– Man kan säga att naturen har gett kvinnor ett visst medfött skydd mot en del svåra infektioner och att könshormoner bidrar i detta avseende. Var i menstruationscykeln kvinnan befinner sig tycks också spela roll, säger Peik Brundin, infektionsläkare och doktorand vid Umeå universitet.
Man brukar skämta om män som däckar av en enkel förkylning, men kanske handlar det inte om att män gärna beklagar sig mer än kvinnor. Männen blir verkligen påtagligt sjukare än kvinnor vid många infektionssjukdomar. I covid-19 är män överrepresenterade på intensivvårdsavdelningarna och har klart högre dödlighet än kvinnorna. Även vid säsongsinfluensa får kvinnor i regel mildare symtom med färre sjukhusinläggningar än män. Ett viktigt undantag är gravida kvinnor där influensan kan bli mycket allvarlig. Kvinnor har lägre virusnivåer i blodet vid HIV och de drabbas mer sällan av tuberkulos.
Kvinnor har däremot en ökad risk att drabbas av autoimmuna sjukdomar som exempelvis reumatism, multipel skleros och den autoimmuna reumatiska sjukdomen SLE, något som delvis kan ses som baksidan av ett starkt immunförsvar.
Hormoner och immunförsvaret
Könshormonerna östrogen, progesteron och testosteron påverkar alla immunförsvaret, både det medfödda och det förvärvade immunförsvaret. Man tror att de olika nivåerna av könshormoner hos män och kvinnor bidrar till skillnader i immunrespons och därmed till symtombild och grad av sjuklighet. Receptorer för könshormoner finns i flera vävnader i kroppen, inte nödvändigtvis kopplade till reproduktion, och i varierande grad även i olika vita blodkroppar som utgör själva stommen i immunförsvaret.
För att studera könshormonernas påverkan har Peik Brundin vid Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet, i samarbete med en forskargrupp vid Karolinska Institutet, registrerat hormonnivåer, samt studerat förekomst av hormonernas receptormolekyler och aktivering av immunrelaterade gener i vita blodkroppar. Studierna har utförts på friska försökspersoner och patienter med virusinfektioner. Friska unga kvinnor har även följts under menstruationscykeln med upprepade provtagningar.
Menscykel påverkar immungener
Studierna visar bland annat att ett flertal immunrelaterade gener aktiveras beroende på fas i menstruationscykeln, vilket stärker uppfattningen att könshormoner påverkar immunförsvaret. En högre genaktivering sågs under ägglossning och i perioden efter ägglossning och före menstruation, jämfört med perioden efter menstruation och före ägglossning.
Östrogen kan påverka genuttrycket i kroppens celler genom sina receptormolekyler, östrogenreceptor alfa och beta, ERalfa och ERbeta. Flera studier har visat på en viktig roll för östrogenreceptorer vid bland annat bröstcancer och tjocktarmscancer. ERbeta2 tros ha som uppgift att blockera den ”ordinarie” östrogensignaleringen och kan därför fungera som en reglerande mekanism i cellen.
Fynden utgör pusselbitar i kartläggningen av hur immunförsvaret är reglerat. Detta kan ha betydelse för forskning på infektionssjukdomar, men även vad gäller forskning kring cancer och autoimmuna sjukdomar.
– Genom att bättre förstå hur könsskillnader vid sjukdom uppkommer, kan vi lära oss om män och kvinnor skulle vara gynnade av könsspecifik behandling, dosering av läkemedel eller vaccin, eller om symtombilden skiljer sig mellan könen, säger Peik Brundin.
