Detta stämmer än idag menar Per Hamid Ghatan, överläkare vid Institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska Institutet.
Definitionen av lycka
Man har dock lagt till vikten av att delta aktivt och hänge sig åt något man gillar, fortsätter han.
– Om man skulle fråga olika människor vad lycka är, skulle man få lika många svar. Lycka gestaltar en känsla och inre upplevelse, vilken kan vara olika för olika individer. Det beror på att vi har olika värderingar och minns upplevelser på olika sätt.
Vissa har lättare att känna lycka
Man vet att vissa människor har lättare att känna lycka och kan rent genetiskt ha haft turen att födas med en högre grundnivå av lycka. Om denna individ drabbas av trauma kan även han/hon självklart blir deprimerad, likväl som att någon född med lägre grundnivå av lycka kan uppnå mycket god livskvalitet.
Det är precis som för de som är predisponerade för övervikt. Man får helt enkelt jobba lite hårdare, men det går att hålla normalvikten. Det är alltså vad vi gör med det vi har, som är det allra viktigaste. Det är påverkbart!
– Man kan inte sätta någon siffra på hur stor del som är arv och hur stor del som är miljö, säger Per Hamid. Det är så många parametrar som bestämmer vår lycka; våra egna grundförutsättningar/arv, vår kultur, livserfarenheter och egenskaper som faktiskt mognar med åren. Man kan säga att lyckan finns i det vi gör, i hur vi tänker och i de mål vi sätter upp i vår vardag. Utan handling finns ingen lycka.
Att känna lycka
Lyckan finns i vägen mot målet, i de små vardagshändelser som leder oss mot något större. Därför är det viktigt att fokusera mer på nuet och inte haka upp oss på att ”när jag har börjat motionera” eller ”om jag får det nya jobbet”, då kommer jag må bättre.
När känner du lycka? Svaret kanske blir ”när jag tittar på mina barn”. Var känner du lyckan? Svaret blir sällan ”i huvudet”, utan snarare ”i kroppen – kanske i hjärtat eller magtrakten”.
Hjärnan påverkas
Man vet inte exakt var lyckan sitter. Forskningen kommer att fortsätta att kartlägga reaktionsmönster för olika individer vid olika händelser, för att hitta fler pusselbitar.
– Vad man vet är att områden centralt i hjärnan, kopplat till belöningssystemet (med signalsubstanerna dopamin, seratonin och noradrenalin), påverkas när man känner lycka, menar Per Hamid. Men lycka bygger inte enbart på upplevelser i hjärnan utan även känslor i kroppen via autonoma nervsystemet, genom hormoner och vårt immunförsvar.
Leva i nuet
Att leva i nuet är en svår konst. Många av oss lever med tankarna på hur det ska bli sedan, då vi ska börja leva på riktigt. När vi har skaffat drömboendet, köpt en platt tv-skärm och träffat en snygg partner. Då först kommer vi att bli lyckliga. Det finns dock ingen forskning som tyder på att materiella ting och pengar skulle göra oss påtagligt lyckligare på längre sikt.
Det finns däremot många exempel på att framgång och utseende inte i sig själv skapar lycka, se bara på Michael Jackson och Marilyn Monroe, där framgången blev dem övermäktig. Vårt samhälle där mycket kommer från reklamens värld, där allt är perfekt, gör det svårare för oss att känna att vi duger precis som vi är.
– Det gäller att lära sig att gilla läget och sig själv, menar Per Hamid. I stället för att försöka ändra på världen ska man ändra sin inställning till världen. Visst kan vi känna glädje över att ha fått löneförhöjning, när vi köper en ny blus eller efter en plastikoperation, men det är en kortvarig lycka. Vinner vi på lotto blir vi med andra ord riktigt glada – till en början. Ganska snart är dock lyckan nere på samma nivå som innan, då man vant sig vid det nya.
Relationer har störst positiv effekt på lycka
Lyckoforskningen visar istället att det är kärleken till en partner eller nära vänskapsrelationer som har störst positiva effekter på lyckan.
– Man mår i stort sett alltid bättre av att göra saker tillsammans med andra än på egen hand, säger Per Hamid.
Balans i livet
Idag lever vi i ett komplext samhälle och man tror att de närmaste 100 årens tekniska utveckling kommer att vara som 20.000 års utveckling av människan. Då förstår man vikten av att hitta metoder för att nå balans i livet.
Människor behöver utmaningar för att utvecklas och må bra, men blir kraven för stora med ökad stress till följd, kan vår anpassningsförmåga och inlärning till och med bromsas. Vi vet att stress i det långa loppet leder till minskad lycka och sämre livskvalitet, påpekar Per Hamid.
Tekniker för att känna lycka
Det finns tekniker för att ge känslor som lycka utrymme; exempelvis yoga, meditation, mindfulness, KBT (kognitiv beteendeterapi) eller att be. Hjärnan och reaktioner i kroppen då vi exempelvis känner medkänsla eller mediterar ger större möjligheter till lyckokänslor. Att känna kärlek och samhörighet gör att vi lättare återhämtar oss från jobbiga livssituationer.
Ett annat alternativ kan vara att gå ut i skogen och njuta av mötet med naturen. Man vet även att träning ger fysiskt välbefinnande som är en bra grund för att bli lycklig. Enbart träning räcker dock inte, utan man behöver även ha ett aktivt socialt liv, för att känna långsiktig tillfredsställelse. Det gäller att uppskatta det fantastiska i mötet med andra människor, poängterar Per Hamid!
Vara lösningsorienterad
Man bör även ha ett flexibelt och lösningsorienterat sätt att se på svårigheter. Att bli medveten om sina tankar och känslor och kunna frigöra sig från ”offerrollen”. Att istället för att fortsätta grubbla över det som har hänt, vecka ut och vecka in, se till vad man faktiskt skulle kunna göra för att förbättra situationen.
Det gäller att ta eget ansvar för att bli medveten om detta och att därmed själv skapa sin egen lycka.
Perspektiv på tillvaron
Per Hamid berättar om när en god vän, som är tibetansk munk, ringde och frågade om han fick låna pengar till lunch:
”Självklart, men vad har hänt, svarade Per? Vännen skrattar och säger att han har blivit bestulen på sin plånbok och att man tömt hans konto på pengar.”
– Jag känner ingen annan som skulle kunna säga det med ett skratt, säger Per Hamid. Det gäller att lära sig att inte kastas som löv för vinden mellan känslor och tankar. Att skapa en inre arena för distans och perspektiv, så att inte negativa känslor tar överhand. Hur vi förhåller oss till olika saker påverkar vårt stämningsläge – det är alltså i allra högsta grad av betydelse.
Livskunskap
Kurser i livskunskap skulle kanske behövas, menar Per Hamid. Det gäller att inte tappa bort sig själv i vårt komplexa samhälle. Vill man bli lyckligare och leva med större livskvalitet bör man skapa utrymme för aktiv återhämtning.
– Det går lika bra att använda ett mantra som blockerar den inre dialogen av ”brus” som att be en bön om kvällen. Det gäller dock att göra detta regelbundet, då det är en färskvara, precis som bra kondition och att äta balanserad mat för att hålla normalvikten – det finns ingen ”quick-fix”!
Per Hamid Ghatan, överläkare vid Institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska Institutet, forskar bland annat inom lycka.
