Björn Boman har med sin doktorsexamen och expertis inom pedagogik och inlärningspsykologi, granskat de specifika faktorer som påverkar skolresultat, inklusive sambandet mellan socioekonomisk status, kognitiva och icke-kognitiva förmågor. Med sin erfarenhet som pedagog på högstadie- och gymnasienivå, har han även erfarenhet och kunskap kring vad som gör en optimal skolmiljö.
Skolmiljö och lärarens roll
En central aspekt av skolmiljön är lärarens betydelse. Läraren fungerar som ett viktigt stöd för eleverna och arbetar för att skapa arbetsro och god stämning i klassrummet.
-En kompetent och engagerad lärare med förmåga att skapa en trygg och fokuserad klassrumsmiljö är av största vikt, säger Björn Boman. Detta möjliggör även för högpresterande elever att inspirera andra, vilket också stärker det övergripande skolklimatet. Bland det viktigaste för att möjliggöra en god inlärning är att skapa en lugn klassrumsmiljö. Visst finns det individuella skillnader, men annars finns mycket lite som tyder på att exempelvis musik i bakgrunden är bra.
Elever behöver vara mer självständiga i en lugn miljö och ha tillgång till ändamålsenligt och tydligt skolmaterial, fortsätter Björn Boman. Det gäller även att pedagoger skapar positiva och tydliga ramar kring vad som gäller i klassrumsmiljön, för att få eleverna att förstå och följa de regler som gäller.
Pedagogisk kompetens och ämneskunskap
Pedagogernas kompetens spelar en avgörande roll i elevernas utbildning. Björn Boman menar att det är viktigt att lärare har ämneskunskap på teoretisk nivå och kan förmedla och inspirera eleverna på olika sätt, beroende på gruppen och individen.
-Planering och kommunikation är nyckelfaktorer där läraren behöver anpassa sitt språkbruk för att säkerställa att alla elever förstår, fortsätter Björn Boman.
Han poängterar vikten av en strukturerad och varierad undervisning, samt att koppla ämnet till kursens innehåll.
Samarbete och individuella variationer
Björn Boman berättar att kollegialt samarbete är av stor betydelse i skolvärlden, där pedagoger delar med sig av sin kunskap, erfarenhet och sina fungerande strategier och att man stöttar varandra. Tyvärr kan en alltför individualistisk inställning leda till bristande likvärdighet i bedömningar. Om en rektor i stället detaljstyr minskar kreativitet och engagemang hos pedagoger.
-Nationella prov kan ge pedagoger en gemensam riktlinje kring vilken nivå man bör lägga sig på vad gäller undervisning, prov och betygen, fortsätter Björn Boman. Sambedömning i större utsträckning är också en viktig aspekt för att få mer likvärdiga betyg, även om det självklart är mer tidskrävande.
Forskning visar att nationella prov där riktlinjer fås och sambedömning görs, ger större likvärdighet i betygssättning än annars.
-Att hålla sig till en grundstruktur när man själv kanske inte är på topp som pedagog, är ytterligare ett viktigt element för att säkerställa konsekvent kvalitet, menar Björn Boman.
Studiemiljö och motivation
Att skapa studiero i klassrummet kan vara en utmaning, särskilt med olika elevsammansättningar. Björn Boman betonar dock att även om det finns olika personlighetsprofiler i klassen, är det möjligt att arbeta med att utveckla förmågan att anstränga sig och fokusera.
-Det är vanligtvis en skör linje mellan vad som gör en grupp lugn eller pratig. Det finns dock olika former av strategier, exempelvis att arbeta i smågrupper eller ha resursperson i klassrummet, för elever som behöver mer vägledning och stöd.
Betyg och lärande
Björn Boman belyser att betyg i sig inte bör vara det främsta målet för utbildningen. I stället bör fokus vara att inspirera till nyfikenhet och hjälpa elever att ta till sig kunskap för att senare kunna hitta sin väg i arbetslivet.
-Debatten om betygens roll i skolan pågår, och det är viktigt att hitta sätt att göra utbildningen meningsfull och inspirerande, menar Björn Boman. Det är viktigt att eleverna förstår varför kunskapen är viktig och på vilket sätt man kan använda den.
Motivation är viktigt, men det finns data som pekar på att samvetsgrannhet (att man får saker gjorda även när det känns tungt/tråkigt) är än viktigare, poängterar Björn Boman.
-Att anstränga sig oavsett motivation är viktigt och något många människor skulle behöva öva på, trots att det kan vara tufft. Generellt tror jag inte på kontinuerlig belöning eller bestraffning som metod. Däremot kan det vara helt ok att belöna med att exempelvis låta eleverna gå hem lite tidigare någon enstaka gång. Det är även viktigt att lära unga att olika saker får konsekvenser.
