Två av tre svenskar har för höga blodfettsvärden utan att veta om det. Men det går att sänka sina värden genom hälsosam mat och ändrad livsstil.
Den gode och den onde
När läkarna tittar på blodfetter, eller lipider som samlingsnamnet är, för att klargöra på vilken nivå de olika blodfetterna ligger är det främst HDL, LDL och triglycerider man koncentrerar sig på.
– Det finns två olika sorters kolesterol där man skiljer på tätheten i molekylerna, säger Thomas Kjellström, verksamhetschef inom internmedicin på Helsingborgs lasarett. Det ”onda kolesterolet” LDL (low density lipoprotein) och ”det goda” HDL (high density lipoprotein). Det senare hjälper till att hålla blodådrorna rena genom att vägleda det onda kolesterolet till levern där överskottet tas om hand.
Kolesterol transporteras alltså i blodet på två sätt dels som LDL-kolesterol, som är skadligt vid höga halter, dels som HDLkolesterol, som skyddar mot hjärtkärlsjukdom. En rubbning av blodfettsmönstret innebär höga halter av de skadliga LDLkolesterolet och låg halt av det skyddande HDLkolesterolet.
Triglycerider är en grupp blodfetter som utgör själva bränslet i kroppen, vår energikälla. Fett som vi får i oss genom maten transporteras i kroppen i form av triglycerider. Mängden triglycerider i blodet anses vara ett mått på risken att drabbas av åderförfettning. Kolesterol finns naturligt i våra kroppar och behövs för att bilda till exempel hormoner och producera viktiga ämnen som vitaminer och gallsyror. Men för mycket av fel sorts fetter är farligt – de mättade fetterna, som bland annat finns i mejeriprodukter och i olika slags köttprodukter.
Överskottet fastnar i kärlväggarna och kan leda till att kärlen proppar igen som i sin tur kan leda till hjärtinfarkt eller stroke. De omättade fetterna som är bra för kroppen finns i bland annat oljor, flytande margarin och hjälper till, i kylskåpstemperatur, att öka halten av det goda kolesterolet. Man kan säga att alla flytande fetter (mjuka fetter) är bra. Rinner det är det okej.
Hårdare krav
En förändring av kolesterolvärdena har skett genom årtiondena och rekommendationen idag har skruvats åt. Under 1950-talet var den övre gränsen för total-kolesterol på 7,8 millimol per liter. På 1970-talet sänktes den till 6,5, och nu är den nere på 5.
– Man räknar med att totalkolesterolvärdet bör ligga någonstans runt 5 millimol per liter helst lite lägre, och då räknar man in både det onda och goda kolesterolet. LDL-värdet ska inte överstiga 3, och HDL bör vara över 1, säger Thomas Kjellström.
Riskzon
När man talar om hjärtkärlsjukdom diskuterar man om riskerna att drabbas. Det finns en mängd olika riskfaktorer som kan leda till hjärt-kärlsjukdomar. Den faktorn som spelar kanske störs roll är rökning. Rökning gör att det goda kolesterolet sänks och det onda stiger. Även den västerländska livsstilen med obefintlig fysisk aktivitet och högt intag av mättade fettsyror är ett stort problem som allt för ofta.
Den här bildmodellen visar olika riskfaktorer, hur de samverkar och ökar risken att drabbas av hjärtkärlsjukdomar. Här utgår man från hög kolesterolnivå då risken ökar med fyra gånger att drabbas av hjärtkärlsjukdom. Om man dessutom röker ökar det med sex gånger. Om man istället har högt blodtryck i kombination med höga kolesterolnivåer ökar det med nio gånger.
Om man både röker, har högt kolesterol och har högt blodtryck ökar risken att dö i hjärtkärlsjukdom med sexton gånger. Det finns också tabeller att utgå från, så kallade Score card. Tabellen visar i vilken riskzon man ligger och påminner lite om cirkelmodellen och har liknande uppbyggnad.
Tabellen är till för både män och kvinnor och tar upp risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar i procent utifrån högt blodtryck, rökning och diabetes och spänner från åldrarna 30-70 år. Man kan då gå in och ganska exakt titta på hur högt respektive lågt kolesterolvärdet är i procent i de olika åldrarna och på så sätt utläsa vart man ligger i riskzonen.
