Experten ger råd inför vinterns förkylningar

Bakom varje förkylning döljer sig ett av hundratals olika förkylningsvirus.

– En förkylning orsakas alltid av ett virus men kan sedan övergå i en bakteriell infektion, berättar Pontus Stierna, professor i öron-näsa-halssjukdomar på Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge. För att ta sig in i kroppens celler skadar virus slemhinnan. En sådan skada gör det sedan lättare för bakterier ta sig genom in till cellerna och orsaka en bakteriell infektion.

Tidigare ansåg man att det gick att se om infektionen var orsakad av bakterier eller virus bara genom att titta på snuvans färg men det har senare visat sig vara fel.

Vad händer i kroppen

Virus kan inte föröka sig själv. Genom evolutionen har virus däremot utvecklat förmågan att ta sig in i cellen och övermanna det maskineri som tillverkar DNA eller RNA. Väl på plats börjar virus i rasande fart kopiera sin egen genetiska kod.

Virus sprids mycket lätt i luft, vatten och vid direkt beröring. Den första kontakten sker ofta med celler som inte skyddas av huden, till exempel slemhinnan i näsa, svalg och hals. I samband med att virus tar över produktionen av DNA eller RNA dör cellen. Normalt kommer vårt immunförsvar till undsättning och hindrar virus från att attackera så många celler att det resulterar i livshotande skador.

En cell som angripits av virus utsöndrar ämnen som fungerar som en utryckningssignal för immunförsvaret som attackerar. Bland annat strömmar mer blod till det angripna området, svullnaden ökar och man blir mer smärtkänslig. Det blir obehagligt i svalget, näsan känns täppt och det kan bli tjockt i halsen. Temperaturen kan stiga och ge feber.

Symtom

När virus angriper slemhinnan svullnar den och utsöndrar mer slem än normalt. En täppt näsa börjar rinna och en tjock hals känns rosslig. Man blir snuvig och känner av slem i halsen. När immunförsvaret är aktiverat känner man sig ofta lite frusen, hängig och kan få feber. Inledningsvis är snuvan ofta tunn men blir senare mer seg. Då är det särskilt viktigt att dricka.

– Kroppen gör naturligtvis av med extra vätska när vi har feber och svettas, dessutom blir sekret i hals och näsa mycket segare och svårare att bli av med när vi inte får tillräckligt med vätska, berättar Pontus Stierna.

– Studier visar faktiskt att det är mer effektivt att tillföra kroppen vätska än att använda sig av slemlösande medel, fortsätter han.

Behandling

Virus är svåra att komma åt med läkemedel. För att ta kål på viruspartiklarna måste man också skada de celler som virus bosatt sig i. I dag saknar vi metoder att angripa enbart de celler som attackerats. Penicillin och antibiotika har vi ingen nytta av eftersom de bara tar sig an bakterier. Därför är det bara att avvakta och låta immunförsvaret sköta jobbet. Feber kan faktiskt vara försvaret till hjälp eftersom vissa virus förökar sig sämre vid temperaturer över 37 grader.

När virus inte längre förökar sig bromsar förkylningen upp och klingar så småningom av. Läkemedel vid förkylning går ut på att lindra symtom. Näsdroppar minskar svullnaden vilket minskar nästäppa. Det är viktigt att inte använda näsdroppar under längre perioder än vad som anges på förpackningen.

Nässpray och näsdroppar verkar avsvällande genom att dra samman fina blodkärl i näsan. Det leder till att omkringliggande celler får tillfälligt sämre blodtillförsel. På kort sikt innebär det bara fördelar men efter 10-12 dagar reagerar kroppen med en lokal inflammation i sammandragna kärlen. Resultatet blir att både nästäppa och snuva tilltar.

– En allergiker bör inte ta näsdroppar eller nässpray under mer än fyra dagar eftersom slemhinnan är mycket känsligare för en förändrad blodtillförsel, berättar Pontus Stierna. Övrig lindring som kan kännas bra är halstabletter av olika slag, liksom varm eller kall dryck.

Effekten av naturmedel vid förkylning är omstridd. Forskning pekar dock på att echinacea eller röd solhatt förkortar förkylningsperioden. Vanliga febernedsättande och inflammationsdämpande läkemedel fungerar bra mot feber och huvudvärk orsakad av förkylning. Hur länge förkylningen sitter i varierar från person till person. Förkylningen känns ofta som värst de tre första dagarna och efter en till två veckor är man helt fri från symtom.

– Första dygnen vid en rejäl förkylning kan det vara lämpligt att stanna hemma, man undviker då också att smitta andra, säger Pontus Stierna.

Träna med förkylning

I början av en förkylning är det viktigt att helt avstå från idrott och ökad fysisk aktivitet. Kroppen har fullt upp med infektionen. En löprunda, spinning pass eller fotbollsmatch riskerar inte bara att förvärrar infektionen utan är dessutom direkt farlig. Det gäller även om man är feberfri. Det centrala nervsystemet och hjärtat är extra belastat och därför mer känsligt för virus och bakterier under ökad fysisk aktivitet.

Dessutom är risken för skador på senor, ligament och leder större under en infektion. Så länge förkylningen är förknippad med en allmän sjukdomskänsla – man känner sig lite hängig och frusen och har lite ont i muskler och leder ska man helt avstå från idrott och ökad fysisk aktivitet. Samma gäller för huvudvärk och halsont i samband med förkylning. Tiden efter en rejäl infektion känner man sig ofta svag och lättuttröttad, då är det är viktigt att lyssna till kroppens signaler och träna lite försiktigt.

Förkylda barn

Under barnets första levnadsår ger amningen ofta ett gott skydd mot infektioner. Därefter är sex till sju förkylningar per år under de kommande första åren inte ovanligt. Förkylning hos barn varar precis som för vuxna under en och två veckor. Om infektionen håller i sig längre än så kan det vara tecken på att virusinfektionen bäddat för bakterier, då kontaktar man vårdcentralen.

Det gäller också om barnet först tycks bli lite bättre i sin förkylning men sedan får mer feber eller mer ont i öron eller hals. Under infektionen behöver barnet mycket vätska, det gäller även vid förkylning utan feber. Mediciner mot feber ges först när man märker att barnet är nedsatt av feber.

– Man ser på barnet när det är påverkat av feber och då ska man definitivt behandla med febernedsättande läkemedel. Då både äter och dricker barnet bättre och det är viktigt för tillfrisknandet, säger Pontus Stierna. För att minska nästäppan kan man ge koksaltlösning som ofta har lika god effekt som näsdroppar eller nässpray.

– Näsdropparnas avsvällande effekt är en fördel speciellt till natten, berättar Pontus Stierna. Det är viktigt att följa anvisningarna om hur många dagar i följd nässpray och näsdroppar får användas. Barn som vistas i en rökig miljö får fler luftvägsinfektioner och öroninflammationer än barn som har en rökfri miljö.