Björn Boman önskar att det bland elever ska bli mer status att ha kunskap, snarare än ensidig fokus på höga betyg.
-I stället för att prata om att skolan är tråkig eller rolig, vill jag lyfta att skolan av sociala och kunskapsmässiga skäl är oerhört meningsfull.
Sammanfattningsvis kan man säga att utveckla pedagogens roll, skapa en motiverande och sund skolmiljö och ett större samarbete pedagoger emellan men även mellan föräldrar och pedagoger och forskare och beslutsfattare, ger en bättre grund för ett mer meningsfullt och effektivt utbildningssystem.
Orsaker till psykisk ohälsa i skolmiljön
Den ökande förekomsten av psykisk ohälsa bland barn och unga är en oroande trend som kräver närmare granskning. Det finns flera faktorer i skolmiljön som skulle kunna bidra till denna utveckling.
En viktig aspekt som kan påverka den psykiska ohälsan hos ungdomar är det svenska betygssystemet. Alltför höga krav kan skapa en stressfylld miljö som påverkar elevernas välmående negativt.
Prestationskraven kan vara överväldigande och skapa en ogynnsam inlärningsmiljö. Om man dessutom har svårt att känsloreglera, förstå sina känslor och hantera dem på ett sunt sätt, ökar det en eventuell ohälsosam prestationsmiljö. Dessutom kan bristen på likvärdig bedömning och överdriven betoning på betyg påverka elevernas mentala hälsa negativt.
Björn Boman föreslår fokus på att skapa en mer meningsfull och stödjande skolmiljö. Att främja glädje, nyfikenhet och motivation bland elever genom inspirerande arbetsuppgifter, kan vara en väg framåt.
-Genom att flytta fokus från enbart betyg till att främja kunskap, lärande och positiva känslor, kan vi arbeta mot en bättre och mer hälsosam skolmiljö för våra barn och unga.
Att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga är dock inte enbart skolans ansvar. Föräldrar, skolpersonal och samhället som helhet har en viktig roll att spela i att skapa en stödjande och trygg miljö, där eleverna kan blomstra.
Genom att ytterligare granska och analysera olika aspekter av den ökande psykiska ohälsan bland unga, kan vi bättre förstå problemets omfattning och de åtgärder som krävs för att förbättra elevers välmående och prestationer i skolan.
Studie kring socioekonomi, IQ och fokus
Björn Boman har forskat på sambanden mellan socioekonomisk status (SES), kognitiv förmåga, icke-kognitiva förmågor och skolprestation hos svenska elever i den obligatoriska skolan. Två olika elevgrupper från 1998 och 2004 analyserades med avseende på deras betygsresultat, och flera forskningsfrågor och hypoteser undersöktes.
Resultaten från studien, som involverade över 12 000 svenska elever, visade att alla dessa faktorer har en betydande påverkan på hur bra eleverna klarar sig i skolan. Den faktor som påverkade mest var kognitiv förmåga, vilket innebär att elever som är smartare helt enkelt får bättre betyg. Därefter kom icke-kognitiva förmågor, som inkluderar exempelvis självskattade förmågor och koncentration. Elever som hade starka icke-kognitiva förmågor hade också ett bättre skolresultat.
Slutligen påverkade socioekonomisk status också skolprestationen, även om det var den minst påverkande faktorn av de tre. Det betyder att elever från familjer med högre utbildningsnivå hade en liten fördel, men detta var inte lika viktigt som deras kognitiva och icke-kognitiva förmågor.
Tidigare skolprestation förutspår framtida resultat
Studien bekräftade även att tidigare skolprestation, i detta fall betyg i årskurs 6, var den mest kraftfulla faktorn för att förutspå senare prestation, i årskurs 8. Trots detta var framför allt kognitiv förmåga och icke-kognitiva förmågor fortfarande viktiga faktorer i sammanhanget. Även om en elev hade presterat dåligt tidigare, kunde han eller hon fortfarande förbättra sina betyg med de rätta förmågorna, som att vara smart, uthållig och självsäker.
Subjektiv koppling kring undervisningskvalitet
Studien identifierade också att det fanns en koppling mellan elevuppfattningar om sina lärare och betyg, även om dessa kopplingar var subjektiva och inte nödvändigtvis indikerade objektiv undervisningskvalitet.
Slutligen betonades vikten av att beakta både kognitiva och icke-kognitiva faktorer i analysen av skolprestation och att fortsatt forskning behövs för att bättre förstå hur undervisningskvalitet och andra faktorer kan påverka resultaten.
