Professor Elena Jazin och doktoranden Björn Reinius vid institutionen för institutionen för fysiologi och utvecklingsbiologi har i tidigare studier visat att det finns vissa biologiska skillnader mellan könen när det gäller genuttryck i hjärnbarken, både hos människan och hos andra primater. Antagligen har dessa skillnader uppkommit för mycket länge sedan och bevarats genom evolutionen. Syftet med den nya studien var att undersöka om dessa skillnader uppstår under hjärnans utveckling eller först när hjärnan är färdigutvecklad. I förlängningen handlar det om att ta reda på vilkea som är de första genetiska mekanismerna som får hjärnan att utvecklas åt det kvinnliga eller manliga hållet.
Uppsalaforskarna har använt sig av data från en annan omfattande studie av den mänskliga hjärnan före födseln, och analyserat informationen enligt kön.
– Resultaten visar att många av generna i Y-kromosomen finns uttryckta i flera olika delar av hjärnan redan före födseln, och att dessa troligen bidrar till de könsskillnader man kan se i den vuxna hjärnan, berättar Elena Jazin.
Mer än en tredjedel av de gener som finns i Y-kromosomen under den mänskliga hjärnans utveckling verkar ha betydelse för de könsspecifika skillnaderna. Vissa av dessa genuttryck finns även i den vuxna hjärnan, medan andra endast syns i hjärnans tidiga utveckling. Om skillnaderna i genuttryck mellan kvinnors och mäns hjärnor har någon funktionell betydelse vet man inte ännu.
– Det här betyder inte att det inte finns andra faktorer, till exempel omgivningen, som också påverkar hur vi utvecklas, påpekar Elena Jazin.
Att känna till utvecklingen av könsskillnader i hjärnan är viktigt bland annat för att bättre kunna behandla störningar och sjukdomar i hjärnan. Många psykiatriska sjukdomar, som till exempel depression och autism, slår olika mot män och kvinnor.
– För att kunna studera den normala respektive onormala hjärnaktiviteten är det nödvändigt att ta hänsyn till könsskillnaderna, säger Elena Jazin.
