Det fibersorter vi äter kommer främst från vegetabiliska cellväggar som till stor del består av cellulosa, hemicellulosa, pektin och lignin. Fullkornsmjöl, bröd bakad med mycket fullkorn, frukt, torkade ärter och bönor, linser, grönsaker och rotfrukter är exempel på livsmedel som ger kostfibrer.
Fiberrika livsmedel baserade på råg, vete, frukt, grönsaker, potatis och rotfrukter ger större mättnadskänsla än fiberfattiga livsmedel. Detta beror på att de fiberrika behöver tuggas mer, ger större salivavsöndring och binder vatten i magsäcken. Fiberrik kost är även bra för tänderna. Grovtarmens bakterier utnyttjar kostfibrer. Det är känt sedan länge att bröd bakat på grovt mjöl påverkar tarmfunktionen positivt och motverkar förstoppning.
Fiberrik mat får blodsockret att stiga långsammare. Vissa så kallade gelbildande kostfibertyper, som pektin i frukt och grönsaker, havrekli och guarkärnmjöl kan också sänka den onda kolesterolnivån i blodet. Fiberrik mat innehåller i allmänhet också mindre fett än fiberfattig, vilket bidrar till att hålla blodfettnivåerna låga. Stora mängder fibrer kan dock leda till mag-tarmbesvär i form av gasbildning, uppkördhet i buken och lös mage. Smyg in successivt och glöm inte att dricka mer vätska.
Artikel publicerad i Tidskriften Doktorn nr 3 2006
 shutterstock_1016686444 matmuffins fetaostmuffins bönor veckans recept mat.jpg-585x329.jpg){kind=small}
