Socialstyrelsen uppskattar att var tredje svensk kommer att få en cancerdiagnos under sin livstid. För patienter med svår cancer har immunonkologisk behandling, immunterapi, inneburit ett paradigmskifte.
Vad är immunterapi?
Immunförsvaret som bland annat består av vita blodkroppar, skyddar oss mot sjukdomsframkallande ämnen. De vita blodkropparna är experter på att känna igen främmande ämnen som virus och bakterier och oskadliggöra dem. Immunterapi ska helt enkelt trimma immunförsvaret så att det blir bättre på att bekämpa tumörceller, som immunförsvaret annars har svårt att komma åt. Att utnyttja kroppens eget immunförsvar mot cancerceller är ett område där det gjorts stora framsteg på senare år och man har kunnat utveckla nya cancerbehandlingar. I dag har flera effektiva immunterapeutiska behandlingar nått patienterna, och fler utforskas i studier världen över.
Olika former av immunterapi
Det har utvecklats olika former av immunterapi.
Man kan dels använda antikroppar som ett sätt att få fart på immunförsvaret som då kan börja bekämpa cancern. Antikroppar är en del av immunförsvaret i form av proteiner, men de kan även tillverkas utanför kroppen och då ges som läkemedel. Dessa proteiner binder till specifika molekyler på ytan av cancercellen och signalerar till immunförsvarets T-celler (en slags vita blodkroppar) att gå till attack. Det finns ett flertal cancerläkemedel baserat på antikroppar och fler är på gång.
På senare år har det tillkommit en ny typ av antikroppsläkemedel som riktar in sig på speciella molekyler på T-cellerna. Vanligtvis funderar dessa molekyler genom att bromsa T-cellerna, men då antikroppen ser till att blockera ”bromsen” blir cellerna i stället mer aggressiva mot cancern. Denna variant av läkemedel testas vid allt fler cancerdiagnoser och har haft effekt för patienter med exempelvis malignt melanom och lungcancer.
Försvarsceller som är specialtränade
Att förstärka immuncellerna utanför kroppen är en annan metod som bland annat testas på patienter med hudcancer. Man tar då vita blodkroppar, framför allt T-celler, från tumörvävnad eller från blodet och förändrar dem genetiskt för att bättre kunna bekämpa cancercellerna. De celler man förändrar för att förstärka immunförsvaret brukar kallas CAR T-celler. Dessa odlas för att bli fler innan de ges tillbaka till patienten. Det forskas på olika varianter av den här metoden.
Vaccin mot cancer
Vid vaccinering tillförs kroppen en del av det ämne som orsakar en sjukdom och på så sätt väcks immunförsvaret och skyddar oss mot smitta. Även om cancer inte smittar så kan vissa cancerformer orsakas av smittsamma virus, exempelvis livmoderhalscancer. Idag vaccineras flickor och pojkar i skolåldern, för att minska insjuknandet i livmoderhalscancer. Vaccination mot hepatit, som infekterar levern, skulle kunna förebygga många fall av levercancer världen över.
Det finns även så kallade cancervacciner som ges som behandling när en cancer redan utvecklats. Vaccinet som ges kan innehålla en viss slags immunceller, proteiner eller DNA från tumörceller.
Virus kan hjälpa försvaret mot cancern
Virus är inte alltid dåligt utan kan även användas som ett vapen mot cancern genom att stimulera immunförsvaret. Här forskas det exempelvis på att virus förökar sig tills de spränger cancercellerna och då aktiverar immunförsvaret. Cancerfonden finansierar en rad svenska forskningsprojekt om olika former av immunterapi.
