Buksmärtor, gasbildningsbesvär, buksvullnad, lösa avföringar omväxlande med förstoppning är vanligt vid IBS. Diagnosen IBS ställs när vissa symtom föreligger, det finns alltså ingen särskild medicinsk test till hjälp för diagnosen. De olikartade symtomen har ingen särskild förklaring och det medicinska tillståndet saknar också en säker medicinsk förklaring och behandlingen blir därför i väldigt hög grad riktad mot symtomen i det enskilda fallet.
Därför finns det också ett stort antal behandlingar som används, varav örtmedicin, avslappning och homeopati har blivit mest använda som alternativa metoder till de traditionella medicinska behandlingarna som förekommer när det gäller besvär med lös respektive hård avföring. I en sökning på den vetenskapliga litteraturen hittar man cirka 100 artiklar om komplementära metoder.
Akupunktur
Det finns en studie som på sju patienter visar att akupunktur en gång i veckan skulle ha effekt på välbefinnandet och på uppspändhetsbesvär. I studien saknas kontrollpatienter och är sålunda inte tillförlitlig. Det finns i 18 andra studier inget belägg för att akupunktur skulle vara av värde (1).
Örtmediciner
Kombinationspreparat som innehöll ett antal växtextrakt bland andra kummin testades i en så kallad dubbel-blind randomiserad test (RCT) (slumpmässigt urval av patienter till aktiv respektive inaktiv substans) på 59 patienter under 8 veckors tid. Ingen effekt kunde påvisas på symtomen hos patienterna mellan de aktivt och inaktivt behandlade grupperna (2). Likaså finns tester genomförda på kinesiska växtberedningar på 103 patienterunder 16 veckors behandling utan påvisad effekt (2, 5).
Pepparmyntolja och blad från pepparmynta har länge använts för gallbesvär, magkatarr, väderspänningar och förkylning.
Redan de gamla kineserna och antikens läkare, Hippokrates, kände till detta. Det finns åtta randomiserade och kontrollerade studier på substansen och de flesta visar en positiv effekt. Särskilt är det en gynnsam effekt på buksmärtor, uppspändhet och minskad avföringsfrekvens. Eftersom studierna dock inte är helt vetenskapligt invändningsfria, så kan man inte påstå att det utan tvekan finns effekt av pepparmyntsolja (3).
Pepparmyntolja har en avslappande effekt på glatta muskelceller, den typ av muskelceller som utför tarmens motorik. När det ges som lavemang ger det en relativt bra effekt på tjocktarmskramper (3). Pepparmyntsolja i tillägg till kummin (Carum Carvi) förefaller vara relativt effektivt mot sura uppstötningar och halsbränna. Kummin har ju också länge använts i folkmedicin mot förstoppning och förmodas ha en laxerande effekt. Det är sålunda inte enbart som krydda man använt kummin sedan äldsta tider utan också för dess förmodade matsmältningsbefrämjande effekt (4).
Det finns också en studie på 103 patienter som är väl genomförd men med ett stort antal substanser i terapin. Även om man kan utläsa förbättring i symtomen med preparatet (Iberogast) så kan man inte utläsa vilken beståndsdel som har effekt. I en studie som gått igenom den vetenskapliga litteraturen för 75 randomiserade och kontrollerade studier, på sammanlagt 9757 patienter, har man testat sammanlagt 71 olika örtmediciner och kommit till slutsatsen att vissa preparat har visat en effekt på de allmänna symtomen vid ”colon irritabile”.
Dessa preparat är en standard kinesisk beredning, STW 5 och STW5-II, den tibetanska örtmedicinen Padma Lax, Tongxie Yaofang och Ayurveda beredningar. Dock framhåller författarna att även om vissa studier visat effekter på symtomen så ska data tolkas försiktigt beroende på bristande metodologi i studierna. Det saknas bra kontrollgrupper, är för få patienter och att studierna rent vetenskapligt behöver göras ytterligare någon gång för att man skall känna sig helt övertygad. (6)
Hypnoterapi
Det finns tre bra studier på behandling med hypnoterapi som visat symtomatisk lindring av besvären jämfört med kontrollpatienter. Trots att studierna är olikartade kan man påstå att det finns vetenskapligt underlag för att hypnoterapi lindrar symtomen (2, 7).
Kosttillägg
Det finns en studie (RCT studie, se ovan) som använt ett tillägg (Florelax) som innehåller jäst, vitamin B, nikotinamid, folsyra, kamomill, valeriana och pepparmynta på 380 patienter som fick hög-fiberrik kost med eller utan tillägg i 6 veckor. Resultaten av studien visade att tilläggspreparatet minskade intensitet, frekvens och varaktighet i symtomen hos den preparatbehandlade gruppen. Sammantaget kan man påstå att behandling av tillståndet är mycket individuell, beroende på vilket besvär som dominerar, men att den gängse behandlingen med glatta muskelcellsavslappande medel fungerar när buksmärtor är det dominerande symtomet.
De komplementära behandlingar som främst skulle kunna rekommenderas är då pepparmyntsolja och hypnoterapi. Behandlingen av IBS, som är den nyare benämningen ”på svenska” för colon irritabile eller spastisk kolit är individuell men tar ofta hjälp av så kallade bulkmedel, som ska öka dygnsmängden avföring samt kramplösande medel. Komplementära behandlingar ska ske i samråd med ordinarie behandlande läkare.
