Trots otaliga läkarbesök var det ingen som förstod att ett ledband slitits av när hon råkade ut för ett handledsbrott. Inte förrän hon kom till en specialistklinik för handkirurgi fick hon rätt hjälp.
Handleden bröts vid ett enkelt fall
Det var en majdag 2005 som Helén Engström skulle ta sina flickor till Strömstads sjukhus för TBE-vaccinering. I sjukhusentrén snubblade hon på en matta och föll så illa att höger handled bröts. Men det förstod hon inte då utan trodde att hon stukat handen.
– Jag bet ihop och kämpade på. Men sedan fick jag åka tillbaka till sjukhuset och bli gipsad då det visade sig att det var två frakturer.
Helén hade just ändrat yrkesbana och startat ett eget företag med inriktning på friskvård och föreläsningar. Hon trodde på läkarens ord om att det skulle bli bra om några veckor och kände sig fortfarande optimistisk inför framtiden.
En bruten handled påverkar ens liv varje dag
Men det blev inte alls bättre. Gipset togs bort och Helén hade lika ont ändå. Hon åt allt starkare smärtstillande tabletter, hade ständig värk och kunde snart varken sköta jobb eller hemarbete.
– Jag som var van att arbeta som massör och yogainstruktör och alltid sportade med familjen blev helt handikappad. Jag kunde inte byta blöjor, inte borsta tänderna eller kamma håret på barnen. Dessutom sov jag allt sämre och blev en skugga av mitt forna jag.
Efter nya läkarbesök opererades Helén.
– Till en början blev det lite bättre, men absolut inte bra. Nu började jag också känna att vården trodde att det var något psykiskt fel på mig, berättar hon.
Helen fick intyg på invaliditet på grund av sin skada
2009 fick Helén ett intyg som bekräftade att hon var invalid. Hon sov inte, hade tvingats lägga ned sitt företag och var på väg rakt in i en depression.
– Det känns som om jag var drogad av smärtstillande och sov bort ett helt år. Jag ville inte leva längre.
I intyget om invaliditet stod att det ”inte finns några tecken på artros eller ledbandsskador”. Nu ansågs vården inte kunna göra något mer. Men Helén sökte sig vidare för ytterligare ett läkarutlåtande.
– Jag fick kortisonsprutor, men det hjälpte inte. Alla hänvisade till att inget mer gick att göra.
Försäkringsbolaget hjälpte Helén vidare med sin handledsskada
Det var först när en handläggare på försäkringsbolaget kom med förslaget om ett besök hos HandCenter i Göteborg, en privat specialistklinik för handkirurgi, som det vände.
Handkirurgen Anders Wallmon tog emot Helén Engström i slutet av 2010.
Hon berättar att han omedelbart såg att något var fel och några veckor senare gjordes en titthålsoperation för att bekräfta misstankarna om en ledbandsskada som orsak till den ständiga smärtan.
– Och han hade rätt. Ett ledband var helt av och kunde inte repareras så han föreslog en steloperation mellan två av handledens ben. Jag skulle slippa smärtan, och det var det viktigaste för mig.
Efter operation blev Helén en ny människa
Efter operationen i april 2011 följde sju veckor med gips och en omfattande rehabilitering – men Helén var som en ny människa.
– Det var obeskrivligt att inte ha ont längre. Jag kan inte sporta som förr, men jag kan köra bil och har börjat jobba igen. Jag visste hela tiden att det var handen det var fel på, inte mitt psyke.
Det har varit en lång väg tillbaka och Helén berättar att hon blivit mer ödmjuk för andra som lider av smärta. Nu är hon tillbaka i sitt tidigare yrke som lärare och återtar sakta men säkert greppet om en vanlig vardag.
– Jag berättar för att det här inte ska få hända andra, säger hon. Det var bara en hand, men jag höll på att gå under. Jag har fått livet tillbaka. Nu kan jag le igen – och arbeta, säger den 41-åriga trebarnsmamman i Strömstad.
Ledbandsskador är vanliga vid den typ av handledsbrott som Helén råkade ut för
– Det här är något som vården alltför ofta missar, säger Anders Wallmon, överläkare vid HandCenter i Göteborg och den som till slut fick bukt med Heléns problem.
Varje år bryter omkring 20 000 personer handleden. Det gör handledsfrakturer till den vanligaste typen av benbrott i svensk sjukvård. Vid mer än hälften av den vanligaste formen av handledsbrott förekommer också ledbandsskador som kan leda till bestående besvär.
Liknande skador i knät känner folk ofta igen
– När motsvarande skador uppkommer i knät vet nästan alla att det kan bero på en korsbandsskada eller meniskskada, menar Anders Wallmon. Samma kunskap finns inte när det gäller händer. Om man fortfarande har ont efter rehabilitering måste vi läkare utgå från att ledbanden är skadade tills vi bevisat motsatsen.
Andra vanliga handskador
Karpaltunnelsyndrom visar sig genom smärta i handen och fingrarna – oftast under natten, men ibland är besvären konstanta. Den som drabbas kan uppleva kraftlöshet i tummen och känselbortfall i en eller flera fingrar. Syndromet beror på att en nerv – medianusnerven – hamnar i kläm. Behandlingen kan starta med nattskenor som håller handlederna raka och därmed minskar trycket på medianusnerven. Det kan ha god effekt, men ibland behöver man gå vidare med operation.
Tumbasartros är en vanlig form av artros (broskdestruktion). Sjukdomen bryter ned ledens brosk, som ska fungera som en stötdämpande glidyta. Detta ger smärta vid belastning och tilltagande stelhet. Tumbasartros kan behandlas med stödbandage, inflammationsdämpande mediciner och kortison. Om det inte räcker finns operativa ingrepp med olika typer av metoder.
