Ange ditt sökord

James P. Allison ochTasuko Honjo står för forskning som har lett till banbrytande insatser inom cancerforskning och behandling. Foto: Shutterstock

James P. Allison ochTasuko Honjo står för forskning som har lett till banbrytande insatser inom cancerforskning och behandling. Foto: Shutterstock

Såhär glad blev Tasuko Honjo när han fick beskedet att han fått årets Nobelpris i fysiologi eller medicin. Här omgiven av hela sitt team vid universitetet i Kyoto. Foto: https://twitter.com/NobelPrize

Såhär glad blev Tasuko Honjo när han fick beskedet att han fått årets Nobelpris i fysiologi eller medicin. Här omgiven av hela sitt team vid universitetet i Kyoto. Foto: https://twitter.com/NobelPrize

James P. Allison och Tasuko Honjo får Nobelpriset i fysiologi eller medicin

James P. Allison och Tasuko Honjo får Nobelpriset i fysiologi eller medicin för deras upptäckt av cancerbehandling genom hämning av immunförsvarets bromsmekanismer, en upptäckt som bidragit till banbrytande ny behandlingar som redan räddat många liv.

Annons:

Såväl James P. Allison som Tasuko Honjo står för forskning som har lett till banbrytande insatser inom cancerforskning och behandling. James. P Allisons forskning har bland annat lett till flera behandlingsformer mot dödlig cancer och även Tasuko Honjos upptäckter har lett till fler effektiva cancerbehandlingar.

Aktivera immunsystemet i kampen mot cancer

James P. Allison studerade ett känt protein som visade sig fungera som en broms i immunsystemet. Genom sin forskning insåg han möjligheten att släppa på bromsen och på så vis aktivera immunsystemet som då kan angripa tumörceller.

Konceptet kom att utvecklas till en helt ny behandlingsprincip när man behandlar cancer.

Liknande broms med annan mekanism

Tasuku Honjo upptäckte parallellt ett nytt protein på immunceller och kunde genom noggrann kartläggning visa att det också fungerade som en broms, men med en annan mekanism.

De båda upptäckterna lade grunden för utveckling av en mycket effektiv cancerbehandling och har redan räddat många liv.

Milstolpe inom cancerforskning och behandling

Allisons och Honjos forskning bedöms vara så bangrytande att de utgör en milstolpe i kampen mot cancer genom att ha öppnat dörren för att pröva och kombinera olika metoder för att hämma immunförsvarets bromsar i syfte att behandla cancer.

– Det är en metod som skiljer sig från traditionella cancerbehandlingar, så det är ett helt nytt sätt att angripa cancer. Väldigt svåra former av cancer som tidigare varit obehandlingsbara, går nu att behandla, som till exempel vissa former av hudcancer och lungcancer, säger Gunilla Karlsson Hedestam, professor i immunologi i en kommentar till Sveriges television.

Priset delas ut av Kungen i Stockholms konserthus på Nobeldagen den 10 december.

Fakta James P. Allison

Född 1948 i Alice, Texas, USA. Han doktorerade 1973 vid The University of Texas, Austin och var 1974-1977 postdoktoral forskare vid Scripps Clinic and Research Foundation, La Jolla, California. Han var 1977-1984 verksam vid The University of Texas System Cancer Center, Smithville, Texas; 1985-2004 vid University of California, Berkeley och 2004-2012 vid Memorial Sloan-Kettering Cancer Center, New York. Han var 1997-2012 forskare vid Howard Hughes Medical Institute. Han är sedan 2012 professor vid University of Texas MD Anderson Cancer Center, Houston och är även verksam vid Parker Institute for Cancer Immunotherapy.

Fakta Tasuku Honjo

Född 1942 i Kyoto, Japan. Han tog läkarexamen 1966 och var 1971-1974 forskare vid Carnegie Institution of Washington, Baltimore, USA och vid National Institutes of Health, Bethesda, USA. Han doktorerade 1975
vid Kyoto University. 1974-1979 var han verksam vid Tokyo University och 1979-1984 vid Osaka University. Han är sedan 1984 professor vid Kyoto University och 1996-2000 och 2002-2004 var han även dekanus vid Kyoto University.

Fem snabba fakta om Nobelpriset i fysiologi eller medicin

  • Antal priser som delats ut: 108
  • Antal pristagare: 214
  • Antal kvinnor: 12
  • Äldsta pristagaren: 87 år
  • Yngsta pristagaren: 32 år
Annons:

Källor:

Nobelstiftelsen, Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet, SVT Nyheter

Den här artikeln handlar om:

Läs även

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Glöm inte att bekräfta din prenumeration i din inkorg. Den kan ha hamnat i din skräppost.

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Genom åren har experterna besvarat över 8 000 frågor, så chansen är stor att du hittar redan besvarade frågor inom det du undrar över.

Välkommen till Doktorn!

Annons: