Förebygg höstens förkylningar – promenera!

Förkylning är vanligt och det saknas botande behandling inom den klassiska medicinen. Därför har så många komplementära behandlingar prövats; främst örtmediciner, kosttillskott och homeopati.

En rask promenad, 45 minuter fem gånger i veckan och vitlök har visat sig minska insjuknandefrekvensen och dessutom längden av en förkylningsepisod. Detta medan C-vitamin och Echinacea ger mildare symtom och mindre antal sjukdagar. 

Akut övre luftvägsinfektion

Akut övre luftvägsinfektion (ÖLI) är det vanliga svenska namnet på förkylning. Det orsakas av mer än 100 olika virus men rhinovirus och coronavirus står för cirka 50 till 70 procent av alla förkylningar. Symtom uppträder inom en till två dagar efter smitta och har sin höjdpunkt två till fyra dagar senare. Det börjar ofta med kittlande känsla i halsen eller ömhet i svalget som följs av nysningar och rinnande näsa eller nästäppa och allmän sjukdomskänsla. Temperaturen är vanligen inte förhöjd. Hosta är oftast ganska mild men kan hålla i sig upp till två veckor.

En vanlig förkylning går över på tio dagar och läkarbesök behövs inte.

Influensa

Influensa är väldigt snarlik men man får frosskakningar, hög feber, hosta, värk i kroppen och mer uttalad allmän sjukdomskänsla. De akuta symtomen går oftast över efter två till tre dagar medan febern kan kvarstå upp till fem dagar och den allmänna sjukdomskänslan kan sitta i någon vecka efteråt. Vuxna individer har i allmänhet två till fyra förkylningar per år och barn sex till tio i snitt.

Det finns ingen behandling som har direkt samband med orsaken till tillståndet. Däremot finns en hel del alternativa och komplementära metoder som är avsedda att användas vid förkylning.

Vitamin C vid förkylning

Vitamin C skulle kunna förhindra förkylningen och lindra besvären enligt vissa studier från 1940 och framåt. Men i en så kallad metaanalys, det vill säga en studie av ett stort antal andra vetenskapliga studier från 1942 och framåt, har man inte kunnat se minskat insjuknande i förkylning, genom intag av C-vitamin. Det finns dock undantag och det gällde soldater, skidlöpare och maratonlöpare som faktiskt fick färre förkylningar med hjälp av C-vitamin. 

Vad man däremot har sett är att en relativt hög daglig dos av C-vitamin, 250 milligram till två gram dagligen (rekommenderat intag enligt näringsrekommendationer är 50 till 75 milligram hos vuxna), kan minska längden på förkylningsepisoden med åtta procent hos vuxna och 15 procent hos barn. Vissa studier pekar även på att förebyggande behandling minskar svårigheten i förkylningsepisoden något.  C-vitamin är vattenlösligt och överskott går ut i urin och överdosering kan ge diarré och njurstensbesvär, men i allmänhet är det svårt att överdosera C-vitamin. 

Vitlök vid förkylning

Vitlök, Allium sativa, som innehåller den verksamma substansen allicin har i en förebyggande studie visat 64 procents minskning i antalet förkylningsepisoder och 70 procents minskning av varaktigheten. I studien fick deltagarna 180 milligram allicin extrakt dagligen (färsk vitlök innehåller cirka fem till nio milligram per klyfta).

Det finns inte mycket kunskap om effekterna av regelbundet högt intag av vitlök.

N-acetylcystein vid förkylning

N-acetylcystein som finns på apotek har använts i över 30 år i behandlingen av bronkitbesvär, som slemlösande och vid hosta. I en vetenskapligt välgjord studie fick försökspersonerna 300 milligram två gånger om dagen och dessa individer hade då en 65 procent minskning av sjukfrånvaron för förkylning, jämfört med de som inte tog aktiv substans.

I en studie på äldre individer som fick 600 milligram N-acetylcystein två gånger dagligen halverades antalet förkylningar jämfört med de som fick placebo (inaktiv substans). 

Zink och ginseng vid förkylning

Zink och ginseng har också studerats i förebyggande syfte utan något säkert resultat, något positivare för Panax ginseng. Zink har en betydelsefull roll i att upprätthålla ett friskt immunsystem och har därför studerats ingående vid förkylning. Resultaten av studierna är motsägelsefulla och man har använt olika styrkor och administrationssätt.

Flera studier har i alla fall visat att zinkpastiller inte är effektivare än placebo. Panax ginseng (asiatisk ginseng) finns inte utvärderat i behandling av förkylning.

Läderrudbeckia (kalmegh/Echinacea) vid förkylning

Läderrudbeckia (kalmegh eller Echinacea) har visats minska svårigheten och varaktigheten i en förkylningsepisod, om det tas omedelbart vid insjuknandet. Det finns flera olika arter, men bäst studerad är Echinacea pupurea = röd rudbeckia (andra är E. angustifolia och E. pallida), som i flera välgjorda studier ha visat minskade symtom och likaså kortare förkylningstid (däremot finns ingen förebyggande effekt påvisad).

