Genom att upptäcka att det föreligger en risk gör även att man skulle kunna sätta in förebyggande behandling och åtgärder. Dessa skulle inte bara minska risken för hjärt-kärlsjukdom, de kanske till och med helt eliminerar den.
Mätbara substanser i blodet
Den vanligaste orsaken till hjärtinfarkt är åderförkalkning med blodproppsbildning i något av hjärtats kranskärl. Själva förkalkningen är en process som man tror börjar redan vid födseln.
Blodkärlen skadas och i väggarna på de skadade kärlen finns immunceller. Dessa immunceller kommunicerar i sin tur via inflammatoriska signalsubstanser. Dessa substanser är mätbara i blodet.
Ett förhöjt värde av sänkan kan bero på åderförkalkning
I sänkan kan man se en reaktion som framkallats av koncentrationen av inflammatoriska substanser i blodet. Det betyder att ett förhöjt värde kan vara ett tecken på en mer utbredd åderförkalkningsprocess. Det skulle man kunna se tidigt genom att studera sänkan.
Sänkan kan vara förhöjd av andra anledningar än åderförkalkning, därför behövs ytterligare studier innan man med säkerhet kan använda provet som en riskbedömning hos friska personer. Dock tyder resultatet på att det skulle kunna vara möjligt att bedöma risk för hjärt- kärlsjukdom redan hos unga personer.
70% högre risk att drabbas av hjärtinfarkt
Forskningen visar att personer som har en sänka på 15 mm per timme eller mer löper 70 % högre risk att drabbas av hjärtinfarkt.
Man har tidigare spårat sambandet mellan inflammatoriska substanser och ökad risk för hjärtinfarkt hos medelålders och äldre personer. Nu undersöker man alltså sambandet mellan ungdomar och dessa så kallade markörer.
Studien omfattar fler än 400 000 unga svenska män och det stora antalet personer, samt att diagnostiken av hjärtinfarkt är mycket tillförlitlig, gör att de resultat som nu är presenterade är belagda med stor statistisk säkerhet.
Nya bevis för att fetma påverkar risken
Det är sedan länge känt att kroppsfettet påverkar risken för att drabbas av hjärt- kärlsjukdom. Nu vet man även att fettets placering på kroppen ger olika grad av risk, där särskilt bukfettet är kopplat till hög riskgrad.
Det här är något man i den nya studien har belagt genom att inte uppskatta fettmängden med olika omkretsmätningar och BMI-värden utan genom en faktisk mätning av kroppsfett. Detta har man gjort med en mycket exakt röntgenmetod. I samband med det fastslogs även att personer som motionerar mycket har såväl lägre kroppsfett som bättre fettfördelning, vilket visar att man kan minska risken för hjärt- kärlsjukdom genom ökad motion.
