Etymologi är läran om ordets ursprung. Docent Thomas Kjellström har för DOKTORN.com’s räkning samlat ett antal ord och berättar mer om var orden kommer ifrån. Oavsett om du bara är nyfiken, vill veta mer eller använda orden till Alfapet är det garanterat mycket intressant läsning.
H
Hallucination – kommer från latinets ”hallucinari” som betyder att drömma eller att prata förvirrat. En tidigare latinsk verbform var ”alucinari” som står för att vara inblandad i småprat eller att låta tankarna vandra omkring. Det kommer i sin tur från grekiskans ”aluein” – att vandra omkring eller vara distraherad i tankarna.
Handikapp – kommer ur engelskans ”hand in the cap”, Vi menar med handikapp en nackdel eller börda som minskar chansen till framgång och om det används om en person syftar man oftast till en fysisk nackdel. Termen kommer ur sportens värld för cirka 200 år sedan.
Begreppet kommer från att man placerade en tilläggsvikt på en hästrygg, inför ett lopp, på en på något sätt överlägsen häst. Uttrycket kommer från sedvänjan att placera pengarna man slog vad om i en mössa (cap) hos den opartiske domaren, som bestämde tilläggsvikten som skulle bäras av den överlägsna hästen i syfte att få en rättvisare tävlan.
Utmanaren och den utmanade stack var för sig ner handen i mössan. Om någon tog tillbaka sina pengar så blev det då ingen tävlan. Om båda däremot visade på en tom hand så var villkoren accepterade och tävlingen startade. Gesten med ”the hand in the cap” kom helt enkelt att benämnas handikapp.
Harläpp – är en medfödd defekt i överläppen som beror på att benen i käken inte förenas under fosterutvecklingen. Det har kommit att kallas så, på flera språk, eftersom haren normalt har en delad överläpp.
Haschish – är den torkade blommande toppen av hampaväxten, som rökes eller tuggas eller koks ihop till cannabis. ”Hashish” är det arabiska ordet för torkad växtlighet som exempel hö. Sålunda på engelska är hashish analogt till ”grass” – gräs vilket är ett vanligt slangord för marijuana, inte bara i USA. Cannabis är ett direkt lån från latinets ord för hampa och i sin tur relaterat till grekiskans ”Kannabis”. Antikens folk var väl förtrogna med hampans psykiska påverkan och att nyttja detta som rökverk är sålunda inte alls någon ny upptäckt.
Hösnuva – beskrevs först år 1819 av engelsk läkare John Bostock (1773-1846) som själv led av ett tillstånd som han kallade ”sommarkatarr” eftersom det uppträdde årligen sent på sommaren. Kort därefter förmodades, helt korrekt, att det var pollen som orsakade besvären, men källan troddes vara moget gräs slaget till hö. Ännu senare kunde pollen från växter av släktet ambrosia korrekt anges som orsak. Feber är ingenting som karakteriserar en allergi, även om det kallas ”hay fever” på engelska. ”Höfeber” är sålunda ett helt missvisande ord på engelska, även om det används ofta och vårt hösnuva är då något bättre.
Hjärta – kommer från anglo-saxiskans ”heorte”. Trots att det så småningom blev känt att blodet cirkulerade, så har hjärtat i grund och botten kommit att förenas med liv och vitalitet och betraktas som platsen för mod och oräddhet. Vi använder också många figurativa ord som hjärtlig, ha hjärtat i halsgropen, av hela sitt hjärta, krossat hjärta, hjärtlös i det dagliga språket.
Hemoglobin (Hb ex Hb-värde) – har sitt ursprung i grekiskans ”haima” = blod. Ordet förefaller vara en kombination av hemo- det vill säga blod och glob = boll och ändelsen -in som då talar om att det är en substans. Det vill säga ordet skulle betyda ”blod-bollsämne”, vilket kan låta dumt men faktiskt är precis vad ordet betyder på tyska nämligen ”Blutkügelchenstoff”. Den ursprungliga formen av ordet var säkert hematoglobulin vilket förkortades till hemoglobin. Det var först senare när man bättre förstod den kemiska sammansättningen som det blev mera rätt med hemoglobin när heme- stod för pigmentinnehållet och globin för äggviteinnehållet. I vardagslag säger man Hb-värdet eller blodvärdet när man menar blodets innehåll av hemoglobin.
