Helenas jobb är att peppa dig på vägen!

Stöd och råd hos en rökavvänjare har alla rätt till och något man själv kan ta initiativ till.

– Att sluta röka sparar ju så många kvalitativa år, massor av lidande och faktiskt en hel del pengar, menar Helena Andersson.

Till Helena kommer flera som själva tagit initiativet att sluta röka och vill ha stöd och råd under tiden. Vissa tar kontakt för att deras läkare starkt rekommenderat rökstopp.

– Jag brukar slå en signal till dem som är mer tveksamma och som främst kommer på någon annans initiativ, då behöver tanken kanske mogna innan man tar steget. Telefonsamtalet är faktiskt mer uppskattat än vad man skulle kunna tro, säger hon. Många av dem som kommer på eget initiativ har redan kommit en bit in i sin beslutsprocess.

– Störst chans att lyckas har dem som verkligen har bestämt sig, det verkar som om motivationen ger en nästan omänsklig järnvilja, det är som om rökning inte finns längre, berättar Helena Andersson.

Steg för steg

Avvänjningen startar med ett inledande besök och kretsar kring fyra frågor: Vad är positivt rökningen, vad är negativt? Vad kommer att bli det värsta med att sluta och vad vinner jag slutänden? Varje kommande besök kretsar sedan kring dessa frågor. Ett besök per vecka brukar vara lagom och man träffas vid sammanlagt åtta tillfällen.

– Jag säger inte så mycket själv. Det är viktigare att personen själv får prata, säger Helena Andersson.

– Det är omöjligt att sätta upp scheman eller att komma med käcka idéer. Ingen är den andra lik och jag gör allra bäst i att lyssna. De kloka tankarna och lösningarna kommer från
personen själv, inte från mig, menar hon.

Positivt och negativt

– Vissa säger att det inte finns något positivt med att röka, att rökningen går av bara farten. Andra tycker att det är en belöning eller en god vän, säger Helena Andersson. Det många beskriver som mest negativt är att känna sig styrd, fast i något man inte kan kontrollera. Att fundera över det är som kommer att kännas värst och vad man mest kommer att sakna med rökningen ger bra information för fortsättningen.

Agneta Hjalmarson arbetar som psykolog och rökavvänjare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg.

– Mitt råd till alla som vill sluta är att skriva ner klockslag, plats, hur cigaretten smakade och hur det kändes efteråt under några dagar innan man slutar. Det är ett enkelt sätt att få reda på vad rökningen fyller för funktion och vilka cigaretter som är ”goda”. Cigaretten på morgonen ute på balkongen kanske får en att piggna till. Man kanske varvar ner med en cigarett när man kommer hem från jobbet.

Det blir också lättare att tipsa om vilket nikotinersättningsmedel som kan vara bäst. För dem som tycker att cigaretten på morgonen är absolut viktigast är det många som föredrar exempel nikotinplåster som sitter på över natten.

Använd hjälpmedel

Helena betonar hur viktigt det är att använda nikotinhjälpmedel.

– Det förhindrar att man går ner sig. Många mår otroligt dåligt utan hjälpmedel, säger hon. Man vinner inget på att snåla med dem. Inte sällan hör hon historier om någon som minsann kunnat sluta direkt, bara så där.

– I själva verket handlar det om en på flera tusen som slipper abstinensbesvären, det är verkligen ingen sann bild att jämföra med, menar Helena. När abstinensbesvären slår till är det många som lyckas slå undan dem genom att hitta på något just, då och där.

– Många går faktiskt ut och går av sig, tycker att de får en liten kick av att trötta ut sig fysiskt, berättar Helena.

– Lyckas man bara ta sig igen den närmaste halvtimmen klingar suget faktiskt av av sig själv, säger Helena. Därför rekommenderar hon att absolut inte ha cigaretter hemma.

Signalen klingar av

– Ju längre tid du klarat dig utan cigaretter desto svagare blir begärets signaler, berättar Helena. Många upplever de första två eller tre veckorna av avvänjningsperioden som allra värst. Därefter klingar det av och blir lättare.

– En enda cigarett förflyttar en tillbaka till ruta ett, berättar Helena. Det är som man väckt begäret till liv igen och det frågar garanterat efter mer. Nästan alla tycker att de fått en större självkännedom och bättre självförtroende under avvänjningens gång. Under avvänjningsperioden bygger man upp en erfarenhet.

–Ofta har det dykt upp nya saker man upplever som är positiva men som man inte ens tänkt på. Händerna har blivit varmare, mat smakar bättre, berättar Helena. Har det sedan gått en tid så börjar omgivningen bli imponerade. Man kanske fått med sig vänner eller kollegor.
Plötsligt axlar man rollen som den starka, förebilden. Förstå kan nog bara den som själv har försökt sluta.

– Det är många som underskattar begärets kraft, både dem som röker och dem som inte gör det, säger Helena.

Det här händer när du fimpar:

Att sluta är ditt livs hälsoinvestering – här följer ett litet urval.

20 minuter efter stopp
Puls och blodtryck är inte längre påverkad av röken

8 timmar efter stopp
Kolmonoxidhalten närmar sig det normala. Syrehalten i blodet ökar. Du blir mindre trött. För varje cigarett du låter bli att röka förlängs ditt liv med 5 minuter

24 timmar efter stopp
Risken för hjärtattack börjar avta

14 dagar – 3 månader efter stopp
Lungkapacitet och blodcirkulation tydligt förbättrad. Huden återfår sin rosa ton. Kroppen läker tandlossning mycket mer effektivt. Lättare att bli gravid som kvinna.

4-6 månader efter stopp
Flimmerhåren återhämtar sig och städar lungorna för fullt. Hosta och slembildning minskar. Risken för propp avsevärt lägre.

1 år efter stopp
Risken för hjärtinfarkt har halverats. Immunförsvaret har förbättrats. Risken för allergier har minskat.

5 år efter stopp
Risken för hjärnblödning är lika liten som hos en icke-rökare. Risken för cancer betydligt mindre.