Det framgår i en rapport om arbetsorsakade besvär som har tagits fram av Statistiska Centralbyrån på uppdrag av Arbetsmiljöverket. Undersökningen bygger på samtliga sysselsatta 16–74 år som är folkbokförda inom Sverige.
Jobbstressen som störst bland 30–49-åringar
Tittar man på hur fördelningen ser ut mellan könen så har kvinnor i högre utsträckning än män arbetsorsakade besvär, var tredje sysselsatt kvinna jämfört med var fjärde sysselsatt man. Den allra vanligaste orsaken till besvären, oavsett kön, är att arbetsbelastningen är för hög, vilket nästan 7 av 10 uppger. Andra vanliga orsaker är påfrestande arbetsställningar och otydliga eller motstridiga krav från arbetsgivaren.
En åldersgrupp som sticker ut i undersökningen är 30–49-åringar. Sysselsatta i den åldern upplever i större grad besvär med stress och psykiska påfrestningar, jämfört med både yngre och äldre åldersgrupper. Besvären kan uttrycka sig som symtom på depression, huvudvärk, sömnstörningar och problem med minne och koncentration.
Viktig signal för arbetsgivarna
De arbetsorsakade besvären kan också ge fysisk smärta eller värk, något som 65 procent har drabbats av.
Erna Zelmin-Ekenhem, generaldirektör på Arbetsmiljöverket, säger att ingen ska behöva känna besvär, bli sjuk, skadas eller förolyckas på grund av sitt arbete och därför är den här undersökningen så viktig för arbetsgivarna då den kan ge en viktig signal om vad som behöver åtgärdas i arbetet.
Mindre frånvaro bland höginkomsttagare
Besvären har också lett till frånvaro hos närmare var tredje sysselsatt under det senaste året. Även här är det något vanligare att kvinnor är borta från arbetet än att män är det. Dessutom visar en jämförelse av inkomstgrupper att ju högre lön männen har desto mindre frånvarotid har dem på grund av sina arbetsorsakade besvär.
Om undersökningen
Undersökningen Arbetsorsakade besvär 2018 belyser hälsoproblem till följd av arbetet som människor som är sysselsatta på den svenska arbetsmarknaden har haft under de senaste tolv månaderna.
Statistiken bygger på 12 000 intervjuer och beskriver besvär orsakade av arbetet, vad besvären består i, vilka faktorer man menar har förorsakat besvären samt eventuell sjukfrånvaro till följd av besvären. Undersökningen gjordes årligen mellan 1991 och 2005 men från 2006 genomförs den vartannat år.
