Kända magsjukdomar – när det är mer än bara vanliga magbesvär

Mer om vilka som är de vanligaste magbesvären, vad som kan vara orsaken och när det är dags att gå till läkaren kan du läsa om här

IBS (irritable bowel syndrome)

IBS förekommer i alla åldrar men debuterar normalt innan 40 års ålder och drabbar särskilt unga aktiva personer. Om man har fått IBS är det ett par symtom som är mycket typiska för denna sjukdom.

Symtom vid IBS

Man får ont i magen vilket går över när man tömmer tarmen. Man kan växla mellan förstoppning och diarré samt att det även är vanligt att man har gasbesvär och inte känner sig klar trots att man nyss varit på toaletten. Dessa besvär ska ha förekommit under en längre period än vad en vanlig magsjuka gör. Utöver att tarmen känns irriterad kan det också kännas i matstrupe och magsäck vilket i sin tur kan leda till att man känner sig illamående. Andra kroppsdelar som kan få en ökad retbarhet i samband med sjukdomen är könsorgan och urinvägar. Det kan leda till att man behöver kissa oftare och det kan därför ibland förväxlas med blåskatarr. Man kan även känna det som om man har ett tryck i underlivet.

Kvinnor med IBS kan också känna av smärta under samlag samt få mycket kraftig mensvärk. Andra symtom som kommer på grund av att man har ont i magen och är orolig är hjärtklappning, svettningar, huvudvärk samt att man kan känna av en stor trötthet.

Olika diagnoser av IBS

En läkare tar flera prover för att fastställa diagnosen och man delar in sjukdomen i undergrupper beroende på avföringens konsistens. De diagnoser som finns är förstoppnings-IBS, diarré-IBS samt blandad IBS. Forskning pekar på att om tarmrörelsen störs kan det förändra känsligheten i tarmslemhinnan. Det i sin tur kan ge upphov till de besvär som sammankopplas med IBS. En annan teori är att IBS uppkommer på grund av en funktionellt störd tarmfunktion. Det betyder att det inte föreligger någon infektion eller inflammation som kan ge besvären.

Behandling av IBS

Ett stort problem med IBS är att man inte har lyckats hitta den exakta orsaken bakom IBS. Det gör att en stor del av diagnosen går ut på att utesluta andra magsjukdomar som cancer, Crohns sjukdom, ulcerös kolit, laktos- och glutenintolerans. Vården genomför ett detektivarbete som förutom att utesluta andra magsjukdomar går ut på att se över din livsstil (stress, matvanor) och om det har funnits tidigare mag- och tarmsjukdomar. Det är inte ovanligt att du har IBS under många år med varierande besvär. Man brukar säga att om du inte har blivit frisk inom två år så kommer besvären med all sannolikhet bli bestående.

Eftersom man inte vet den specifika orsaken bakom IBS går behandlingen ut på att lindra besvären och förebygga eventuella orsaker. Vilken typ av behandling och vilka läkemedel som är bäst är individuellt. För många kan besvären vid dyspepsi IBS lindras genom att lägga om sina matvanor och börja äta regelbundet. IBS kan ge besvär under en längre tid så det är viktigt att du har så mycket information och kunskap som möjligt om IBS. Där kommer ”magboken” tillsammans med symtomlindring och allmänt välbefinnande in i bilden. På så vis får du kontroll över din magsjukdom och förbättrar förutsättningarna för en bättre tillvaro.

Ulcerös kolit

Detta är en vanlig inflammatorisk sjukdom som orsakar inflammationer och sår i tjock- och ändtarmen. Symtomen vid ulcerös kolit utvecklas ofta gradvis och kan förvärras med tiden. Idag kan man inte ge några allmänna råd hur man skall undvika att få ulcerös kolit. Ulcerös kolit, som är vanligare hos män än hos kvinnor, kommer vanligen smygande i 20-30 årsåldern och börjar från ändtarmen och går uppåt i tjocktarmen.

