I forskningsprojektet ”Puls för lärande och hälsa” vid Högskolan i Halmstad, har eleverna deltagit i pulshöjande fysisk aktivitet tre dagar i veckan, utöver skolämnet idrott och hälsa.
Eleverna upplevde att de fick lättare att koncentrera sig och det ökade motivation att vara med på lektionerna. De upplevde också att klassrumsmiljön blev lugnare och att de blev gladare till sinnet.
– Vissa upplevde att de fick hälsosammare vanor. De uttryckte att de hade börjat äta nyttigare, fick en ökad fysisk förmåga, orkade springa i stället för att gå och att de kände sig mer nöjda med sina kroppar. Eftersom aktiviteterna ibland genomfördes över klassgränserna fick de också nya vänner och bättre sammanhållning i klassen, säger Linn Håman, universitetslektor i pedagogik.
Hinder som uppdagades
Vissa individuella och strukturella hinder fanns för de pulshöjande fysiska aktiviteterna. Vissa elever kände sig obekväma med att visa sin kropp i omklädningsrummet, men också med att delta i aktiviteten i sig. Det fanns även en skillnad mellan elevernas fysiska aktivitetsnivå på fritiden vilket bidrog till att de hade olika färdigheter och fysiska förmågor.
Planering krävs
För att få ihop schemat fick vissa elever aktiviteten sist på skoldagen vilket gjorde att några gick från den pulshöjande aktiviteten till sin fritidsaktivitet. Eleverna blev också mycket hungrigare och vissa upplevde inte att skolmaten räckte för att täcka det behovet. Vissa skolor införde mellanmål.
– När tiden och utrymmet för aktiviteterna var välplanerade fungerade detta jättebra, men om det till exempel det blev kort tid mellan den pulshöjande aktiviteten och nästa lektion blev det problematiskt, säger Linn Håman.
Positiva effekter övervägde
Hälsovinsterna av ökat välbefinnande och bättre villkor för lärande gjorde att de positiva erfarenheterna vägde upp utmaningarna. Det är med andra ord viktigt och rimligt med daglig pulshöjande aktivitet.
– Villkoren blir bättre för eleverna med ett lugnare klassrum och bättre koncentration. Särskilt för de elever som är fysiskt inaktiva och de med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, säger Eva-Carin Lindgren.
Enligt forskarna är det dock viktigt att pulshöjande aktivitet införs på rätt premisser:
– Det är problematiskt att till exempel ange bättre betyg som skäl för att börja med pulshöjande fysiska aktiviteter i skolan. Däremot ger det så mycket andra positiva effekter som är viktiga för eleverna, säger Eva-Carin Lindgren.
Utbyte av erfarenheter lärare emellan
I projektet gjorde de också en forskningscirkel med lärarna för att synliggöra tyst kunskap som fanns.
– Det var intressant att höra lärarna diskutera och byta erfarenheter om den pulshöjande fysiska aktiviteten med eleverna över tid under forskningsprojektet. I början diskuterade de pulsutrustningen som användes och hur de skulle få aktiviteterna att fungera. Mot slutet diskuterade de i stället om hur de skulle lägga upp aktiviteterna för att få alla elever att delta och kunna motivera dem. Det var mer fokus på glädje i slutet än i början, när det mer handlade om de praktiska utmaningarna, säger Eva-Carin Lindgren.
