Hörselskadade barn får idag tillgång till hörapparat för att kunna vara med och följa skolundervisningen samt att kunna delta med andra barn på fritiden. Synfel hos barn är ett också ett medicinskt problem, framför allt under tiden som synen håller på att utvecklas. Är synnedsättningen bestående fungerar glasögon som hjälpmedel och bör betraktas på samma sätt som hörapparaten. Trots detta ser landstingen olika på barns problem att kunna delta och vara aktiv i sin vardag.
Synfel och synnedsättning hos barn
Att inte kunna läsa och se bra på långt påverkar barns engagemang och aktivitet i skolan för att kunna tillägna sig kunskap, men även att kunna vara med och skapa den viktiga gemenskapen med sina vänner. Barn som inte ser tillräckligt bra har svårare att hänga med i skolan och lider ofta av psykosomatiska besvär som exempelvis huvudvärk, trötthet och koncentrationssvårigheter. Vilket i sin tur kan leda till att man inte orkar slutför sin skolgång och får bristfälliga kunskaper och svårare att etablera sig på den kommande arbetsmarknaden.
Ett barns syn förändras och utvecklas till dess att man är 8-10 år, ibland längre. Om inte barn använder glasögon under denna period kan de få en bestående och svår funktionsnedsättning.
Barnhjälpsorganisationen Majblomman har genom undersökningsföretaget Sifo, gjort en undersökning bland 500 hushåll med barn i åldrarna 6-16 år, där minst ett av barnen behöver glasögon. Resultatet blev att 17,2 procent behöver glasögon. Baserat på Skolverkets siffror skulle det innebära att 172 800 skolbarn skulle behöva glasögon någon gång.
Familjer med sämre ekonomi påverkas hårt
Synfel är ärftligt och det är inte ovanligt att fler barn i familjerna behöver ha glasögon. Barnen behöver dessutom byta ut glasögonen på grund av slitage eller förändrade behov i och med att styrkan på glaset kan behöva förändras. För familjer med begränsad ekonomi påverkar alla dessa utgifter en ansträngd plånbok. Från undersökningen fick man reda på att det är många som tvingas vänta och spara i månader innan man har råd att köpa glasögon till sitt barn.
Bidragen ser olika ut beroende på var du bor
Majblomman, som arbetar för barn som behöver extra stöd samt värnar om barnens rätt till ett fullgott och värdigt liv har under de senaste åren fått in fler ansökningar om bidrag till barns glasögon. Trots att hälso- och sjukvårdslagen säger att ”Alla barn i Sverige ska ha rätt till de hjälpmedel och den medicinska behandling de behöver”, skiljer det sig stort beroende på var du bor i landet. Därför har Majblomman undersökt hur läget ser ut i samhället och hur frågan hanteras i olika landsting. Bor man i Stockholm så får man inte en krona i bidrag för glasögon till barn men i andra regioner ger man ett varierat bidrag till barn under åtta år. De barn som har svårare synnedsättningar har möjlighet att kunna få hjälp via syncentralerna.
Majblomman anser att det inte främst är en barnfattigdomsfråga, även om det drabbar de barnen hårdast. Det är en barnrättighetsfråga.
Kostnader för landstingen en investering för framtiden
Ansvaret för all medicinsk behandling och personliga hjälpmedel bestäms av våra landsting som ger bidrag till de med olika problem. Att ge bidrag till barn med synproblem innebär en stor utgift för samhället. Majblomman anser istället att det ska ses som en förebyggande insats och en investering för framtiden. De är alltid lönsamma och hänvisar till de kostnader som det innebär att ta hand om dessa unga vuxna som inte kommer ut i arbetslivet och har de kunskaper man ska ha med sig i bagaget.
Majblomman arbetar för att hjälpa barn
Majblomman har sålts sedan 1907 på våren i syfte för att hjälpa barn som behövt extra stöd. De är en av världens största barnhjälpsorganisationer. De anpassar sin verksamhet efter de ändamål som varit aktuella och angelägna att stödja. Idag är Majblommans mål att bekämpa barnfattigdomen i Sverige där deras vision är att alla barn skall få vara med.
Källa: http://www.majblomman.se samt Majblommans rapport från 2010 [PDF]
