Fysisk aktivitet kan minska andfåddhet vid KOL

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en sjukdom som främst påverkar lungorna och luftvägarna, men även andra system i kroppen som till exempel skelettmuskulaturen påverkas.  Sjukdomen leder till att den drabbade får svårare att andas och får mindre ork. Cirka en halv miljon personer i Sverige har KOL, och det drabbar lika många kvinnor som män.

Därför är det viktigt med fysisk träning vid KOL

Symtom vid KOL är en känsla av att inte få luft och att känna sig trött och orka mindre. Den som har KOL har lättare att få infektioner i luftvägarna och behöver ofta hosta upp slem. Det är också vanligt med viktnedgång, sömnproblem, smärtor och nedstämdhet.

Obehagskänslan och andfåddheten vid ansträngning innebär att personer med KOL minskar sin fysiska aktivitet. Det leder i sin tur till sämre kondition, svagare muskler och sämre balans. Hos personer med KOL är det vanligt att ha andra sjukdomar samtidigt med KOL. Hjärt- och kärlsjukdomar och nedsatt muskelfunktion är de vanligaste åkommorna. Benskörhet, ångest, depression, typ-2-diabetes, smärta och trötthet är också mycket vanliga vid KOL.

Fysisk träning vid KOL leder till positiva effekter när det gäller såväl andningsbesvären som de andra samtidiga sjukdomarna och besvären. En hög aktivitetsnivå minskar risken för försämringar i andningsfunktionen. Personer med KOL, som är i en sjukdomsfas där sjukdomen håller sig stabil, kan minska andfåddhet och förbättra livskvalitet, kondition, muskelstyrka och balans genom regelbunden fysisk träning. Prognosen vid KOL är också bättre för de individer som är fysisk aktiva.

Träning vid KOL ska individanpassas

Det är viktigt att träningen anpassas efter individen, och här spelar kontakt med fysioterapeut en stor och viktig roll. En person med KOL har ofta en låg syrgasmättnad (saturation) i blodet, och man behöver vara vaksam så att den inte blir för låg under träningen. Syrgasmättnaden måste kontrolleras under träningen, och sjunker den för mycket rekommenderas träning i en lägre intensitet. Personer med KOL kan ta långverkande luftrörsvidgande läkemedel i inhalationsform som underhållsbehandling och komplettera det med kortverkande luftrörsvidgande läkemedel vid behov, till exempel vid träning.  Luftvägsförträngningen kan då minskas, träningen kan pågå under längre tid och träningseffekten ökas.

Många med KOL har också gått ned kraftigt i vikt, och de som har ett lågt BMI kan behöva hjälp av dietist innan träningen påbörjas för att få balans mellan den energi de får i sig via maten och den energi de gör av med i träningen.  Personer med KOL har en ökad risk för benskörhet och en fyrfaldigt ökad risk för fallolyckor, vilket man måste ta hänsyn till i träningen.

Rekommendation för träning vid KOL

Träningsrekommendationer till patienter med KOL enligt FYSS (Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling):

• andningsteknik, aktivitet och träning ska vara individanpassade, praktiskt tillämpbara och lätta att förstå.
• Träningen vid KOL och bör omfatta konditions- och styrketräning på minst måttlig intensitet (något ansträngande, man blir andfådd, får ökad puls och blir varm), minst 3 gånger per vecka.
• Träningen ska vara på måttlig intensitet minst 150 minuter per vecka, eller hög intensitet under 75 minuter per vecka. Träna minst tio minuter åt gången för bästa effekt.
• Balansträning 2 gånger per vecka rekommenderas till dem med balansproblem.
• Träningsintensiteten bör på Borgs CR10-skala skattas 3–6 vid KOL (Borgs CR10-skala innebär att individen får skatta sin ansträngning eller värk från 0= ingen alls till 10= extremt stark)
• Du kan träna i form av promenader, cykling, löpning, golf, trädgårdsarbete eller annan valfri aktivitet som ökar din puls och andfåddhet.

För att få hjälp med individuellt anpassad träning vid KOL kan du vända dig till en fysioterapeut inom primärvården. Du behöver ingen remiss.