Serotonin är en signalsubstans som vidarebefordrar signaler i hjärnan.
Susanne Henningssons aktuella avhandling behandlar bland annat betydelsen av serotoninrelaterade genvarianter för ångest, depression och premenstruella humörförändringar.
Som en del av avhandlingsarbetet visades bilder av arga ansikten för försökspersoner med social fobi och för friska frivilliga. Samtidigt mättes deras hjärnaktivitet. Hos dessa personer undersöktes dessutom gener som kodar för proteiner som påverkar mängden av serotonin och styrkan på serotoninsignaleringen.
– Det visade sig att hjärnregionen amygdala, som tidigare har visats reagera extra starkt på känslomässiga stimuli hos personer med ångestsjukdom, aktiverades mycket mer hos bärare av vissa specifika serotoninrelaterade genvarianter, säger Susanne Henningsson.
Skillnaden i hjärnaktivitet mellan två grupper som bär på olika genvarianter visade sig till och med vara större än den mellan personer med social fobi och friska kontrollpersoner.
Det är sedan länge känt att serotonin är av betydelse för ångest och depression. Det visar sig bland annat av att läkemedel som påverkar serotoninsignaleringen har antidepressiv och ångestlindrande effekt. Dessa läkemedel är även mycket effektiva mot premenstruell dysfori, en allvarlig form av premenstruellt syndrom (PMS).
– Avhandlingsresultaten visar att flera serotoninrelaterade genvarianter som verkar leda till en sänkt serotoninsignalering är vanligare hos kvinnor med premenstruell dysfori än vad de är hos andra kvinnor, säger Susanne Henningsson.
Vissa genetiska varianter har tidigare förknippats med en ökad risk för depression hos personer som själva uppger att de utsatts för negativa livshändelser, som till exempel konflikter i äktenskapet. Samma genvarianter visade sig öka risken att exponeras för sådana livshändelser, vilket i sin tur kan öka risken för att bli deprimerad. Att risken för depression ökar efter exponering för negativa livshändelser har tidigare visats.
– Resultaten illustrerar att också sådant som traditionellt betraktas som miljöfaktorer, så som livshändelser, kan ha en genetisk bakgrund, säger Susanne Henningsson.
