Thomas Kjellström, specialist i internmedicin granskar komplementär behandling vid depression och delbehandling vid stroke och bröstcancer.
Komplementär medicin vanligt vid depression
Med depression menas här ett temporärt eller ihållande själsligt tillstånd som karakteriseras av ledsenhet, ensamhet, desperation, låg självkänsla och självförebråelse.
Depression är en av de vanligaste anledningarna till att vi använder komplementära medicineringar. De komplementära behandlingsmetoder som är mest populära och som oftast används är fysisk träning, örtmedicinering, avslappning och andlig läkning. För att kunna påstå att det finns ett vetenskapligt visat värde av en behandling krävs det studier av god vetenskaplig kvalitet, först då går det att utvärdera eventuella effekter av en behandling eller ett ämne.
Kliniska studier
Akupunktur
Det finns tre kinesiska studier av god vetenskaplig kvalitet som visar på en likartad effekt mellan akupunktur och klassisk läkemedelsbehandling med så kallade tricykliska antidepressiva. Tre studier som använt placebo eller icke-specifik akupunktur har visat motstridiga resultat. Det förefaller dock som om akupunkturbehandling kan minska de depressiva symtomen men om det finns en effekt på själva depressionen är oklart.
Autogen träning
Det finns bara en studie på autogen träning. Träningsformen jämfördes dels med psykoterapi och dels med ingen behandling alls. Effekten var inte bättre än att inte ge någon behandling alls. I en annan studie kombinerades träningen med psykoterapi vilket inte visades mer effektivt än psykoterapi i sig. Autogen träning har ingen plats i behandling av depression så länge studier som visar motsatsen inte presenteras.
Fysisk träning
Det finns omfattande vetenskapliga studier som visar på positiv effekt av fysisk träning vid depression. Cirka 30 kontrollerade prövningar med drygt 2000 patienter är studerade. Av dessa prövningar är cirka 15 av god vetenskaplig kvalitet. Sammantaget visar studier övertygande att fysisk träning har en positiv effekt vid depression.
Det förefaller som om all typ av fysisk aktivitetsökning har liknande positiva effekter. Det enda man inte säkert kan säga är om det är själva fysiska aktiviteten i sig som är antidepressiv eller om det faktorer förenade med fysisk aktivitet som är effektiva. Ur praktisk klinisk synpunkt kanske inte detta heller spelar någon roll så länge det totalt sett ger en positiv effekt.
Örtmediciner
Hypericum perforatum (johannesört). Fingrarna färgas röda om man gnuggar blomman vilket beror på det röda pigmentet – hypericin. Örten kallas därför mansblod sedan urminnes tider. Hypericin är den substansen i johannesörtens som har effekt vid mild till måttlig depression. Det finns god vetenskaplig dokumentation för johannesörtens effekt. Örtens biverkningarna är få. Doserna som använts har varierat mellan 500 mg – 1000 mg/dag.
Massage
Den vetenskapliga dokumentationen på detta område är ringa. Förbätt ringar avseende symtomlindring och nattsömn finns rapporterade.
Avslappningsträning
Det finns några mindre studier av god vetenskaplig kvalitet som talar för att avslappningsövningar är bättre än inget alls och möjligen lika bra som kognitiv beteendeterapi. Man kan därför knappast rekommendera avslappningsträning ur vetenskaplig synpunkt men 50 minuter avslappning 1-2 ggr/vecka under 5-10 veckors tid verkar ändå lovande som komplement till annan behandling. Andra närliggande terapier är aromaterapi och dans- och rörelseterapi som dock inte har studerats i den omfattning att man kan dra någon slutsats.
Yoga
Yoga har studerats på patienter inneliggande på sjukhus och jämförts med elchocksbehandling och antidepressiva läkemedel. I den grupp patienter som genomgått elchocksbehandling var flest patienter fria från sin depression vid studiens slut, läkemedelsbehandling kom näst följt av yoga som visades minst effektivt.
Sammanfattning
Det finns övertygande vetenskapligt stöd för att johannesört har effekt vid mild till måttlig depression och särskilt vid säsongsbunden depressionssjukdom. Johannesört interagerar med flera läkemedel däribland p-piller. Johannesört kan inte heller användas tillsammans med selektiva serotoninåterupptagshämmare eftersom de har liknande effekt. Avslutningsvis kan nämnas att effekten av fysisk träning är så väl vetenskapligt bevisat att det kan rekommenderas.