Byt livsstil
Genom att minska intaget av mättade fetter går det att sänka blodfetterna och reducera risken att ådra sig en hjärtattack. Faktum är att det inte behövs speciellt mycket för att bidra till ett bättre levnadsmönster. Det kan räcka med så kallad lågintensiv men regelbunden motion som att promenera till affären, jogga 20-30 minuter per dag. Cykla till och från jobbet eller gå och simma ett par tre gånger i veckan, och som sagt att sluta röka kan vara livsavgörande.
Fysisk aktivitet påverkar såväl blodtryck som blodfetter och sockerbalans och ökar ämnesomsättningen på ett för kroppen positivt sätt. Motion höjer också det goda kolesterolet.
– Det handlar inte om att göra en total omstrukturering i levnadsmönstret, men en liten kanske obetydlig förändring kan faktiskt ha stora effekter på blodfetterna, säger Thomas
Kjellström.
I Sverige har vi, generellt sett, ett högt intag av mättade fetter och mycket av det kan vi skylla på mejeriprodukterna, feta ostar, leverpastej och korv. Det är enkelt att byta ut den feta osten eller standardmjölken mot en magrare. Detsamma gäller en del av fettet. Det finns andra sorters fetter, nyttigare fetter och produkter, till exempel oljor och feta fiskar.
– Fisk är mycket nyttigt för kroppen och genom att äta fisk 3-4 gånger per vecka förbättrar man blodfettvärderna med upp till 10 procent, säger Thomas. Allt fler av oss blir överviktiga. Så behöver det inte vara. Det ända man behöver tänka på är att äta regelbundet och bra, nyttig mat som mättar och innehåller mycket fibrer. Fibrer minimerar hungerkänslan och minskar suget mellan måltiderna.
Medicinering och behandling
Paradoxalt nog behandlas patienter med blodfettrubbningar, främst total- och LDL-kolesterolet, efter det att han eller hon drabbats av till exempel hjärtattack eller stroke.
Läkemedel
Det finns fem olika typer av lipidsänkande läkemedel, till exempel statiner. De så kallade statinerna används i störst utsträckning på grund av bäst dokumenterad effekt i kliniska studier. De tre andra läkemedlen fibrater, resiner och nikotinsyra används mer sällan eftersom de inte uppvisar samma resultat som statinerna.
Triglyceridnivån sänks ganska dramatiskt med hjälp av fibrater, medan effekten på kolesterol är måttlig, 6-11 procent. Nikotinsyror används i begränsad mängd eftersom de ofta ger biverkningar i form av rodnad, klåda och leverpåverkan. Resiner ges ibland parallellt med statiner om man inte når behandlingsmålen med enbart statiner. I dag behandlas i princip alla som haft en hjärtinfarkt med statiner för att sänka kolesterolet.
– Statin är en medicin som blockerar ett äggviteämne (ett enzym som även kallas för MGCoA reduktas) som styr produktionen av kolesterol och påverkar upptaget i levern av LDL. Statin sänker totalkolesterolvärdet med 20-60 procent, säger Thomas Kjellström.
Hos de flesta patienter sänks triglyceridnivån med 10-20 procent medan en kraftigare sänkning sker hos dem med förhöjda triglyseridnivåer. HDL-kolesterolet stiger med 10 procent. Omega-3 fettsyra har också visat sig vara bra. Inte som läkemedel utan som ett extra tillskott till det övriga.
Omega-3 fettsyror kan inte bildas i kroppen utan måste tillföras genom födan, i form av fisk. Det är en viktig byggsten för kroppen och behövs för att bevara vår goda hälsa. Men våra kostvanor har ändrats och fisk på matbordet syns allt mer sällan. Omega-3 ökar det goda kolesterolet och minskar det onda men ökar istället partikelstorlek i det onda kolesterolet vilket minskar risken att det fastnar på blodkärlens väggar.
– Tre till fyra omega-3 kapslar per dag skulle minska risken för dödlighet i hjärt-kärlsjukdomar med 30 procent, säger Thomas Kjellström.
