Vi får alltmer kunskap kring hur vår livsstil påverkar både vår hälsa och även våra gener. Dessa förändringar skulle kunna gå i arv utan att direkt ändra vårt DNA. Idag vet man att fetma hos en gravid kvinna innebär ökade risker för kvinnan och fostret, bland annat när det gäller graviditetsdiabetes, havandeskapsförgiftning och för tidig födsel. Men kan fetma hos kvinnan även påverka fostrets gener?
Den aktuella studien leddes av Charlotte Ling och kollegor vid Lunds universitet och forskarna kunde visa på samband mellan livsstilsintervention hos gravida med fetma och epigenetiska förändringar hos barnet.
– Vi kan i vår studie inte visa på direkta orsakssamband, men resultaten tyder på att fysisk aktivitet och en hälsosam kost under graviditeten hos kvinnor med fetma kan påverka epigenetiken hos de nyfödda, och att det troligtvis även påverkar barnens kroppssammansättning och tillväxt även senare i livet, säger Charlotte Ling, professor i epigenetik vid Lunds universitet.
I studien ingick 425 gravida kvinnor som alla hade BMI över 30, vilket definieras som fetma. Dessa fördelades slumpmässigt i tre olika grupper:
- Grupp 1 fick livsstilsintervention som inkluderade både fysisk aktivitet (uppmanades att gå 11 000 steg om dagen, bar stegräknare) och rekommendation om medelhavsdiet på 1200-1675 kalorier om dagen.
- Grupp 2 fick livsstilsintervention som enbart inkluderade fysisk aktivitet
- Grupp 3 fortsatte leva som vanligt (kontrollgrupp)
Forskarna undersökte navelsträngsblodet hos 208 av de nyfödda barnen för att se om epigenetiska förändringar hade ägt rum. Ett sätt som epigenetiska förändringar sker på är genom metylering av arvsmassan, då aktiviteten av närliggande gener ändras av molekyler som sätts på DNA:t, så kallad DNA-metylering. Sådana förändringar hade uppstått i 370 gener, på sammanlagt 379 ställen i arvsmassan, hos de barn där mamman ingick i någon av de grupper som fick livsstilsintervention.
Ökad mängd muskelmassa vid födseln
Flera av de gener som hade förändrats epigenetiskt reglerar ämnesomsättning, fettvävsutveckling samt insulinfrisättning. Det är sedan tidigare känt att flera av de förändrade generna är kopplade till typ 2-diabetes.
– Vi såg att barnen till de mammor som ingick i någon av de grupper med livsstilsförändringar, fysisk aktivitet med eller utan en hälsosam diet, hade en ökad mängd muskelmassa vid födsel, jämfört med kontrollgruppen, säger Charlotte Ling, professor vid Lunds universitet, som lett studien.
Studerade tillväxten över tid
Barnen i studien följdes upp vid 9, 18 och 36 månader för att få svar på om de epigenetiska förändringar påverkade barnens tillväxt. 22 av de epigenetiska förändringarna som hittades är associerade med barnens BMI över tid.
Kristina Renault, obstetriker och överläkare vid Rigshospitalet i Köpenhamn och en av forskarna bakom studien, har tidigare visat att en livsstilsintervention som inkluderar fysisk aktivitet med eller utan en hälsosam diet leder till minskad viktuppgång hos gravida kvinnor med BMI över 30. Samma grupp ingick i den aktuella studien.
– En ökad fysisk aktivitet och en hälsosam diet under graviditeten kan minska viktuppgången hos gravida kvinnor med fetma, vilket motverkar några av de annars ökade risker som ett högt BMI innebär för kvinnorna. Att muskelmassan hos barnen verkar öka och att DNA från navelsträngsblodet visade epigenetiska DNA förändringar tyder på en potentiellt fördelaktig programmeringseffekt av hälsosam livsstil på barnens hälsa, säger Kristina Renault.