Bröstcancer
Nära 70 procent av alla bröstcancerpatienter använder komplementära behandlingar. Dem som nyttjar komplement har oftare varit delaktig i en stödgrupp och behandlas oftare med kemoterapi. De mest använda är vitaminer/mineraler (50 procent), örter (25 procent), grönt te (17 procent), specialkost (15 procent). Vidare besöks kiropraktiker (29 procent), örtrådgivare, akupunktörer och naturopater.
Det finns visst vetenskapligt stöd för komplementära behandlingar fungerar för att minska delsymtom vid bröstcancer, såsom ångest, nedstämdhet och allmän sjukdomskänsla. De har också effekt illamående. Däremot är det betydligt mindre vetenskapligt visat att avslappning eller akupunktur är effektivt vid cancersmärta.
Stroke
Stroke är det samma som hjärninfarkt, det vill säga en tilltäppning av någon av hjärnans artärer antingen orsakad av en propp, lokal (trombos) eller ditslungad (embolisering). Stroke kan också orsakas av en blödning på grund av bristning i någon av hjärnans artärer. Stroke är ett kliniskt tillstånd som karakteriseras av snabbt utvecklande symtom av delvis eller total förlust av hjärnans funktion/er som varar mer än 24 timmar och som har en kärlpåverkan. I västvärlden är komplementära behandlingar inte särskilt vanliga men i östra delen av världen är akupunktur och kinesiska örter ganska vanlig del i behandlingen av strokepatienter.
Kliniska studier
Akupunktur
Det finns en genomgång av nio studier med akupunktur efter stroke där sex är av ganska dålig kvalitet. Akupunktur kan sägas vara bättre än ingen tilläggsbehandling alls.
Kost
Det finns ganska många studier på kostens effekter vid stroke sett i ett större perspektiv, nämligen att förhindra hjärt- och kärlsjukdom (inklusive stroke). Det är ofta svårt att isolera kostens betydelse från andra kända riskfaktorer som rökning och låg fysisk aktivitet. Ett högt intag av frukt och grönsaker ger en lägre insjuknandegrad i stroke. Vegetarianer har en betydligt lägre dödlighet i hjärnkärlssjukdomar än övriga befolkningen.
Sammantaget får man anse att en kost rik på frukt och grönsaker är till viss del skyddande för insjuknandet i stroke. Vad som står för kostens skyddande effekter är dock oklart. Kosttillägg med selen, vitamin A och vitamin E visade sig ge ett minskat insjuknande i stroke hos kineser i en stor studie och omega-3 fettsyror i tillägg visade också effekt på strokeinsjuknandet i en stor italiensk studie. Det finns däremot inte någon säker vetenskaplig grund för att ett högt intag av vitamin C har en positiv effekt.
Örtmedicin
Allium sativum, vitlök, hör hemma på de centralasiatiska stäpperna. Den har använts för medicinskt bruk under 7000 år, främst som bakteridödare. En egenskap som härrör från de svavelhaltiga eteriska oljorna, främst allicin. Vitlöken är känd för en kolesterolsänkande effekt (mycket liten visserligen) och möjligen också att förhindra blodplättarna att klibba ihop. Det senare är visat med 800 mg vitlök under fyra veckors tid. Effekten kvarstår inte när man slutar med vitlöksintaget.
Ginkgo biloba efter kirurgi vid subarachnoidalblödning har studerats och visar på viss förbättring avseende uppmärksamhet, reaktionstid och korttidsminne. Inget av dessa örtbehandlingar kan påstås ha vetenskaplig dokumentation.
Homeopati
Två studier av god vetenskaplig kvalitet där arnica (arnica montana) gavs under tre månader till patienter som just drabbats av stroke, studierna visade att homeopat medicinerna saknade effekt.
Meditation
Det finns visst vetenskapligt stöd för att meditation kan sänka blodtrycket och ge minskad tjockhet i kärlväggen i halspulsådern, effekten vid stroke är däremot dåligt studerad.
Musik
Man har försökt att använda musik med stark rytm i för att förbättra återanpassningen efter stroke och det finns visst experimentellt stöd för detta.
Sammanfattning
Den bästa behandlingen för en strokepatient är att komma till en strokeenhet vid ett sjukhus. Det finns idag inte vetenskapligt väl dokumenterad komplementär behandling men området är under stark utveckling. Vidare finns vetenskapligt stöd för att rekommendera en kost med högt intag av grönsaker, frukt och fisk och med selentillägg om kostintaget av denna mineral är dåligt, allt i syfte att minska insjuknandet i stroke.
