– Oxytocin är en substans i hjärnan som frigörs vid vänlig, fysisk beröring. Av oxytocinet blir vi lugnare, får mindre ångest och sänkt blodtryck. Vi ökar också vår sociala förmåga och höjer smärttröskeln.
Det här berättar läkaren och forskaren Kerstin Uvnäs-Moberg som skrivit böckerna ”Lugn och beröring” och ”Närhetens hormon”. Kerstin är professor i fysiologi och en av världens främsta experter på signalsubstansen oxytocin och dess effekter
– Beröring frisätter oxytocin hos både djur och människor samt skapar känslomässiga band mellan individer. Vänlig beröring – med en takt på omkring 40 strykningar per minut – har på försöksdjur visat sig sänka blodtrycket, höja smärttröskeln, sänka nivån av stresshormoner, sänka svanstemperaturen och öka tillväxten hos både ungar och vuxna djur, förklarar hon och tillägger
– För oss människor är beröringen livsviktig. Utan fysisk närhet kan vi inte återhämta oss. Kroppen har inte en chans att lagra näring eller läka skador och sjukdomar.
Vad är egentligen Oxytocin?
Kerstin Uvnäs-Moberg berättar:
– Oxytocin är ett hormon och en signalsubstans som sätter fart i kroppen vid vänlig, fysisk beröring. Ämnet styr en rad livsviktiga funktioner och är därmed avgörande för vår överlevnad. Alla varelser behöver beröring och fysisk närhet. För de flesta av oss är den så självklar att vi märker vad den gör först när vi blir utan.
– Många ensamma, gamla människor går in i ett dvalliknande tillstånd. De ligger som paket och förblir onåbara tills någon rör vid dem. Barn som inte får någon beröring dör visar flera äldre studier av barnhemsbarn. De tynar bort även om de får tillräckligt med mat eftersom de inte kan lagra näringen i kroppen. Får ett barn å andra sidan tillräckligt med närhet tidigt i livet kan de positiva effekterna finnas kvar under mycket lång tid.
Moderlig beröring
Kerstin Uvnäs-Moberg liknar känslan av lugn och ro vi människor får genom beröring – såväl av en annan människa eller av ett djur – med den process som sker när en mamma ammar sitt barn. Hennes forskning har kunnat visa att oxytocin verkar i rak motsats till adrenalinet. Adrenalinet som utsöndras när vi blir rädda eller ställs inför en svår prövning gör oss stressade, spända, avstängda och opåverkbara. Medan oxytocinet som utsöndras när vi njutningsfullt berör och blir berörda försätter oss i en sinnesstämning där vi blir lugna. En form av ”aktivt lugn” som professor Uvnäs-Moberg kallar det för.
– Oxytocinet är ett hormon som samordnar vårt “lugn-system”. Genom försök med råttor som vi tillfört oxytocin på i små doser har vi kunnat se att dessa mer tydligt börjar ta hand om sina ungar och det bildas ett speciellt band mellan mor och barn. Genom att lägga till oxytocin har vi kunnat skapa ett lugn hos dessa råttor, och genom att sedan ta bort oxytocinet igen har vi kunnat se en motsatt effekt mot mer stress och avstängdhet. Vi har även kunnat se att oxytocinet skyndar på parbildningen mellan olikkönade råttor.
Hon berättar också att halten av oxytocin har en stor inverkan på den sociala kompetensen. Att ge och få värme antingen från ett djur eller genom massage från någon vi tycker om har visat sig vara aktiviteter som frigör detta ämne.
– I ett försök klappade vi råttorna långsamt och länge en gång om dagen i fem dagar. Det resultat vi då kunde se var bland annat långtidseffekter av blodtryckssänkning och att minnet hos råttorna förbättrades.
Beröring ger goda relationer och minskad fientlighet.
Därför är den viktig också för samhället i stort.
En rad olika beröringsformer
Enligt professorn finns det en rad beröringsformer som framkallar oxytocinet: varm temperatur, massage och akupunktur till exempel. Forskare har även kunnat finna bevis för att risken för hjärt- och kärlsjukdomar hos dem som har väl fungerande sociala relationer är mindre än hos personer som inte har det.
– Det går utmärkt att byta ut den mänskliga kontakten till interaktion med ett djur, till exempel en hund som har det mest utvecklade kommunikationssystemet av våra sällskapsdjur. Ibland kan till och med kontakten med ett sällskapsdjur vara bättre än det med en partner om inte relationen är bra.
Hon säger sig vara närmast förundrad över att sjukvården i Sverige inte tagit till sig denna kunskap bättre. I USA, England och Frankrike har sällskapsdjur under flera decennier använts i stor utsträckning inom vård, omsorg, skola och kriminalvård.
– Det känns som om vi får uppfinna hjulet på nytt varje gång. Men det dyker upp allt fler ”djur-i-vården-projekt” även här i Sverige. Fast det är långt tills vi uppnår internationell nivå, förklarar Kerstin Uvnäs-Moberg, som själv har en katt som sällskapsdjur.
– Jag hade många djur när jag växte upp, men det går inte idag när jag reser så mycket. Katter har förövrigt visat sig vara ett bra sällskapsdjur för en del schizofrena personer eftersom katter har mer distans än hundar och inte är så ”på i känsloläget” hela tiden. Schizofrena personer kan ha svårt för en alltför intensiv fysisk kontakt, tillägger hon avslutningsvis.
Att ha sällskapsdjur kan ha positiva effekter på både den fysiska likväl som den psykiska hälsan, visar forskning.
Bra med sällskapsdjur visar forskningsresultat
* Sällskapsdjur reducerar vårdkostnaderna: tio procent färre läkarbesök visar studier.
* Äldre med sällskapsdjur är bättre på att klara sig själva än andra pensionärer
* Akvariefiskar hjälper Alzheimersjuka att gå upp i vikt
.* 45 procent anser sig har bättre fysisk hälsa tack vare sin hund
* Tre personer av fyra över 55 år föredrar att berätta saker för sin katt före sin partner eller sina vänner.
* 95 procent av alla barn som har sällskapsdjur uppger sitt djur som en av de tio viktigaste relationerna.
Källa: Manimalis redovisar ovanstående forskningsresultat i sin rapport för år 2009. Manimalis är en ideell Skandinavisk organisation som arbetar för att öka kännedomen om sällskapsdjurens positiva effekter. 1-4 juli 2010 hölls en stor konferens på ämnet “Sällskapsdjurens betydelse för människan” i Stockholm.