Symtom vid Ulcerös kolit

Vanliga symtom är återkommande perioder med blodiga och/eller slemblandade diarréer och magsmärtor. Smärtor långt ner till vänster i buken som går över efter tarmtömning är också vanligt. Även om en liten del av tarmen är inflammerad kan det ge mycket symtom. Vid mera uttalad sjukdom kan feber, illamående, viktminskning, uttalad orkeslöshet och magsmärta förekomma. Ibland drabbas även andra delar av kroppen av inflammation. Vanligast är att man får problem med lederna, ögoninflammation eller hudförändringar. Typiskt för ulcerös kolit är att perioder med besvär (så kallade skov) varvas med perioder då man mår bra. Symtomen varierar beroende på hur kraftig inflammationen är och hur stor del av tarmen som är angripen.&

Behandling av Ulcerös kolit

Vilka läkemedel man använder vid behandling av ulcerös kolit beror dels på sjukdomens svårighetsgrad och dels på var i tarmen inflammationen finns och hur utbredd den är. Kombinationer av olika läkemedel är vanlig och vissa läkemedel används bara kortare perioder. Det är också viktigt att komma ihåg att vi alla är olika och det som fungerar för någon kanske inte alls fungerar för en annan person.

Det är viktigt att tydligt beskriva hur man som patient upplever sjukdomen så att läkarna kan ge den mest lämpade behandlingen. En studie som publicerades i den medicinska tidskriften Inflammatory Bowel Disease april 2009 visade att gastroenterologer (specialister inom mage-tarm) underskattar besvären hos patienter med ulcerös kolit. Bland annat uppgav 62 procent av patienterna att sjukdomen gjorde att de hade svårt att leva ett normalt liv medan läkarna trodde att det bara var 36 procent som hade sådana besvär. En annan viktig aspekt som kom fram i studien var att bara 42 procent av patienterna förstod att leva i remission (utan skov) innebar att man skulle vara helt utan symtom. Studien synliggör att man som patient måste berätta för sin läkare att man har besvär eftersom det finns effektiv behandling som läkaren då kan använda. Det finns alltså behandling som kan hålla majoriteten av patienterna helt besvärsfria.

Crohns sjukdom

Crohns sjukdom är en kronisk inflammatorisk tarmsjukdom. Det vanligaste är att inflammationen sitter i nedre delen av tunntarmen, men kan undantagsvis förekomma var som helst i magtarmkanalen. Man insjuknar oftast i 20-30 årsåldern och det är lika vanligt hos kvinnor som hos män, dock har rökare högre risk att drabbas. Även barn kan drabbas. Typiskt för Crohns sjukdom är att besvären kommer i så kallade skov, det vill säga att det blir värre i perioder. De här perioderna går sedan över i lugnare faser då man inte känner av symtomen så mycket. Ibland kan symtomen försvinna helt en tid. Själva sjukdomen är kronisk och kan inte helt försvinna men det finns mycket man kan göra för att minska besvären.

Symtom vid Crohns sjukdom

De vanligaste symtomen är magsmärtor och diarré, ofta flera gånger om dagen. Man kan också få feber, viktminskning, trötthet och ibland förekommer blod i avföringen. Symtomen varierar beroende på var i tarmen inflammationen sitter. Det förekommer att andra delar av kroppen också drabbas av inflammation, i form av problem med lederna, ögoninflammation eller hudförändringar. Barn som har Crohns sjukdom kan få en avstannad tillväxt om de inte behandlas.

Behandling av Crohns sjukdom

Den som har Crohns sjukdom behöver behandlas hos en specialist och gå på regelbundna kontroller för att följa sjukdomens aktivitet. Den vanligaste behandlingen är medicinering med läkemedel. Eftersom Crohns sjukdom inte går att bota så är målet att hålla sjukdomen under kontroll, det vill säga stoppa akuta inflammationer och förebygga nya.

