Kolesterol är ett livsviktigt fettämne som tillverkas i kroppen och behövs för att bygga upp cellernas väggar och producerar vissa hormoner. Kolesterolet bärs i blodet i huvudsak av LDL-partiklar (”onda kolesterolet”). Partiklarna tränger in i kärlväggen för att se om celler behöver kolesterol. Om vi har för högt LDL- kolesterol, vilket de flesta av oss har, så fastnar dessa i cellväggen, oxiderar och fettet härsknar. Detta genererar substanser som är skadliga för cellerna och sätter igång inflammationsprocesser.
-På ett tidigt stadium städar vita blodkroppar bort det oxiderade fettet vilket minskar inflammationen. Detta fungerar när man har högt LDL-kolesterol vid enstaka tillfällen. Om vi hela tiden har ett förhöjt LDL-kolesterol skapar det kronisk inflammation i kärlväggarna och vi får ateroskleros (åderförfettning), säger Jan Nilsson, professor i kardiovaskulär forskning immunitet och ateroskleros (åderförfettning) vid Lunds universitet.
Ateroskleros (åderförfettning/åderförkalkning) – vanligaste orsaken till hjärt- och kärlsjukdomar
Åderförfettning är den viktigaste orsaken till hjärt- och kärlsjukdomar. När fett och kalk ansamlats i blodkärlens väggar, blir kärlen stelare och trängre, och blodet får svårt att passera. När blodkärlet blivit för trångt, eller när en propp har lossnat, kan man få hjärtinfarkt, kärlkramp, stroke eller andra besvär.
Mer än hälften av Sveriges vuxna befolkning har ett förhöjt kolesterolvärde, det som också benämns höga blodfetter.
Ökad risk för hjärtproblem med genförändringen FH
Omkring fem procent av den svenska befolkningen har en genförändring, så kallad familjär hyperkolesterolemi (FH), som gör att kroppen får svårare att plocka upp LDL-partiklar, vilket leder till att en större mängd stannar kvar i blodet. Personer med FH har ett förhöjt LDL redan från födseln.
-Om man har en svårare variant ökar risken för hjärtproblem kraftigt och i värsta fall får man en hjärtinfarkt före 50-års åldern, säger Jan Nilsson. De som har tidig hjärt- och kärlsjukdom i släkten bör testas för denna genförändring. Upptäcker man redan i 20-årsåldern att man har ett förhöjt kolesterolvärde och att detta finns i släkten, kan man behandla med statiner och därmed få bort den ökade risken helt och hållet.
Det är viktigt att vården arbetar preventivt och att de så snart de får in en ung patient med infarkt eller stroke kollar upp hur det ser ut i släkten och testar eventuella barn, säger Jan Nilsson.
-Tyvärr missas detta ibland. Man skulle kunna förhindra ett stort antal hjärtinfarkter och dödsfall enbart genom att påbörja behandlingen i tid. Vården är tyvärr upptagen av alla akuta fall och glömmer ibland bort det viktiga preventiva arbetet.
Hjärtsjukdom, kost och träning
Studier på 70 och 80-talet pekade ut mättat fett som boven till högt kolesterol. Idag har vi ett större underlag där man ser att sambandet inte är lika starkt som man tidigare trott.
-Vetenskapen tyder ändå på att det är mer nyttigt med fleromättade och omättade fetter, även om mättat fett i mindre mängd inte är farligt, säger Jan Nilsson. Äter man den mat man tycker om i lagom mängd, så är det ofta ok. Det kan vara viktigare att man håller sin normalvikt, oavsett vilken kost man väljer. Självklart är det önskvärt att kosten är balanserad med mycket grönsaker, fibrer och fet fisk.
Mycket av fettsyrorna finns i blodet och de ska leverera näring till musklerna. När musklerna jobbar behöver de näring och tack vare enzymet lipoproteinlipas sugs fettet ut. Detta sker så snart musklerna arbetar. Det betyder att både vardagsrörelse, styrketräning och pulshöjande aktiviteter som exempelvis joggning är viktigt och positivt för hjärthälsan.
