.
-Inte minst när det gäller överlevnad, det man som patient och anhörig förstås värderar allra mest, säger Lena Hallengren.
Och det är också arrangörens, Nätverket mot cancers, viktigaste mål – en jämlik vård där alla har rätt till bästa möjliga behandling för att överleva cancer och i andra hand kunna leva länge med sin cancer. 60 000 svenskar får varje år cancer. Totalt är det idag över en halv miljon människor i Sverige som någon gång fått en cancerdiagnos. Prognoserna är goda, i dag lever 7 av 10 minst 10 år efter cancerdiagnosen.
Storsatsning på cancer
2009-2010 initierades och startades det som kallades den nationella cancerstrategin, en satsning för att försöka få en mer sammanhållen och jämlik vård var man än bor i landet. Det var tanken, berättar dåvarande socialminister Göran Hägglund (KD) som stod bakom strategin. Han tycker att mycket har gjorts.
-Men det är en jätteskuta att få igenom förändringar. Vården har lite tid för att hämta in ny kunskap, vidareutbilda sig osv. Det är tufft för de därute att ta till sig alla saker som upplevs komma uppifrån. Här har vi mycket att göra, säger Göran Hägglund, som för sitt initiativ med cancerstrategin tilldelades ”Hedersutmärkelse 2020” av Nätverket mot cancer.
Ett stort bekymmer, menar Göran Hägglund, är att det tar alldeles för många år innan nya behandlingsmetoder och läkemedel når ut till patienterna.
Camilla Waltersson, socialpolitisk talesperson för moderaterna, konstaterar att det inte bara tar tid för nya cancerläkemedel att nå patienterna. Det finns också en orättvisa baserad på vilken region du tillhör.
-Vi har inte jämlik tillgång till nya behandlingar. Det har hänt mycket men det är för lång väg kvar. Det är oacceptabelt att man som patient har tillgång till en ny behandling i en region men inte en annan, säger Camilla Waltersson.
Tvingande riktlinjer
Nätverket mot cancer vill ha tvingande och obligatoriska behandlingsriktlinjer och vårdprogram för att kunna nå en jämlik vård. Som ett exempel på hur snett det kan se ut, exemplifierar ordförande Margareta Haag med tarmcancer. Där vet man att screening, det vill säga att alla som vill blir testade om de har sjukdomen, räddar 300 liv per år. Detta räknade socialstyrelsen ut redan 2013. I Stockholm var man igång med screening för tarmcancer 2008. Men det erbjuds fortfarande inte någon annanstans i Sverige. Allmän screening i hela landet kan kanske vara genomförd fullt ut 2026.
-Det skulle sett helt annorlunda utan om vi hade en nationell styrning som bestämde vad som ska göras istället för att regionerna får göra precis som de vill. Det är inte att ha patienterna i fokus, säger Margareta Haag.
Patienter utan delaktighet
Att patienten inte står i centrum i vården och känner delaktighet, bekräftas av Cecilia Stenbjörn, analyschef på myndigheten Vårdanalys som gör faktabaserade analyser ur ett patient- och medborgarperspektiv.
-Svenska befolkningen uppfattar i en europeisk jämförelse sämst delaktighet i vården, det gäller inte bara cancervården utan generellt, konstaterar Cecilia Stenbjörn.
Det finns en direkt koppling mellan delaktighet och bättre behandlingsresultat och friskare patienter. Ju mer du vet om din sjukdom och varför behandlingar görs, varför mediciner ska tas, vilka resultat du kan förvänta dig, desto bättre går som regel behandlingen.
Cancercertifierade vårdcentraler
När allt fler överlever cancer, ställs också krav på rehabilitering. Att någon kan hjälpa till när patienten skrivs ut från sjukhusen och är klar med de livsavgörande behandlingarna. Många känner sig utlämnade när de hänvisas till akuten eller en vårdcentral som inte känner till bakgrunden med cancer. Nätverket mot cancer vill att utvalda vårdcentraler blir ”cancercertifierade”.
-När man blivit utskriven från specialistvården och kanske erbjudit rehabilitering där, väntar för många ett stort svart hål när man ska vidare. Det är vanligt med biverkningar och komplikationer, man kanske har det hela livet. Då är det svårt om man inte har en säker överföring till någon annan vård efter sjukhuset, många famlar i blindo för att klara sig, säger Margareta Haag, ordförande Nätverket mot cancer.
Tidig upptäckt räddar liv
En positiv nyhet som presenterades under Världscancerdagen var de nya riskmarkörer för cancer som kan införas på vårdcentraler. Storbritannien är föregångsland och har i dag ett riskvärderings-instrument för 18 olika cancerformer, en teknik som larmar allmänläkarna om en patient har symptom som kan vara cancer. Många cancrar upptäcks sent, men genom att tidigt vara vaksam på tecken på cancer och få igång en utredning, kan cancer upptäckas tidigt och behandlas.
-Tidigt upptäckt cancer räddar liv, och nu måste vi hjälpa allmänläkarna att hitta riskmarkörerna, säger William Hamilton, professor diagnostik i primärvården, Exeter University, Storbritannien, och den som tagit fram verktyget som används i Storbritannien.
I Sverige arbetas det nu med att ta fram tekniska förutsättningarna för att införa dessa system även här.
Årets Cancernätverkare
Störst applåder under Världscancerdagen fick Arja Leppänen, Eskilstuna, som utsågs till Årets Cancernätverkare. Hon har startat flera patientföreningar och var även med och drog igång Nätverket mot cancer. I dag är hon processledare för jämlik vård på Regionalt Cancercentrum, RCC, Stockholm Gotland och arbetar även med att införa hälsoinformatörer i Region Sörmland.
Arja Leppänen såg orättvisorna inom vården när hon med sin bröstcancer, en högprioriterad diagnos, fick den allra bästa vården medan brodern med en allvarlig hjärntumör, som senare tog hans liv, saknade så mycket. Trots att de låg på samma klinik. Där och då växte Arja Leppänens engagemang för en jämlik cancervård.
– Jag är hedrad, det finns så otroligt många duktiga och kompetenta patientföreträdare och vårdpersonal, säger Arja Leppänen. Jag har lagt ner mycket tid och hela mitt hjärta för att vi ska få en jämlik cancervård.
Du kan se första timmen av Världscancerdagen, där bland annat med bland annat Lena Hallengren (S) och Göran Hägglund (KD) medverkar, här på SVT Play.
