Nu, 16 år senare, var Kenneth Gärdestad tillsammans med ett antal andra sakkunniga inom psykiatrin samt politiska representanter inbjuden att i Dagens Medicins regi diskutera den svenska psykiatrin med fokus på patienter som lider av schizofreni.
Viktigt att lyfta skammen
Under den stund Kenneth Gärdestad står på Dagens Medicins scen är det knäpptyst i lokalen. Han ursäktar sig eftersom han har varit förkyld och förklarar att han dessutom är van att ha en till två timmar på sig att berätta sin, och broderns, berättelse. Den här gången blir det kortare, och mer slagkraftigt.
För Kenneth Gärdestad finns det en tydlig riskfaktor i samband med schizofreni och andra psykiska sjukdommar, nämligen skammen. Skammen hos familjen, skammen hos vännerna men också en viss skam hos vård och myndigheter att beröra frågor som handlar om och är relaterade till psykisk sjukdom. Som Kenneth Gärdestad själv beskriver det ”om handen blöder kommer vi och hjälper men om själen blöder vågar vi inte göra något”.
Tog strypgrepp
Genom att öka kunskapen och informera tror Kenneth Gärdestad att skamstämpeln, som även förhindrar ett tillfrisknande hos patienten, skulle kunna minska. Han påpekar att man även som anhörig kan behöva ta del av vård och samtal och inte bara lämnas därhän eftersom psykisk sjukdom ofta påverkar familj och socialt umgänge.
Att det påverkar familjen kan Kenneth Gärdestad själv i allra högsta grad vittna om när han berättar att brodern en spände ögonen i honom, under en av sina psykoser, och konstaterade att ”antingen tror du på mig eller så är du min fiende”. Sedan tog Ted Gärdestad strypgrepp på sin bror, brodern med vilken han bara några år tidigare hade skrivit några av Sveriges mest omtyckta låtar tillsammans med och som stod honom så nära.
Bättre, men inte bäst
När Ted Gärdestad mådde som sämst och familjen ringde upp behandlande läkare så fick man helt enkelt rådet att kontakta polisen. Situationen, som den var då, var mer än vad vården kunde mäkta med. I dag upplever Kenneth Gärdestad det som att den psykiatriska vården har blivit bättre, men långt ifrån bäst. Vården av psykiskt sjuka behöver fortfarande förbättras och kunskapen hos patient, anhöriga, vård och omsorg behöver öka och få en högre status i samhället tillsammans med andra, kroniska, sjukdomar.
Samtidigt poängterar Kenneth Gärdestad att alla bär ett ansvar, man behöver lyfta hela problematiken kring psykisk sjukdom. Det kan innebära såväl sociala som psykiska men också bostadsfrågor och den ekonomiska situationen.
Ensamhet farligt
Kenneth Gärdestad och hans familj såg på nära håll hur vänner och bekanta, de som ”stöttade och skrattade” försvann. I sin berättelse är han noga att påpeka vikten av stöd, även när det är jobbigt. Något som kräver att man vet hur man kan och bör stötta men även vart man själv ska vända sig när situationen blir för svår.
Det här gäller såväl patiente som anhöriga och vänner. Den efterföljande debatten förtydligade att just faktorer som sociala nätverk, myndigheters samverkan och samarbete över vård- och myndighetsgränser är något som kan och måste bli bättre för att förbättra den psykiatriska vården i Sverige.
Tennis mot Björn Borg
Kenneth Gärdestad avslutar med att berätta om en av många gånger då han åkte in till sjukhus med sin bror. Till saken hör att Ted Gärdestad var en mycket duktig tennisspelare och hade bland annat spelat tennis mot Björn Borg. Där satt Kenneth Gärdestad i väntrummet och till slut, berättar han, kommer det en välklädd överläkare med bestämda steg och slår sig ner.
Med myndig stämma förklarar överläkaren vilka åtgärder de har vidtagit och spänner blicken i Kenneth Gärdestad och förklarar mycket tydligt att ”din bror är sjuk. Mycket sjuk. Det är illa. Han tror till och med att han har spelat tennis mot Björn Borg”.
Och tystnaden i lokalen i Almedalen bryts av ett skratt och spontana applåder och det är just att bryta tystnaden som gör att Kenneth Gärdestad idag reser land och rike runt för att uppmärksamma, berätta och belysa frågor som handlar om psykisk sjukdom.
För dig som vill prata med någon.
Det är inte ovanligt att tänka på självmord. Många tänker på självmord någon gång under livet. Om du själv eller någon i din närhet har tankar på självmord kan det vara bra att prata med någon. Här på Självmordsguide hittar du tips på vem du kan kontakta om du har självmordstankar.
Du kan även kontakta
- Nationella hjälplinjen 020-22 00 60
- Jourhavande präst 112
- Jourhavande medmänniska 08-702 16 80
- BRIS – Barnens rätt i samhället. 116 111
- Jourhavande kompis 020-222 444
- Föreningen för Suicidprevention och Efterlevandestöd – SPES 08-34 58 74
Ibland kan det behövas mer långvarig hjälp. Kontakta en psykiatrisk öppenvårdsmottagning. Även din husläkare kan vara till hjälp.
