I nikotinets makt – Rökning och snusning ökar sjukligheten och förkortar livet

Trots att antalet rökare mer än halverats på 50 år är det fortfarande 16 procent av männen och 19 procent av kvinnorna i Sverige som röker dagligen. Även om det är den lägsta siffran i industriländerna och Sverige därmed är först med att klara Världshälsoorganisationens mål att andelen rökare ska vara lägre än 20 procent av befolkningen, är det ändå alldeles för många som röker, särskilt bland ungdomar och flickor, för att det ska vara acceptabelt.

Även snusarna är många. Man räknar med att en miljon svenskar snusar. En femtedel av dem är kvinnor. Nästan hälften av de som snusar regelbundet är före detta rökare. Tillsammans använder de 5000 ton snus om året vilket innebär 4-5 kilo snus per person och år.

Varför röker ungdomar?

– Alla ungdomar vet att det är farligt att röka, berättar Margareta von Bothmer. Många ungdomar börjar röka på grund av det starka grupptrycket. Man vill komma in i det eftertraktade gänget. I min undersökning säger rökarna i årskurs 8 visserligen att de visst inte fallit för grupptrycket, utan att de röker för att det är så gott. Att röka är avkopplande och lugnande. De är redan tillvanda. Icke rökarna svarar på frågan varför de inte röker att det inte är bra för hälsan men också att de inte fallit för grupptycket.

–Vi vet att ungdomar, särskilt flickor, vill bli synliga, ta plats och känna att de lever, fortsätter hon. De väljer att röka för att bli accepterade i gruppen, få status och utveckla sin identitet. Värdet av att tillhöra gruppen är större än att inte röka. Ingen av de rökande ungdomarna tror att de ska bli vanerökare. Rökningen ska vara övergående.

– Men vi vet också att ungdomar gärna vill att föräldrarna ska sätta gränser, att de ska säga vad de tycker om till exempel rökning och tar gärna emot information från dem.

I stora intervjuundersökningar har man sett att medan vuxna röker för att de är stressade och vill lugna ner sig röker ungdomar av sociala skäl. Man kan också se skillnader i beteende mellan rökare och icke rökare. Ungdomar som röker söker spänning och är lite upproriska. En del undersökningar visar att rökning kan hänga ihop med ängslan och depression. Andra säger tvärtom att man kan bli deprimerad av att röka. Det är svårt ibland att se sambanden; vad är hönan och vad är ägget.

Vad vi vet

Att tobaksrökning påverkar folkhälsan negativt därom råder ingen tvekan. Varje år dör nästan fem miljoner människor i världen (halva Sveriges befolkning!) i tobaksrelaterade sjukdomar, de allra flesta i hjärt-kärlsjukdomar, som t ex hjärtinfarkt och stroke. Risken att drabbas av någon av dessa sjukdomar ökar för dem som har högt blodtryck, röker eller har högt kolesterolvärde.

Ju högre blodtryck och kolesterol man har och ju fler cigaretter man röker desto större blir också risken. Nu varnar forskarna att dessa siffror med största sannolikhet kommer att stiga dramatiskt eftersom andelen rökande kvinnor ökat stort. Dessa har ännu inte hunnit drabbas av rökningens skadeverkningar.

Nikotin påverkar stresshormonerna adrenalin och noradrenalin som höjer blodtrycket och ökar pulsen. När man röker stiger blodtrycket direkt under de första minuterna. Den första cigaretten på dagen ger den största blodtrycksökningen. Ju starkare cigaretter – ju högre nikotininnehåll – desto större blir effekten på blodtrycket.

Rökning påverkar hjärtats kärl att dra ihop sig och innebär en extra stor belastning för hjärtat hos personer med kranskärlssjukdom. Rökare visar tecken på nedsatt insulinkänslighet. Slutar man röka är insulinkänsligheten normal igen efter cirka 8 veckor. Även det goda kolesterolet, HDL, som anses skydda mot hjärt-kärlsjukdom, är sänkt hos rökare. Den som slutat röka höjer sitt HDL med 20-30 procent inom två veckor. Snusning har ungefär samma effekt som cigaretter. Det är nikotinet som påverkar kroppens olika funktioner.

Rökning och hormoner

Så gott som alla kroppens hormoner påverkas negativt av nikotinet. Detta drabbar särskilt kvinnor och innebär t ex att rökande kvinnor föder barn med lägre födelsevikt, de åldras tidigare, huden blir rynkig, och de kommer i klimakteriet två år tidigare än icke rökande kvinnor.

Kostsamt

Rökningen ensam står för en tiondel av de totala sjukvårdskostnaderna. Om rökningen minskar kan mycket pengar och mycket lidande sparas både i lägre sjukvårdskostnader och vunna friska levnadsår. Få samhällsinsatser är så kostnadseffektiva som att få människor att sluta röka.

Trots detta är tillgången på rökavvänjningsenheter mycket dålig. Läkarna får bara en och en halv timmas utbildning i tobakens skadeverkningar. Tidigare erfarenhet av rökavvänjningarbete visar relativt goda resultat. Tre år efter det att rökare deltagit i ett rökavvänjningsprogram var cirka 30 procent fortfarande rökfria. För en starkt beroende nikotinist är beroendet svårt att häva.

Antalet nikotinreceptorer i nervsystemet ökar successivt så länge rökaren fortsätter. Vid ett rökstopp måste nervsystemet återanpassas till normalläge. Det är en av anledningarna till varför det är svårt att sluta.

Sluta röka

Rökbeteende är också en vana som sätter sig i kroppen och den kan vara nog svår att släppa. Även självbilden – man definierar sig som rökare – är svår att påverka. Den sociala vanan är väl så beroendeframkallande som nikotinet. Detta berättar ungdomarna i Margareta von Bothmers undersökning. Rökarna vill sluta röka men säger att de inte kan. För en del är detta sant, men det kan också vara så att det är lättare att säga att man inte kan. Då har man en ursäkt. Det hör till bilden.

– För att komma till rätta med ungdomars rökande, och kanske även vuxnas, är det viktigt att inse att varje beteende styrs av känslan, att det innebär något i positiv mening för individen, att den väljs för att fungera i samspel med omvärlden, poängterar Margareta von Bothmer. Vi måste bort från negativa pekpinnar och i stället satsa på att stärka självkänslan hos individen så att denne av egen kraft kan göra ett medvetet val utifrån kunskap och vilja.

Jag tror att man genom det motiverande samtalet kan hjälpa människan att få syn på sitt eget beteende. Om en person vars mening med livet är att röka ”får syn på” sitt beteende, kan det få honom eller henne att sluta. Ingen vill att ens mening med livet ska vara att röka!

– Kunskapen i sig att rökning är farligt för hälsan kan inte få någon att sluta röka, avslutat Margareta von Bothmar. Däremot kan det hjälpa individer att inte börja. I varje behandlingsstrategi måste man ta in både tanke, känsla och viljehandling. Hälsofrämjande
arbete satsar därför brett på flera olika vägar via lagstiftning, påverkan på ungdomar och att bryta normer.