Dagens skola
Dagens skola ställer helt andra krav på eleverna än när jag gick i grundskolan. Idag verkar ”analys” ha blivit en viktig del som ska genomsyra alla ämnen. Man ska jämföra och analysera olika musikstilar; afrikanskt jämfört med nordiskt eller amerikanskt jämfört med asiatiskt. Jag googlar och försöker hitta svar, men det är svårt även för mig som vuxen. På min tid fick man prova att spela olika instrument och sjunga i kör och sen var man godkänd. Dagens syslöjd handlar mer om att skriva ner processen och analysera stegen än själva hantverket.
Idag vet vi att det är viktigt att röra på oss för att må bra och vad gör skolan då? Jo, istället för att satsa på rörelseglädje så lägger man in teorilektioner; exempelvis hur man ska bygga ett vindskydd. Jag hoppas innerligt att barnen inte kommer att behöva använda dessa kunskaper, utan att de alltid kommer att ha ”tak över huvudet”.
Psykisk ohälsa bland unga
Vad händer med oss människor när vi måste vara på topp hela tiden? Detta kan självklart bli en drivkraft som leder till att barnen kämpar mer, men det kan också leda till prestationsångest och psykisk ohälsa. Statistiken visar att psykisk ohälsa bland unga har ökat de senaste 10 till 15 åren.
- Antalet barn och unga vuxna som behandlas för depression och ångestsyndrom ökar och det är betydligt fler flickor och unga kvinnor jämfört med pojkar och unga män som får behandling.
- Antalet flickor i åldern 15 till 17 år som behandlats för depression och ångestsyndrom har tredubblats sedan 2006.
- 2017 vårdades 15 procent av kvinnorna och 10 procent av männen mellan 18 och 24 år för någon form av psykiatrisk diagnos.
- 62 procent av 15-åringa flickor har återkommande psykosomatiska problem som magont, nedstämdhet, nervositet eller sömnsvårigheter. Här ligger Sverige betydligt högre än andra nordiska länder.
- Allt fler barn och unga vuxna använder melatonin mot sömnstörningar, något som har ökat kraftigt under perioden.
- Tillgängligheten till barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, har försämrats och färre patienter kan erbjudas utredning och behandling inom rimlig tid.
Konsekvenserna av depression och ångest för den enskilda individen är stora, men det påverkar även samhället. Vill vi ha ett samhälle där alltfler mår psykiskt dåligt och inte klarar av vardagen? Vill vi att våra ungdomar ska hamna i ett självskadebeteende, bli utmattade eller få panikångestattacker redan innan de ska ut i arbetslivet? Tyvärr ser man att psykisk ohälsa har en tendens att bli långvarig. Nästan var tredje ung som diagnosticerades med depression eller ångest för tio år sedan har idag fortfarande behov av psykiatrisk vård, visar socialstyrelsens rapport. Detta leder även till svårigheter att ge sig ut i arbets- och vuxenlivet. För att bryta denna negativa utveckling krävs fler förebyggande och tidiga insatser och att det finns vård och behandling i ett tidigt skede för dem som behöver. På sikt kan en ökande grupp av psykiskt sjuka barn och ungdomar utgöra ett växande folkhälsoproblem.
Vad gör man då åt saken?
Man försöker att korta köerna till BUP, vilket är bra, men vi behöver förebyggande åtgärder. Folkhälsomyndigheten har tagit fram en rapport där det visade sig att den förändring som skolan genomgått de senaste 15 åren troligtvis är den största bidragande orsaken till den ökande psykiska ohälsan bland unga.
