Det visar resultatet från en undersökning bland personer med finländskt ursprung i Sverige.
Sverigefinnar, finnar och finlandssvenskar
Resultaten i rapporten baseras på en enkätundersökning till personer med finländskt ursprung: sverigefinnar, finnar och finlandssvenskar.
Syftet var dels att följa upp hälsosituationen bland personer av finländskt ursprung, dels att undersöka en möjlig metod för att fortsatt följa upp hälsosituationen i gruppen.
Ordlista
- Finlandssvensk Finlandssvenskar är finländare med svenska som modersmål, oavsett vilket land de lever i.
- Finländare Finländare är personer som kommer från Finland, oavsett vilket språk de talar.
- Finne Finnar är personer med finska som modersmål, oavsett vilket land de lever i. Majoriteten av finnar bor i Finland.
- Sverigefinländare Sverigefinländare är ett samlingsbegrepp för alla i Sverige bosatta personer som härstammar från Finland, oavsett vilken språkgrupp de tillhörde i Finland. Alla sverigefinländare är inte sverigefinnar.
- Sverigefinne En sverigefinne är en person som lever i Sverige och är finskspråkig eller identifierar sig med finskspråkig kultur i Sverige. Sverigefinnarna är en nationell minoritet, med egen flagga och egen högtidsdag. Den historiska närvaron av finsktalande invånare i dagens Sverige går tillbaka ända till medeltiden, därför räknas sverigefinnar som en nationell minoritet.
Högre riskkonsumtion av alkohol
Undersökningen visade, jämfört med Sveriges befolkning i övrigt, bland annat att personer med finländskt ursprung rapporterar lika god allmän hälsa som Sveriges befolkning. Däremot är det mer vanligt med högt blodtryck och fetma bland de finländska grupperna, Sverigefinnar och finnar uppger även mer besvär av värk i olika delar av kroppen.
Ängsla, oro, ångest och trötthet uppges mindre ofta bland personer med finländskt ursprung men en högre andel bland de finländska grupperna rapporterar riskkonsumtion av alkohol.
Viktigt att undersöka skillnaderna
Personer av finländskt ursprung anger i många fall mer värkrelaterade besvär, sämre levnadsvanor och livsvillkor än Sveriges befolkning i övrigt. Sverigefinnar och finnar rapporterar också lägre utbildningsnivå medan finlandssvenskar ligger på samma nivå som Sveriges befolkning i övrigt.
– Det är viktigt att undersöka vad dessa skillnader kan bero på, för att kunna föreslå riktade åtgärder som kan förbättra livsvillkoren för personer med finländskt ursprung, säger Malin Kark, utredare på Folkhälsomyndigheten.
Fakta: Om undersökningen
Enkäten skickades till ett slumpmässigt urval av 10 000 personer med finländskt ursprung i åldrarna 16–84 år. Andelen som svarade var 39 procent. Det gick att särskilja grupperna sverigefinnar, finnar och finlandssvenskar eftersom respondenterna själva fick ange vilken grupp de ansåg sig tillhöra. Valet av metoden har några fördelar, bland annat att de som svarat själva har fått avgöra vilken etnisk grupp de tillhör och enkäten fanns tillgänglig på finska.