Heroin – beskrevs först 1874 som ett halvsyntetiskt ämne som härstammade från morfin och blev uppmärksammat 1898 när det började säljas av Bayer i Tyskland. Namnet kom på förslag av chefen (Dr Heinrich Dreser) på forskningsavdelningen som tog namnet från tyskans ”heroisch” – heroisk, stark. Man hävdade att heroin var både starkt (vilket är sant då det är dubbelt så kraftfullt som morfin) och godartat (vilket är lögn då det är en elakartad tillvänjande egenskap i substansen).
Egendomligt nog ansågs heroin till en början vara en behandling för morfinmissbruk dvs. morfinister. Ännu egendomligare är då att erinra om att morfin en gång i tiden ansågs som behandling för opiummissbruk. Ibland är det inte lätt att lära läxan!
Homeopati – är ett begrepp om medicinsk behandling som introducerades av den tyske läkaren Christian Friedrich Samuel Hahnemann (1755-1843). Konceptet var inte nytt utan känt från antikens ”Similia similibus curantur” dvs. lika botar lika. Man menade helt enkelt att symtom behandlas bäst med ämnen eller substanser som i sig framkallar samma reaktion.
Ett exempel är sålunda att behandla feber med ett ämne som höjer temperaturen dvs. bekämpa eld med eld. Härur kom det att kallas homeopati från grekiskans ”homo-” dvs. lika eller samma (homo sapiens är alltså latin!) och grekiskans ”pathos” = lidande eller sjukdom.
Hahnemann själv föreslog termen allopati sammansatt av grekiskans ”allo-” det vill säga annan och ”pathos” för att markera andra medicinska läror som använde läkemedel med motsatt effekt än de som symtomen hade. Hahnemann använde väldigt låga doser av substanser med symtomlika effekter och hans föreskrifter var därför i allmänhet ofarliga.
Hormon – kommer från grekiskans ”horme” = impuls, stöt, hormaein – att sätta i rörelse, driva på. Detta grekiska ord finns redan i Hippokrates skrifter för att ange aktiviteten av de på den tiden godtagna ”vitala principer” som skulle ha betydelse för att få kroppssafterna igång. Termen återupplivades 1902 när Bayliss och Starling beskrev sekretin, såsom det ämnet från blodet som stimulerar bukspottkörtelns sekretion.
Detta kallades av dem för ”secretin” av latinets ”secretus” = det som är avskilt. Sekretin är det första hormonet, i vår mening, som upptäcktes.
Hospital – kommer från latinets ”hospitalia” – rum för främlingar eller gäster. Detta i sin tur kommer från latinets ”hospes” som kan betyda antingen en besökare eller en som underhåller en besökare. Vi finner ordet igen i hospice, hostel och hotell, allt i betydelsen att härbärgera gäster. Ett urgammalt mycket känt sjukhus med ett propert namn är Hôtel-Dieu i Paris, Guds ”hospice” eller gästhärbärge.
Hygien – är vetenskapen om förebyggande medicin och då särskilt tillämpningen av hälsosamma vanor. Det är uppkallat efter ”Hygeia”, en av två döttrar till den grekiske läkekonstens gud, Asklepios (Aesculapius på latin). Den andra dottern Panaceia blev gudinna för läkning. Hygeia, som hälsans gudinna, ansågs ge en hälsosam omgivning (miljö) och sålunda gynna en sund tillväxt och förmågan att avvärja sjukdomar. Det är därför inte förvånande att det blev en bitter rivalitet mellan de två systrarna eftersom det ju inte blev särskilt mycket att göra för Panaceia om Hygiea skötte sig bra. I dagligt språkbruk numera är det väl närmast renlighet man tänker på när ordet hygien användes. Det är heller ingen dålig sjukdomsförebyggande åtgärd!
Hypnos – kommer från grekiskans hypnos = sömn och introducerades 1843 av en skotsk kirurg, James Braid, för att beteckna en inducerad ”nervös” sömn. Ett slag kallades det för ”braidism”. Senare blev beteckningen hypnos vanligare då det användes av Anton Mesmer (1734-1815) för det tillstånd som inducerades av mystiska krafter som kallades för ”djurisk magnetism” och som försatte en individ i ett sömn-, eller sömnliknande tillstånd.
Det är ju egentligen inte sömn det är frågan om utan ett tillstånd med starkt begränsad inriktning av medvetandet som gör att den hypnotiserade individen bara tänker och förnimmer det som hypnotisören suggererar till. Hypnos används idag i viss mån för smärtlindring och inom psykiatrin.
