtsvikt, kärlkramp, hjärtinfarkt och stroke. Som alltid måste risken bedömas från person till person. Är man äldre och lider av följdsjukdomar som till exempel hjärt-kärl-sjukdomar, kan detta öka risken att drabbas allvarligare av viruset. Det är dock mycket vi inte vet om viruset än och det är därför viktigt att följa Folkhälsomyndighetens råd för riskgrupper. Även om diabetiker omnämns som en riskgrupp så skiljer det sig alltså åt på individnivå.
Ditt viktigaste verktyg i kampen mot komplikationer
Ditt viktigaste verktyg i kampen mot komplikationer är blodsockerkontrollen där du bör sträva efter att uppnå bästa möjliga blodsockerkontroll. Det är den enskilt viktigaste faktorn för att undvika såväl akuta problem som kroniska komplikationer vid diabetes.
Grunden är att du kan mäta ditt eget blodsocker, tolka resultatet och vidta rätt åtgärder. Samtidigt är det viktigt att tillsammans med vården ha regelbundna kontroller och skapa rätt förutsättning för en god diabetesbehandling och då även motverka uppkomsten av komplikationer som belastar vården, samhället och inte minst påverkar dig som patient.
Här kan du läsa mer om nollvision för diabeteskomplikationer.
—
