Alla drabbas vi av smärta någon gång. Det är ett vitt begrepp och ett komplicerat fenomen, som kan variera från lite ont vid ett insektsbett till att stora muskelgrupper drabbas under lång tid. Oftast vet bara den drabbade själv hur det känns och kommunikationen mellan honom eller henne och omvärlden blir viktig för hur smärtan ska behandlas. Ibland är det till och med omöjligt att hitta en orsak till varför smärtan uppstått.
Smärta föder också mer smärta.
För någon som har ont och inte kan gå till jobbet, kan det skapa en situation där man blir mindre aktiv, rör sig mindre och inte vågar göra saker i vardagen. Det blir en negativ spiral som i sin tur gör att man får mer ont. Det är därför viktigt att alltid behandla smärtan.
– Smärta tar väldigt mycket energi, som istället behövs för läkning och/eller för att klara det dagliga livet, säger Barbro Boström, sjuksköterska och forskare vid Högskolan i Halmstad.
Allt för många lider av smärta
Barbro Boström presenterade under 2003 en avhandling som visade att trots moderna behandlingsmetoder lider allt för många patienter av smärta. Undersökningen var inriktad på nyopererade och cancersjuka patienter. Den visade att många av de nyopererade patienterna kunde fått en bättre smärtlindring och de cancersjuka kunde ha sluppit ett onödigt lidande om smärtbehandlingen hade påbörjats tidigare. Trots att de nyopererade ofta hade ont, uppgav de ändå att de var nöjda.
– Det kan ha berott på att patienterna nästan alltid är glada över att operationen är genomförd. Då accepterar man kanske till och med att ha ont, säger Barbro Boström.
– Vi som arbetar inom vården måste bli bättre på att dels undersöka patienternas smärta lika naturligt som vi tar puls, blodtryck eller temperatur, dels bli bättre på att tala om vilken smärtlindring som finns att få, och viktigast av allt – vi måste använda oss av den! Patienten kan också göra mycket själv för att få rätt smärtlindring.
– Våga fråga vilken hjälp som finns att få! Det finns en bild av att man ska tåla lite smärta som nyopererad, men så behöver det inte vara i de allra flesta fall. Med dagens metoder skulle troligen 95 procent av patienterna med akut postoperativ och cancerrelaterad smärta kunna vara smärtfria och dit har vi en bra bit kvar, säger Barbro Boström.
– Samtalet mellan patient och vårdpersonalen är A och O för att smärtlindringen ska kunna anpassas efter individen, säger Barbro Boström.
Muskelvärk hos 90 procent
En annan mycket vanlig grupp är smärtpatienter med långvariga smärtor i muskler och leder. Det kan handla om ryggen, nacken eller axlarna och beräkningar visar att uppemot 80-90 procent av Sveriges befolkning lider av denna typ av smärta någon gång i sitt liv. Det är också en av de vanligaste yrkesrelaterade skadorna.
Pernilla Åsenlöf är sjukgymnast och forskare vid Uppsala Universitet. Hon lade i våras fram en avhandling som visar att insatser för denna grupp av smärtpatienter blir bättre om den skräddarsys för varje individ – och att behandlingen blir bättre om man inte bara tränar musklerna fysiskt, utan även att patienten får hjälp att förändra beteenden i vardagen.
– Det kan handla om väldigt basala saker, som att tänka på hur man ska stå vid diskbänken, säger Pernilla Åsenlöf. Men det handlar också mycket om att påverka tankemönster. Många smärtpatienter känner en rädsla för att utföra vissa handlingar.
– Det kan ta emot att gå ut och ta den där promenaden med hunden som man vet hjälper, för att det gör så ont. Då gäller det att kunna se det mönstret och få hjälp med att bryta det. Får det fortgå så får man ingen träning och mår ännu sämre, säger Pernilla Åsenlöf. Metoden som hon har testat innebär bland annat att patienten får föra dagbok och lista sina beteenden, reflektera över hur han eller hon reagerar i vissa situationer och hur han eller hon mår vissa dagar. Utifrån dagboken och samtal tar man sedan fram en individuell plan för träning och vilka beteenden man vill förändra.
– Vi har olika fysiska förutsättningar, men också olika sociala och psykologiska förutsättningar. Och de senare spelar stor roll när man ska behandla den här typen av skador, säger Pernilla Åsenlöf.
Kostar inte mer
Hennes undersökning har fallit så väl ut att försöken nu planeras att fortsätta i större skala. I framtiden tror hon att fler grupper av vårdpersonal än sjukgymnaster behöver involveras för att nå riktigt bra resultat. Främst handlar det om läkare och psykologer. Men en individbaserad behandling – ger inte det merkostnader och längre utredningar, vilket i sin tur kostar skattebetalarna mer? Pernilla Åsenlöf tror inte det.
– Vi har sett att vi kan hjälpa dem med måttlig smärta och aktivitetsbegränsning. Genom att de får en personlig handlingsplan och blir tränade i egen problemlösning förväntas de inte kräva lika mycket resurser från vården, utan kan istället hantera sin vardag själva. Samtidigt kan vården då satsa mer på dem som inte klarar sig själva och därmed behöver mer hjälp och stöd.
Fakta om smärta
Smärta kan delas in i fyra olika grupper:
- Smärta orsakad av vävnadsskador eller nociceptiv smärta. Exempelvis den smärta som uppstår när en hand läggs på en varm platta, efter operationer eller vid inflammationer.
- märta orsakad av nervskador eller neurogen smärta. Beror på skador eller sjukdomar i nervsystemet, exempelvis vid diskbråck, ischias, diabetes, MS, tumörer och stroke.
- Smärta med psykologisk orsak eller psykogen smärta. Smärtan man känner hänger ihop med en depression och kan eventuellt förklaras av rubbningar i hjärnans signalsusbstanser, vilket dock ännu inte är fullt bevisat.
- Smärta utan känd orsak. Kan bero på att man har en skada eller sjukdom som är svår att upptäcka, eller att en gammal, läkt skada ändå aktiverar smärtsystemet på något sätt.
Man skiljer också på akut eller långvarig smärta. Den akuta smärtan är som regel behandlingsbar, och är beroende på smärtans orsak och innehåll, endast mer eller mindre behandlingsbar.
Smärta behandlas på en rad olika sätt. Läkemedel, sjukgymnastik och nervstimulering med hjälpmedel (TENS, transkutan elektrisk nervstimulering) är bara några av de metoder som står till buds.
Bland läkemedlen finns tre huvudgrupper av smärtstillande medel:
- Paracetamol, exempelvis Alvedon och Panodil
- NSAID (Non steroid anti inflammatory drugs), exempelvis Ibumetin och Ipren
- Opioider, exempelvis morfin (används endast på recept och oftast i sjukvården)
