Förebygga stroke genom att behandla hjärtat
Stroke är en av de vanligaste sjukdomarna i Sverige och drabbar årligen över 25 000 personer. Det är ett allvarligt tillstånd som kan ha förödande konsekvenser för de drabbade och deras familjer. Stroke är ett samlingsbegrepp för två huvudsakliga tillstånd: blodpropp och blödning i hjärnan. Båda dessa tillstånd leder till allvarliga hjärnskador och kan få långvariga konsekvenser. Blodproppar, eller ischemisk stroke, är den dominerande orsaken och står för hela 85 procent av fallen.
Riskfaktorer och förebyggande åtgärder vad gäller stroke
Det finns flera kända riskfaktorer för stroke, inklusive högt blodtryck, höga blodfetter, rökning, överdriven alkoholkonsumtion, brist på fysisk aktivitet och ohälsosam kost. Att följa en hälsosam livsstil genom att hantera dessa riskfaktorer kan vara avgörande för att minska risken för stroke. Men när det kommer till ischemisk stroke, orsakad av blodproppar, finns det flera hjärtsjukdomar som också kan spela en roll.
Förmaksflimmer – en viktig riskfaktor
En av de mest betydelsefulla hjärtsjukdomarna som ökar risken för stroke är förmaksflimmer. Förmaksflimmer är ett tillstånd där hjärtat slår i en oregelbunden och snabb rytm, och det är uppskattat att det ligger bakom ungefär 30 procent av de ischemiska strokefallen. Normalt sett startar varje hjärtslag med elektriska impulser från en specifik punkt i hjärtat, kallad sinusknutan. Vid förmaksflimmer uppstår impulser i andra delar av hjärtat, vilket leder till den oregelbundna rytm som är karakteristisk för tillståndet. Denna oregelbundenhet kan leda till att blodproppar bildas i hjärtat och sedan följer med blodströmmen till hjärnans blodkärl, där de kan orsaka stroke.
Behandling av förmaksflimmer
En av de mest använda förebyggande åtgärderna för personer med förmaksflimmer är att behandla dem med antikoagulantia. Dessa läkemedel minskar blodets förmåga att levra sig, och detta minskar risken för att blodproppar bildas. Tidigare var warfarin det vanligaste läkemedlet, men det krävde noga övervakning för att hålla läkemedelsnivåerna inom säkra gränser. Numera används i större utsträckning NOAK-preparat (Non-vitamin K orala antikoagulantia), såsom Eliquis, Lixiana, Pradaxa och Xarelto, eftersom de är enklare att dosera och övervaka.
Utmaningar med antikoagulantia
Även om antikoagulantia är effektiva har de sina nackdelar. De måste tas regelbundet varje dag, och det finns litet utrymme för missade doser. Dessutom kan det uppstå komplikationer om en person som tar antikoagulantia råkar ut för en olycka eller behöver akut kirurgi, eftersom dessa läkemedel ökar risken för blödning. Vissa patienter med förmaksflimmer kan också ha en historia av hjärnblödningar, vilket gör antikoagulantia mindre lämpliga för dem.
Alternativa behandlingar och forskning kring stroke
Mot bakgrund av utmaningarna med antikoagulantia pågår forskning om alternativa behandlingar för att minska risken för stroke hos personer med förmaksflimmer. En intressant utveckling är användningen av förmaksörepluggar, mekaniska enheter som kan sättas in i vänster förmak för att förhindra att blodproppar bildas i förmaksörat. Dessa enheter erbjuder ett alternativ för patienter som inte kan använda antikoagulantia av olika skäl.
Ytterligare riskfaktorer för stroke
Förutom förmaksflimmer finns det andra hjärtsjukdomar och tillstånd som också ökar risken för stroke. Till exempel, efter en hjärtinfarkt, särskilt under den första tiden när hjärtmuskeln är “sårig”, kan risken för blodproppar öka. Mekaniska hjärtklaffar och hjärtsvikt är också faktorer som ökar risken för blodproppar, trots användning av blodförtunnande läkemedel.
Öppetstående foramen ovale – en annan möjlig riskfaktor
En mindre känd riskfaktor för stroke är det öppetstående foramen ovale, en förbindelse mellan hjärtats högra och vänstra förmak som är öppen under fosterstadiet men som normalt stängs när ett barn föds. Hos vissa människor förblir denna förbindelse delvis öppen, och detta har kopplats till en ökad risk för stroke. Detta beror på att en blodpropp som bildas efter att blodet har lämnat kroppen och är på väg tillbaka till hjärtat kan passera genom den öppna förbindelsen och nå hjärnans blodkärl.
Man har tidigare tittat på om det kan göra någon nytta att i efterhand sluta den delvis öppna förbindelsen hos personer som haft en ischemisk stroke, för att förhindra en ny stroke. Vid Skånes universitetssjukhus som medverkade i en av dessa studier har man kunnat visa en positiv effekt för en viss patientgrupp, 60 år eller yngre och det erbjuds nu till dessa patienter.
Framtida forskning och behandlingar vad gäller hjärtat och stroke
Forskningen inom strokeprevention är i ständig utveckling. Förutom förmaksörepluggar och alternativa behandlingar för förmaksflimmer pågår även studier om hur man bättre kan upptäcka förmaksflimmer, särskilt hos dem som inte har det kontinuerligt. Dessutom undersöker man nya blodförtunnande läkemedel som kan erbjuda maximalt skydd mot blodproppar utan att öka blödningsrisken.
När det gäller strokebehandling i största allmänhet, hoppas experter att minska förekomsten av stroke, särskilt bland yngre människor och de som drabbas av hjärnblödningar. Framtiden ser också ut att innehålla skräddarsydda behandlingar som kan vara mer effektiva och säkrare för individuella patienter.
Slutsatser kring hjärtsjukdomar och stroke
Förebyggande åtgärder och behandlingar för hjärtsjukdomar, särskilt förmaksflimmer, spelar en avgörande roll i att minska risken för stroke. Framtida forskning och innovativa behandlingsmetoder ger hopp om en bättre framtid för personer som är i riskzonen för stroke. Att ha kännedom om hjärtrelaterade riskfaktorer och vara medveten om de senaste rönen inom strokeforskningen är viktigt för att kunna förebygga denna allvarliga sjukdom och förbättra livskvaliteten för patienter runt om i världen.
