I dag använder miljontals människor världen över syradämpande läkemedel, så kallade syrapumpshämmare, mot halsbränna, magkatarr och magsår. Forskare från Karolinska Institutet rapporterar nu hur långvarig användning av dessa läkemedel skulle kunna bidra till ökad risk att utveckla demens.
Så fungerar syrapumpshämmare
Syrapumpshämmare fungerar genom att blockera de pumpar som transporterar sura vätejoner ut ur de celler som bygger upp slemhinnan. När pumparna inte fungerar minskar mängden syra och i förlängningen den frätskada som syran gör på vävnaden.
Befolkningsstudier har tidigare visat på ökad förekomst av demens hos de som använder syrapumpshämmare. Hur mekanismen bakom en sådan koppling skulle kunna se ut var dock okänt, fram tills nu.
Hämmar signalering mellan nervceller
Med hjälp av 3D-datorsimuleringar undersökte forskarna hur sex olika varianter av syrapumpshämmare som baseras på olika verksamma substanser samspelade med ett enzym kallat kolinacetyltransferas. I nästa steg analyserade man i provrör effekten av bindningen mellan enzymet och de olika läkemedlen.
Enzymet har till uppgift att tillverka signalämnet acetylkolin som behövs för att skicka signaler mellan nervceller. För att kunna skicka signaler mellan nervceller behövs tillräcklig mängd acetylkolin tillverkas. Forskningen visar dock att alla läkemedel istället hämmade enzymet med följden att en mindre mängd av signalämnet tillverkas.
– Vi har kunnat visa att syrapumpshämmare påverkar syntesen av signalsubstansen acetylkolin som har stor betydelse vid exempelvis Alzheimers sjukdom. Eftersom det inte finns någon effektiv behandling mot sjukdomen är det viktigt att undvika riskfaktorer och därför vill vi rikta uppmärksamhet mot detta så att läkemedlen inte används under lång tid i onödan, säger Taher Darreh-Shori, docent och forskare vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskaper och samhälle, Karolinska Institutet.
Även yngre personer drabbas
Nu krävs kompletterande studier för att undersöka om det som forskarna har sett i sina laboratorieanalyser även sker på samma vis i kroppen. Redan nu avråder dock Taher Darreh-Shori från överdriven användning av syrapumpshämmare.
– Särskilt försiktig bör man vara när det gäller äldre personer och de som redan har en demensdiagnos. Detsamma gäller även patienter med muskelsvaghetssjukdomar som ALS, då acetylkolin-signalering även här är mycket viktigt. I dessa fall bör man använda de läkemedel som ger liten påverkan och ordinera den lägsta dosen under så kort tid som möjligt. Jag vill dock betona att korrekt användning av läkemedlet är säkert även hos äldre så länge de används under kort tid och när de verkligen behövs. Anledningen är att vårt nervsystem är ganska flexibelt när det gäller att tolerera kortvarig påverkan, säger Taher Darreh-Shori.
En studie i Alzheimers Research & Therapy visade att även friska, yngre personer som åt syrapumps-hämmare i tio dagar presterade sämre än innan på bland annat minnestester, jämfört med deltagare som fått verkningslösa tabletter, placebo.