Betygsystemet behöver helt klart justeras och nyligen kom en första rapport om de eventuella ändringar som ska göras. Man ska lägga till ett extra ”F” betyg. Ni hörde rätt, man tänker att om vi lägger till ytterligare ett ”underkänt betyg” så blir det mer rättvist för de som enbart missat ett delmoment i ämnet och inte flera. Rättvist? När lärare, rektorer och politiker nämner ordet rättvist i samma mening som skolan, så reser sig håren på mina armar. I min värld finns det ingenting rättvist med skolan. Däremot finns det många pedagoger som kämpar och försöker att göra sitt allra bästa för att barnen ska lära sig och må bra. Men rättvist, nej, och det spelar ingen roll vilket betygssystem man väljer. Vi människor är fantastiskt komplexa och olika och skulle man då göra ett ”rättvist” betygssystem skulle man behöva ha olika betygssystem för varje individ. Dessutom finns forskning som pekar på att vi tror att vi är rationella, det vill säga att vi kan hålla oss till fakta när vi tar beslut, men att vi egentligen är oerhört irrationella. Det betyder att för pedagoger som sätter betyg så påverkas de vare sig de vill det eller inte av sina egna ”ryggsäckar” och förutfattade meningar (som vi alla har).
Istället för diskussioner kring tidigare betygssättning eller att införa betyg i ”uppförande”, borde politiker prata om hur man kan lära våra barn att hantera stress och få våra unga att må bra.
Att duga som man är
Jag tror på ett skolsystem där alla får känna att man är ok, att man duger som man är och ges möjligheten att få godkänt. Detta tror jag kräver mer kompetens till skolan i form av fler specialpedagoger, utbildade resurspersoner, kuratorer och ett coachsystem, där pedagoger kan få stöd. När man arbetar med människor och som i skolans fall arbetar med ”vår framtid”, anser jag att det kräver en hög grad av självinsikt för att kunna ge varje individ det hen behöver. Personlig självutveckling är ingenting som lärs ut på lärarhögskolan och därför menar jag att det bör ingå en coachtimme var eller varannan vecka på pedagogernas schema.
Städa ut ämnen och ”tänk om”
Det är även dags att göra en storstädning och uppdatera de obligatoriska ämnena och inse att vissa borde vara ”eget val”. Religionskunskap är en viktig del av vår historia och för att förstå vart vi kommer ifrån. Därför räcker det att religion ingår i ämnet historia. Även slöjd skulle behöva uppdateras då vi idag exempelvis inte syr våra kläder längre. Kanske skulle man istället utveckla ämnet teknik som ett praktiskt ämne där barnen kan få lära sig saker man kan ha nytta av när man flyttar hemifrån eller att barn får lära sig grunderna i programmering. Ta bort teorin från de praktiska ämnena som bild och idrott och strunta i att “analysera” olika musikstilar. Istället hör ämnet psykologi hemma på högstadiet, då det ger oss en förståelse för hur vi människor fungerar.
Stresshantering
Skolan behöver lägga mer tid på studieteknik, stresshantering och en grund för detta är att förstå hur vi människor fungerar. Våra barn får kunskap kring krig och bibelberättelser skrivna av män, men de får inte mycket kunskap i hur de själva fungerar. Hur fungerar hjärnan, kroppen och psyket? Vad behöver vi för att må bra? Hur kommer det sig att människor reagerar olika i olika situationer? Hur kommer det sig att jag fungerar olika när jag umgås med en kompis jämfört med när jag är i en större grupp? Ju större självinsikt man får desto mer öppen och förstående blir man mot sig själv och andra. Kanske behöver vi ett obligatoriskt skolämne som heter ”Må bra”, där även ”livsåskådning” bör ingå. Dessutom behöver åtminstone en lektion varje vecka läggas på att lära barn stresshantering. Det kan handla om mindfulness, andningsövningar, meditation eller yoga. Bönen har jag förstått är den äldsta formen av meditation, så troende kan ha ett försprång.
Skolan behöver flytta fokus från prestation och betygshets till självledarskap och personlig utveckling. Då tror jag att vi kommer att få en ny generation av välmående unga, nyfikna på att lära sig mer och med en vilja att bidra positivt till samhället.
