Självfallet är det viktigaste att vederbörande själv verkligen vill sluta röka och alltså är motiverad för detta. Det har visat sig väldigt effektivt med ultrakorta (mindre än en minut) samtal vid sjukvårdsbesök om nyttan av att sluta röka. En äldre kollega sa en gång att ”en tredjedel av patienterna slutar röka bara man pratar om det – för dem är det liksom att ta av sig hatt en bara – och en tredjedel tar på hatt en igen några gånger innan de slutar och för en tredjedel är det riktigt besvärligt att sluta röka”.
När man i en enkät tillfrågat (och fått svar av alla!) 1175 patienter som gick på en klinik för rökavvänjning visade sig 27 procent ha provat komplementära metoder för att sluta röka. De vanligaste metoderna som de hade använt var hypnos, avslappning, akupunktur, och meditation. De metoder som uppfattades vara bäst var yoga, avslappning, akupunktur, meditation och massage.
Nära 70 procent trodde att de skulle använda komplementära metoder för att sluta röka även i framtiden och i så fall välja hypnos, örtmediciner, akupunktur, avslappning och massage terapi (referens 1).
Akupunktur
Det finns ett tjugotal kontrollerade studier med akupunktur som hjälp för att sluta röka. Studierna varierar i kvalitet och har olika akupunkturtekniker. De inkluderar totalt över 2000 rökare. Enstaka studier rapporterar positiv effekt men sammantaget är det ingen bättre effekt än ”låtsas-akupunktur”. Det finns heller ingen skillnad mellan akupunkturteknikerna. Sammantaget har alltså inte akupunktur visats ha bättre effekt än placebo (referens 2 och 3).
Elektrostimulering
Två studier har ägnats effekten av elektrostimulering och ingen av dessa visar någon effekt som skiljer sig från placebo (referens 1).
Fysisk aktivitet
Åtta studier (omfattande 744 individer och med 6 månaders uppföljning) har undersökt effekten av fysisk aktivitet som tillägg till rökavvänjningsprogram och endast en av dessa kontrollerade studier (omfattande 281 kvinnor) har visat att ökad fysisk aktivitet faktisk har en förbättrande effekt på förmågan att sluta röka. Man kan därför konstatera att det vetenskapliga underlaget är otillräckligvetenskapliga otillräckligt för att dra någon slutsats. (Däremot är det faktiskt av värde ur andra synpunkter att gå minst 8-10 000 steg om dagen).
Hypnoterapi
Det finns gott om anekdoter att man kan sluta röka med hjälp av hypnos. I okontrollerade studier (det vill säga man har ingen kontrollgrupp) så uppges antalet rökfria bli ganska varierande i omfattning, mellan 4- 88 procent. I nio kontrollerade studier (RCT-studier) med 677 rökare så har under en uppföljningstid om 6 månader ingen effekt kunnat konstateras. I studierna har olika tekniker använts men ingen variant på temat har kunnat påvisa någon effekt. Man kan konstatera att hypnoterapi saknar vetenskapligt stöd som behandling för att sluta röka.
Avslappning
Avslappning har inte blivit föremål för någon systematisk studie som stöd för att sluta röka. Däremot finns en studie som visar att avhållsamhet från rökning under 3 månaders tid efter att man slutat röka blivit bättre med avslappningsbehandling. Avslappning resulterade i mindre stress och därmed förbättring av abstinensbesvären och har alltså en visserligen oprövad men dock möjlig effekt. Fördelen med avslappningsbehandling är dessutom att den inte har några kända oönskade effekter.
Andra alternativa behandlingar
Egen massage av hand och öra har försökts på 20 personer och föreföll effektivt för att minska stress och att minska cigarett konsumtionen, men effekten för att sluta röka är oprövad. Man har också försökt med att ha personer i en särskild miljö med upprepade hörselpåverkan om att sluta röka och det har rapporterats att denna form av behandling skulle kunna få 20 procent att sluta röka. Det saknas helt kontrollerade studier på denna metod liksom på metoden att ha personer i flytande behållare för att sluta röka. Extrakt av Johannesört (hypericum) har provats och kan möjligen ha effekt. Man gav till 24 patienter Johannesörtextrakt 450 mg x 2 och fann att 37 % hade slutat röka vid 12 veckorsuppföljningen. Vidare noterade man att ingen viktökning hade skett. Studien är inte kontrollerad (referens 4).
Sammantaget
har de konventionella metoderna med nikotinersättningsmedel (referens 5) och/eller medicinering med buprion (Zyban) mycket bättre effekt för att sluta röka än vad någon komplementär medicinsk behandling har. Den konventionella medicinen (referens 6) är dessutom mycket mera kostnadseffektiv. Möjligen kan man tänka sig prova komplementära
behandlingar i vissa utvalda fall. Resonemanget är då att det är av så stor betydelse förhindra rökning så att även om metoder inte visat sig mer effektiva än placebo kan det vara tillåtet att prova om det inte har någon skadlig effekt.
Referenser:
1. Sood A et al. Complementary treatments for tobacco cessatioon: a survey. Nicotine Tob. Res. 2006dec 8 (6): 767-71.
2. White AR, Rampes H, Campbell JL: Acupuncture and related interventions for smoking cessation. Cochrane Database of Systematic Reviews 2006, Issue
3. E. Ernst: The desktop guide to Complementary and alternative medicine. An evidence-based approach. Mosby förlag. 2001.
4. Lawvere S et al. A phase II study of St John´s Wort for smoking cessation. Complement Ther Med 2006, 14(3): 175-84. Epub 2006 Jun 13.
5. SBU-Statens beredning för medicinsk utvärdering: Metoder för rökavvänjning. Reviderad 2003. www.sbu.se.
6. Willers S: Rökavvänjning. Se www.skane.se/lakemedelsradet/bakgrund/rokavvanjning 2008