-Vinsten av att promenera en timme istället för att sitta stilla är större än att öka löpningen från en till två mil, menar Jan Nilsson. Om man har ett stillasittande arbete behöver man gå upp och röra på sig då och då, stå upp och jobba emellanåt och ta trapporna istället för hissen. Det lägger även ett visst ansvar på arbetsgivare vad gäller planering av våra arbetsplatser.
På 70 och 80-talen var Skandinavien och England högriskländer vad gäller hjärt- och kärlsjukdomar, medan man i medelhavsländer hade lägre risk. Idag har skillnaderna jämnat ut sig.
-Anledningen är med stor sannolikhet att vi har importerat deras matkultur med olivolja, fet fisk, avokado och nötter, istället för den mer tunga svenska husmanskosten med större mängd mättat fett, menar Jan Nilsson. Vi har ändrat vår livsstil och jobbat mer förebyggande mot rökning, vilket har gett positiva resultat på hjärthälsan för den svenska befolkningen.
Tarmflora och hjärthälsa
När det gäller forskning kring tarmflorans sammansättning och dess betydelse för hjärthälsan, finns det fortfarande många frågetecken.
-Vad man kan säga är att tarmfloran definitivt har betydelse för vikten, omsättning av fett i tarmen och för risken att utveckla diabetes, berättar Jan Nilsson. Vi vet att tarmfloran är viktig och vi har börjat förstå vilka bakterier som är bra och vilka som är mindre bra. Nu måste vi ta reda på mer kring hur man får de bra bakterierna att stanna kvar i tarmarna. Detta är inte helt enkelt, då vi har tre gånger så mycket tarmbakterier än celler i kroppen och det finns mängder av olika sorter. När vi väl har mer underlag ger detta område stora möjligheter ur ett folkhälsoperspektiv, då man kan justera det genom kosttillskott.
Man vet att fibrer är bra för tarmhälsan och dessutom binder det kolesterol. Stanoler, som exempelvis finns i vissa margariner, sänker kolesterolet med upp emot tio procent. Detta är relativt effektivt och kan jämföras med läkemedelsbehandling med statiner som kan sänka kolesterolet med upp till 40 procent.
Rökning och hjärtsjukdom
När det gäller rökning är alla överens om att det är dåligt för kroppen på många sätt och rökstopp ger stora hälsovinster för individen, men även för passiva rökare.
-Idag vet man att den passiva rökningen som restaurangpersonalen utsattes för innan förbudet, gav en större risk än vad man tidigare trott, säger Jan Nilsson. Rökning och passiv rökning skadar kärlväggarna, vilket kan ge åderförfettning av kärlen.
Behandling med statiner vid hjärtsjukdom
Statiner är världens mest undersökta läkemedel, vilket gör att man har bra koll på resultat och risker. Dessa läkemedel ger ett ökat upptag av LDL-kolesterol från blodet vilket ger minskade kolesterolnivåer. Framför allt minskar LDL och HDL ökar något. Man sätter ofta in en medelhög dos direkt och justerar utifrån behoven att sänka kolesterolet.
-Om man känner smärta i musklerna bör man kontakta sin läkare, då det är en av de vanligare biverkningarna, menar Jan Nilsson. Vanligtvis går man då ner i dos eller testar en annan form av statin.
Om man inte tidigare har drabbats av någon hjärtsjukdom, men har riskfaktorer, ges primärt råd kring kost, träning och sömn. Om man har haft diabetes i över tio år har man en rejält ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom och bör ta statiner.
-Det var först för 15 år sedan man insåg att diabetespatienter får en kraftigt sänkt risk för hjärtproblem genom att ta statiner, säger Jan Nilsson. Anledningen till att diabetes är en riskfaktor kan vara att LDL-partiklarna hos diabetespatienter är mindre och därför har lättare att tränga in i kärlväggen och de har även en ökad risk att härskna.