Behandlingen skräddarsys efter varje person, vilket innebär att personer med samma diagnos alltså kan få olika läkemedel. En del behöver ingen medicin alls när sjukdomen är i en lugn period. Kosten kan vara en del av den medicinska behandlingen vid Crohns sjukdom. En del, men inte alla, blir ordinerade fettfattig diet. Den kan lindra symtomen om sjukdomen sitter i tunntarmen. Vid svårare besvär kan operation vara nödvändigt, så kallade stomioperationer. Man får då en “påse på magen”, antingen tillfälligt för att ge inflammationen en möjlighet att läka ut eller som en permanent lösning.

Pankreas (bukspottskörteln)

Problem med bukspottskörteln (pankreas) kan visa sig genom att man upplever långvariga och återkommande diarréer, magknip och svårigheter att smälta fet mat. Sjukdomar som rör bukspottskörteln kan vara svårdiagnosticerade då de har symptom som är snarlika andra sjukdomars symtom, exempelvis Chrons sjukdom och Ulcerös kolit.

I vården är risken dessutom stor att sjukdomar i bukspottskörteln, pankreassjukdomar, glöms bort eller förbises. Patienter i sin tur kan ha svårt att känna igen specifika tecken som kan skvallra om problem med just bukspottskörteln. Vården relaterar många gånger akut och kronisk pankreatit till alkoholproblem. Därför är det också lätt att bygga upp fördomar kring pankreassjukdomar – men de rör så mycket mer än bara alkoholproblem, även om det självklart finns som en riskfaktor. Förutom akut och kronisk pankreatit finns även pankreascancer. Det är vanligt att personer som har pankreasbesvär säger att de inte tål fet mat och därför försöker anpassa sin vardag till att undvika viss mat. Detta kan påverka livskvaliteten negativt och gör att man inte söker hjälp för sina besvär. Okunskapen kring sjukdomar i bukspottskörteln leder till att många som har pankreasinsuffiens inte får en korrekt diagnos.

Utredning av pankreassjukdomar

När man letar efter pankreassjukdomar är det en utredning som består av att utesluta andra sjukdomar. Bland annat genomförs en så kallad basundersökning av mag- och tarmkanalen där man bedömer lever, gallblåsa, pankreas, tunntarm med mera. Man utför ett ultraljud av buken, gastroskopi och blodprov. Allt detta görs för att så grundligt som möjligt försöka utröna vad som orsakar besvären. För att utesluta inflammatoriska sjukdomar som Crohns sjukdom eller Ulcerös kolit gör man ofta också en koloskopi. Visar alla dessa tester ett normalt resultat undersöker man även fetthalten i avföringen. En följd av kronisk pankreatit kan till exempel handla om att man lider brist på matspjälkningsenzymer och då finns det läkemedel som kan hjälpa till att komplettera kroppens egna enzymer.

Behandling av pankreassjukdomar

Det finns flera typer av pankreassjukdomar och behandlingarna baseras på vilken typ av sjukdom det gäller. Man kan behandla med endoskopi, ibland är operation nödvändigt och i andra sammanhang ger man stödjande behandling antingen som komplement eller istället för operation. Kronisk pankreatit är en ”kronisk inflammatorisk process”, som man måste försöka stoppa vilket man gör genom en så kallad ”stödjande behandling” som inkluderar smärtmediciner och pankreasenzymer. Eftersom det finns en rad olika pankreassjukdomar är det viktigt att tidigt kunna diagnostisera de problem som patienten lider av.

Din mentala hälsa påverkar tarmen, är du stressad eller överarbetad och inte utvilad kan detta visa sig i tarmbesvär och problem med magen (stressmage). Brittiska forskare undersökte mer än 300 patienter som hade symtom som stämde in på colon irritabile (IBS; tjocktarmsbesvär), framför allt diarré och buksmärtor. Det visade sig att 6% av patienterna i själva verket hade pankreassjukdom.

Ignorera inte magproblem

Oavsett magsjukdom är det viktigt att man inte går med problemen för länge. Ignorera inte magproblem, diarréer, buksmärtor eller viktnedgångar utan prata med vården så att man kan ta reda på vad det kan vara, särskilt då många symtom kan likna varandra och diagnosen inte alltid är helt enkel att ställa. För visst förtjänar alla en god maghälsa!

Se film om mage och tarm här nedan.