En typisk dos är 2000 till 3000 milligram av grundextrakt. Biverkningar är inte välstuderade men allergi utgör nog största problemet förutom mag-tarm- problem, huvudvärk och utslag. Det finns dock inga allvarliga biverkningar rapporterade och detta kan vara värt att pröva i början av en förkylning.

Bastubad vid förkylning

Regelbundet bastubadande, en till två gånger i veckan under sex månaders tid, har i en studie visats minska frekvensen insjuknande i förkylning.

Om man däremot blev förkyld minskade inte antalet dagar man var sjuk.  

Kamomill vid förkylning

Kamomill (Matriacaria recutita) är en av våra äldsta och mest kända läkeörter och i en studie har det visats en dosberoende effekt på förkylningssymtom med inhalation av ånga av kamomill.

Kamomill är ju känd som inflammationshämmande och desinficerande. Kamomillte används också som lugnande och kramplösande medel.

Homeopatiska behandlingar vid förkylning

Vitamin A tillförsel har studerats särskilt hos barn, men resultaten av studierna varierar kraftigt och ingen effekt har sammantaget kunnat påvisas. Blad från olivträdet, Olea europea, har använts i folkmedicin i århundraden. Extrakt från olivblad innehåller oleopurin som har kraftfulla antimikrobiella, antioxidativa och anti-inflammatoriska egenskaper. Dock saknas någon bra vetenskaplig studie vid förkylning, men anekdotiska rapporter pekar på att intag redan i början av en förkylningsepisod skulle kunna förkorta episoden. Det finns olika växtpreparat som innehåller substanser med antibakteriella och antivirala effekter som kan påvisas i laboratoriemiljö, men som tyvärr saknar kliniska studier som är utvärderingsbara. 

Probiotikas hälsoeffekter har studerats sedan 1900-talets början utan några samstämmiga svar vad gäller effekter vid förkylning.

Ingen antibiotika vid vanlig förkylning

Förkylningsepisoder är vanliga och leder till många läkarbesök. Vid långdragna symtom, över tio dagar, eller vid tydlig försämring efter fem till sju dagar och samtidig smärta från käkbihålorna, kan läkarbesök vara befogat. Vid besvärande hosta och kvarstående eller nytillkommen feber skulle det kunna vara lunginflammation.  

Det finns ingen anledning att ta antibiotika vid en vanlig förkylning. Antibiotika har inte visats ge någon positiv effekt på förloppet av en förkylning men kan däremot ge negativa effekter i form av biverkningar. Långdragen färgad snuva hos barn bör inte heller behandlas med antibiotika. Onödig användning av antibiotika ökar bara risken för resistens, vilket kan göra att medicinen inte fungerar när den verkligen behövs.

Man kan lindra symtomen och högläge rekommenderas för att bidra till att dränera bihålorna. Behandlingen består främst av riklig dryck, högläge och receptfria näsdroppar. Att tvätta händerna ofta och låta bli att pilla i ansikte och näsa är troligtvis det viktigaste för att undvika förkylning. Regelbundna promenader i förebyggande syfte kan rekommenderas för de flesta och att äta vitlök och C-vitamin kanske kan vara värt att prova. Att ta echinacea vid insjuknandet kan ge en mildare förkylning och snabbare tillfriskning.

Akut viral nasopharyngitis är ett finare namn på förkylning och kommer från: nasus, latin = näsa och pharynx, grekiska = svalg och – itis betyder inflammation

Förkylning har varit känd ända sedan antikens Egypten där det finns beskrivet i hieroglyfer. Hippokrates, 460-377 f.Kr. beskrev sjukdomstillståndet men det dröjde till 1914 innan Walter Kruse i Tyskland visade att det var virus och inte bakterier som orsakade tillståndet. 

1. M. Roxas et al. Colds and influenza: A review of diagnosis and conventional, botanical, and nutritional considerations. Alternative Medicine Review. 2007, 12(7); 25-48.

2. R. Nahas et al. Complementary and alternative medicine for prevention and treatment of the common cold. Can Fam Physician 2011; 57; 31-36.

3. E. Ernst. Complementary and alternative medicine. Mosby förlag 2001.

4. R.R. Ciuman. Phytotherapeutic and naturopathic adjuvant therapies in otorhinolaryngology. Eur Arch Otorhinolaryngol 2012; 269; 389-397.

5. J. Fashner et al. Treatment of the common cold in children and adults. Am Fam Physician 2012; 86(2); 153-159.

6. Det Bästas fackboksredaktion: Örtmedicin och växtmagi. 2001.

7. Läkemedelsboken 2011-2012. Läkemedelsverket. 2011.