Minskar man LDL- kolesterolet kraftigt kommer placken på kärlen att minska. Det är dock nästan omöjligt att få dem att försvinna helt, eventuellt på grund av att de omvandlas till bindvävsärr, menar Jan Nilsson.
-Minskningen är viktig, men det kan vara ännu viktigare att få placken stabila, så att de inte växer. Plack som innehåller mycket fett och inflammation riskerar att spricka och ge blodproppar. Om vi får placken att bli mindre inflammerade med mindre fett och mer bindväv, är de inte lika farliga. Det är just detta som statiner hjälper till med.
Behandling med PCSK9-hämmare
Om man har drabbats av en infarkt tidigare, inte får ner kolesterolet med statiner, inte tål dessa läkemedel eller har genförändringen FH, kan det vara motiverat att ge de nyare läkemedlen, så kallade PCSK9-hämmare. Dessa verkar som statiner men är antikroppar som måste injiceras en till två gånger i månaden. De reducerar LDL i blodet med mellan 50 och 60 procent jämfört med omkring 40 procent för statiner. De europeiska riktlinjerna vad gäller målvärde för personer som har drabbats av hjärt-och kärlsjukdom har sänkts ordentligt. Det diskuteras huruvida detta är att gå för hårt fram.
-För att få ner LDL-värdet till de nya lägsta målvärdena krävs de nyare och dyrare läkemedlen, berättar Jan Nilsson. Man frågar sig om det är samhällsekonomiskt försvarbart.
Forskning och ny behandling vid hjärtproblem
Idag finns en god behandlingsarsenal och ger vi en optimal behandling, lyckas vi kanske förhindra 50 procent av alla infarkter eller strokeanfall, säger Jan Nilsson.
-Vi vill förstås hjälpa även den andra hälften. Nästa steg i behandlingen bör vara att komma åt inflammationen i kärlväggen, även efter att vi sänkt LDL-kolesterolet. Det finns data som visar att antikroppsbehandling tillsammans med statiner sänker risken för infarkt ytterligare. Denna behandling är dock dyr och man såg en ökad risk för infektioner. Det ger dock stort hopp om att det finns fler möjligheter och vi måste forska vidare för att hitta det som hämmar inflammationen i kärlväggarna, utan att påverka kroppen i övrigt.
Man har i många år studerat möjligheten att skapa ett vaccin som styr immunförsvaret och ger en antiinflammatorisk effekt enbart i kärlväggarna.
-Detta har tagit längre tid än vi hade önskat, berättar Jan Nilsson. En ny studie inleds snart i USA och är resultaten positiva har man kommit ett steg närmare ett vaccin. Om man kan se att ateroskleros i kranskärlen minskar, kan man vara säker på att det fungerar. Jag ser mycket hoppfullt på att i framtiden kunna hjälpa ännu fler, både förebyggande och vid hjärt- och kärlproblem.
Upp till 90 procent av alla hjärtinfarkter kan härledas till nio riskfaktorer:
- hyperlipidemi (höga fett/kolesterolvärden)
- rökning
- högt blodtryck
- diabetes
- bukfetma
- låg konsumtion av frukt och grönsaker
- låg fysisk aktivitet
- för mycket alkohol
- psykosociala faktorer
Så minskar du risken för hjärt- och kärlproblem
Genom att motionera regelbundet, gärna tre gånger i veckan eller mer kan du minska risken för hjärt- och kärlproblem. Om man inte har möjlighet, gäller det att röra sig så mycket man kan i vardagen och ta trapporna istället för hissen, cykla eller gå istället för att ta bussen.
Man kan även minska köttmängden samtidigt som man ser till att inte äta för mycket kolhydrater. Satsa istället på fet fisk som sill, lax och makrill. Som vuxen bör man få i sig minst 500 gram frukt och grönt per dag. Välj gärna baljväxter (bönor/linser) och fiberrika produkter. Vid stress stiger blodtrycket och kan försvåra hjärtats pumparbete så tänk även på att försöka stressa ner.
