Det kan handla om sekunder och liv eller död att ha rätt utrustning och kunskap i sin närhet, därför är första hjälpen viktigt att ta på allvar.
HLR vid hjärtstopp
En av de mest grundläggande kunskaperna inom första hjälpen är HLR, hjärt- lungräddning. HLR är första hjälpen-behandling som ges för att få igång hjärtverksamheten och andningen hos någon som fått hjärtstopp. Ju tidigare man kommer igång med HLR, desto större är chansen att överleva ett hjärtstopp. En person som får hjärtstopp blir medvetslös inom 10–20 sekunder och slutar därefter att andas. Vid ett andningsstopp stannar också hjärtat efter en kort stund.
Den vanligaste anledningen till plötsligt, oväntat hjärtstopp hos vuxna är hjärt- och kärlsjukdomar. Andningsstopp kan bland annat bero på ett kraftigt astmaanfall eller på att något har fastnat i halsen, exempelvis en matbit. Hjärtat och andningen kan också sluta fungera vid drunkning, förgiftning, överdosering av läkemedel eller en kraftig elektrisk stöt. När hjärtat slutar slå eller andningen upphör får kroppen inte tillräckligt med syre. Hjärnan är det organ som är mest känsligt för syrebrist och om syretillförseln inte kommer igång tillräckligt snabbt finns det risk för bestående hjärnskador, skador som kan uppstå redan efter tre till fyra minuter. Om kroppen är nedkyld kan hjärnan klara syrebristen lite längre.
Olika HLR för barn och vuxna
Målet med hjärt- lungräddning är att försöka hålla igång hjärtverksamheten i väntan på ambulans, sjukvårdspersonal och en hjärtstartare. Man behöver inte vara sjukvårdsutbildad för att lära dig hjärt- lungräddning, det räcker att gå en kort kurs för att lära sig hur man ska göra. Det är viktigt att vara medveten om att hjärt- lungräddning skiljer sig mellan vuxna och barn, därför finns det separata kurser för hur man utför HLR på barn. HLR-rådet rekommenderar att man uppdaterar sin kunskap kring HLR en gång om året, för att hålla det färskt i minnet.
Oavsett om man har gått en kurs eller inte behöver man larma 112, kalla på hjälp och även om man inte kan göra specifik HLR på barn, eller djur som också är något annorlunda, är det bättre att göra grundläggande HLR, men med mindre kraft, än att inte göra något alls.
Först hjälpen-låda bra att ha
Men allting med första hjälpen är naturligtvis inte allvarligt, det kan hända många andra saker i vardagen som mindre sår, enklare brännskador eller skärsår kan man ta hand om själv precis som lindrigare åkommor. Man ska alltid ha i åtanke om det är allvarliga fall så kontakta vårdupplysningen för att få råd hellre än att låta bli. På arbetsplatser och inom omsorg och i offentliga lokaler finns det oftast en första hjälpen-låda, tydligt markerad med ett kors och text. Vanligtvis är dessa gröna eller röda. En första hjälpen-låda är även någonting man kan ha i hemmet, på landet, i bilen eller i båten. Även om man kanske har plåster, sårsprit och andra viktiga delar redan så kan det vara skönt att ha det samlat om olyckan skulle vara framme. Antingen sätter man ihop sitt eget första hjälpen-kit eller så kan man investera i något av de färdigförpackade som finns på marknaden. Beroende på hur avancerad första hjälpen-lådan är behöver man göra sig bekant med innehållet så att man i nödfall vet vad det är som används till vad. En utbildning i hjärt- lungräddning är ett perfekt komplement till ett första hjälpen-kit då det utökar dina möjligheter om en olycka skulle hända. Vissa saker i ett fösta hjälpen-kit som läkemedel har utgångsdatum, det kan även gälla exempelvis batterier i en febertermometer så det är bra att med jämna mellanrum hålla sin första hjälpen-låda uppdaterad.
Våga prata om första hjälpen med barn
Att prata om första hjälpen i familjen är inte att skrämma upp utan att utbilda och förbättra de chanser som finns vid en olycka. Att barn som vuxna vet vad man gör vid ett nödfall och var första hjälpen-lådan finns är viktigt. Eftersom första hjälpen-lådan kan innehålla läkemedel är det viktigt att inte låta för små barn komma åt den, däremot så är det bra att lite äldre barn, som storasyskon, har koll på vart de kan hitta den. Genom att prata om olycksfall och första hjälpen kan man hjälpa till att avdramatisera nödfall men i de allra flesta fall blir det ändå ett trauma för många, stora som små. Att vara väl förberedd kan dock underlätta och hjälpa till.
På arbetsplatser är det upp till arbetsgivaren att se till att allting från första hjälpen-låda till hjärtstartare och brandsläckare finns på plats. Som vuxen är det eget ansvar att se till att detta finns även i hemmet men också när man befinner sig på annan ort. Det är lätt att glömma bort första hjälpen-lådan om man är i sin härliga stuga på landet men inte sällan är avstånden längre och kommunikationerna sämre när man är på landet och då behövs det än mer. Det finns även instruktioner för HLR som man kan köpa, eller skriva ut, och sätta upp på insidan av en garderob eller städskrubb så att det går att snabbt se vad man behöver göra, även om man inte har gått en utbildning. Det bästa är självklart om man har möjlighet att gå HLR-utbildning för att på så vis vara förberedd om behovet skulle uppstå.
Var så förberedd som möjligt
Det går aldrig att förutse när man kan behöva första hjälpen men det går att se till att vara förberedd. Första hjälpen handlar i mångt och mycket om just det, förberedelse. Om man har första hjälpen-låda hemma, som är uppdaterad, och även har gått en utbildning i HLR så finns alla chanser att man kan hantera ett olycksfall på bästa sätt.
Fakta Husapotek
Det kan vara praktiskt och bra att ha ett husapotek hemma. Då kan man direkt lindra olika besvär eller sköta om sår. Här är några tips på vad som kan vara bra att ha hemma:
- Pincett.
- Plåster, kompresser och tejp för att fästa kompresser. Det finns olika plåster beroende på typ av sår.
- Sårtejp, för att föra ihop glipande sår.
- Elastisk binda, som förband eller för att linda stukningar.
- Plåster mot skavsår.
- Kylbalsam och hydrokortisonkräm, som kan lindra vid lättare solsveda och insektsbett.
- Febertermometer.
- Avsvällande nässprej eller näsdroppar, för att behandla tillfällig nästäppa.
- Smärtstillande och febernedsättande läkemedel. Det kan vara bra att ha dessa läkemedel i flytande form eller stolpiller om du har barn.
- Vätskeersättning kan vara bra till yngre barn. Ju yngre barnet är desto lättare får barnet vätskebrist om hen har magsjuka med kräkningar och diarréer.
- Medicinskt kol, att använda vid förgiftningar. Kontakta alltid Giftinformationscentralen på telefonnummer 010-456 67 00 innan du använder medicinskt kol. Ibland kan det vara olämpligt att använda medicinskt kol.
Du kan köpa läkemedlen receptfritt på ett apotek. Det finns risk för att läkemedel blir gamla, kontrollera därför läkemedlens hållbarhetsdatum som står på förpackningen med jämna mellanrum. En del läkemedel kan vara känsliga för fukt, därför ska man helst inte ha medicinskåpet i badrummet. Tänk på att läkemedel som man själv har fått på recept inte ska användas av någon annan. Förvara alltid läkemedel så att inte barn kommer åt dem.
