En av njurens viktigaste uppgifter är att rena blodet från ämnen som kroppen vill göra sig av med. Njuren arbetar därför kontinuerligt med att filtrera blodet. Det som ska kasseras koncentreras och ansamlas i urinblåsan. När urinblåsan är full och det är dags för tömning går en signal från blåsan till hjärnan. Det är i detta skede du känner att du måste gå på toaletten.
En urinblåsa hos en fullt färdigväxt människa rymmer cirka 6 deciliter, ibland mindre, ibland mer. Tömningsbehovet kan kännas redan vid två till tre deciliter och normalt produceras en och en halv liter urin per dygn. Hos den med ofrivilligt urinläckage går det inte att kontrollera sin tömningen på samma sätt.
Vanligt hos kvinnor
– De flesta med inkontinens är kvinnor, säger Inger Stigh som arbetar som sjuksköterska på inkontinensavdelningen på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Man tror att det har ett samband med barnafödande. Efter graviditet och förlossning sluter musklerna i bäckenbotten inte tätt.
– Det finns metoder att träna upp bäckenbotten som fungerar bra, berättar Inger Stigh. Många kvinnor söker aldrig söker hjälp för sina besvär även om de som söker är många fler nu än för bara ett par år sedan.
– De som kommer hit berättar att de oftast har använt sig av vanliga mensskydd vilket ju inte hjälper så bra, berättar säger Inger.
Intrång i vardagen
Urininkontinens är vanligast bland kvinnor. De män som drabbas av inkontinens har ofta förstorad prostatakörtel och är i 50-75 årsåldern. Det finns även andra orsaker till inkontinens, till exempel urinvägsinfektion, MS och Parkinsons sjukdom. De sistnämnda sjukdomarna kan påverka nerver på ett sådant sätt att man drabbas av inkontinens.
Inkontinens kan tyckas som en bagatell för den som inte är drabbad men det handlar om mycket mer än bara läckage. Inkontinens är förknippad med tillstånd som depression och ett minskat social kontaktskapande även om intresset för ett fungerande socialt umgänge inte är mindre. Att vara alltför långt från en toalett upplevs av många obehagligt.
Olika läckage
Man talar främst om fyra typer av inkontinens ansträngnings-, bland-, trängnings och överrinningsinkontinens. Symtomen varierar och kan bland annat uttrycka sig som att urinblåsan plötsligt och ofrivilligt töms, att det när som helst kan trycka på, att man även nattetid måste springa på toaletten ofta eller att man kissar i sängen.
–Den allra vanligaste varianten är ansträngningsinkontinens, säger Inger Stigh. När urinblåsan är fylld brukar det räcka med att hosta eller skratta häftigt. Läckaget kan också uppstå vid fysisk ansträngning som att jogga eller att bära tunga saker. Vid den här typen av inkontinens kan man också göra på sig utan att för den saken skull vara kissnödig. En annan vanligt förekommande form av urinläckage är trängningsinkontinens.
Till skillnad från ansträngningsinkontinens är trängningsinkontinens oberäknelig. Här behövs inga tunga lyft eller häftiga skratt för att läcka. Man känner sig kissnödig utan förvarning och ofta slutar det med en olycka. Detta gör att man som drabbad ofta känner sig tvingad att vara nära en toalett. Den drabbade måste kissa dubbelt så ofta som andra, vilket innebär mellan 12 och 15 gånger varje dag.
Blandinkontinens innebär kort och gott att man lider av både ansträngnings- och trängningsinkontinens. Överrinningsinkontinens är vanligast bland män. Som namnet antyder beror det på att urinblåsan svämmar över och det läcker lite hela tiden.
Undersökning
Majoriteten av dem som söker för urinläckage har haft besvären i flera år. Enligt Inger Stigh är orsaken att många inte tror att det finns någon bra hjälp att få.
– Det här ämnet är kantat av fördomar och felaktiga funderingar säger Inger Stigh. Den som slutligen söker vård hos urolog eller distriktssköterska får sätta sig ner och samtala om sina upplevelser kring besvären. Detta för att läkaren ska kunna bilda sig en uppfattning om vilken typ av inkontinens det kan röra sig om. Ibland görs även undersökningar hos neurolog för att utesluta andra sjukdomar. Dessutom kan patienten få genomföra ett så kallat provokationstest där tunga lyft ofta förekommer. Vissa patienter får föra toalettbesöksdagbok.
Behandling
De flesta som söker för inkontinens behöver ingen läkemedelsbehandling. Det kan till exempel räcka med att göra knipövningar av bäckenbotten för att stärka muskulaturen. Vissa typer av urinläckage kan förbättras av operation.
– Här på Sahlgrenska universitetssjukhuset använder vi oss av olika operationsmetoder som alla utförs under narkos, berättar Inger Stigh. En av operationsmetoderna går ut på att sätta ett stygn på vardera sidan om urinröret och fästa ett så kallat ledband på bäckenets sida.
Viktigt att söka vård
För att få bästa råd och hjälp vid urinläckage är det främst viktigt att söka vård. Här kan man bland annat få hjälp med att träna upp muskulaturen i bäckenbotten och blåsträna för att minska antalet toalettbesök. Lämpligt är också att undvika urindrivande drycker och att inte dricka mer vätska än kroppen behöver. Två liter per dag brukar vara tillräckligt i vila, vid fysisk ansträngning eller då det är varmt behöver kroppen väsentligen mer.