Hypokondrisk – kommer ur grekiskans ”hypo” = under och grekiskans ”chondros” = brosk det vill säga det anatomiska område som är lokaliserat under revbensbågarna är ”hypochondrium”. Här sitter bland annat mjälten placerad (till vänster) och de gamla grekerna ansåg ju att mjälten var sätet för melankoli. En mjältsjuk person betraktades som irriterad, vresig och illvillig. Eftersom mjälten sitter placerad i hypochondriet kom hypokondrisk att användas för de patienter som hade besvär som saknade organisk orsak.
Numera är hypokondrisk närmast översättningsbart med inbillningssjuk det vill säga man oroar sig ständigt för sin hälsa och tror sig lida av kroppsliga sjukdomar utan grund. (Som läkare blir man mer ödmjuk och jag erinrar om mannen som på sin gravsten skrev ”Jag sa ju att jag var sjuk”).
I
Iart – (-iatric, iatro-) ger kombinationer som kommer av grekiskans iatros = någon eller något som botar. Ordstammen känns igen i exempel pediatrik (grekiskans paidos = barn) det vill säga någon som botar barn eller geriatrik (grekiskans geron = en gammal man) det vill säga någon som botar gamla. Iatros har sin latinska motsvarighet i ”medicus” (från verbet medeor som betyder att läka eller bota). Vårt ord ”läkare” har ju samma innebörd och ursprung från ordet läka.
Vi använder ju också begreppet doktor som kommer från engelska språket och som egentligen är en titel för en lärare. På engelska används ju också begreppet ”physician” också för läkare. Detta ord betyder ju egentligen någon som är fördjupad i fysik eller som då ”känner till sakens natur”.
Icterus är en latiniserad form av grekiskans ”ikteros”. I antiken betydde det både gulsot och en gul fågel, troligen den på engelska oriole det vill säga en gylling. Lustigt nog kommer oriole från latinets ”aureum” förgylld. Sambandet mellan fågeln och sjukdomen kan härledas hos Plinius (23-79 e. Kr. i Naturalis Historia). Det ansågs nämligen att om patienten med gulsot stirrade på fågeln kunde man bli botad genom någon mystisk överflyttning av sjukdomen från patienten till den hjälplösa fågeln.
Idiot – kommer från grekiskans ”idiotos”, som ursprungligen var benämningen på en person i egen sysselsättning eller eget yrke till skillnad från en person som var i offentlig tjänst. (Grekiskans idios betyder just personlig, privat eller egen). Sedan gled betydelsen över i att en person i egen förrättning säkert var ovetande om offentlig verksamhet och denna okunnighet urskuldades med att personen ansågs ha mindre intelligens.
För lekmän är en idiot en ytterst dum eller obegriplig person. För psykologer är en idiot en person vars intellekt och mentala ålder motsvarar en treårings. En mongoloid idiot är en mentalt efterbliven person med mongoloida drag i utseendet. Numera vet vi att tillståndet beror på en kromosomavvikelse. Det gamla namnet mongolism har ersatts av begreppet Down´s syndrom efter Landon Down (1828-1896).
Imbecill – kommer från latinets ”imbecillus” = svag eller kraftlös. Det är troligt att detta i sin tur kommer ur förstavelsen ”in”- i betydelsen på och ”baculum” en käpp eller stav. Innebörden skulle sålunda vara att en person stödde sig på en krycka eller käpp. Det tog dock inte lång tid förrän betydelsen av en svag kropp överfördes till svaghet i förståndet. För icke-lekmän har en imbecill person ett förstånd eller intellekt som motsvarar det hos 3-7 åringar.
Immunitet – är ett direkt låneord från latinets ”immunitas” vilket för romarna innebar att man var undantagen från skatt eller från allmän närmast militär-tjänst. Ordet är en sammansättning av ”in” = inte och ”munus” = skatt eller tjänst. Den betydelsen vi förknippar med immunitet utvecklades på slutet av 1800-talet när kunskapen om toxiner (giftämnen) och infektioner utvecklades.
En person som var undantagen från att bli smittad eller inte fick några våldsamma anfall av främmande ämnen det vill säga var föga eller inte alls mottaglig för exempel infektioner, kallades sålunda för immun.
Infarkt – kommer ur latinets ”infarcire” = att plugga eller proppa igen. I antikens sjukdomslära var det ett igenpluggande av vätska i det påverkade organet. Nu menar vi med infarkt mera en cellskada, celldöd, som orsakas av brist på cirkulerande blod. Betoningen ligger sålunda helt på reaktionen i vävnaden och inte på orsaken till skadan. Sålunda förstås med en hjärtinfarkt den sjukliga förändring eller skada som åstadkoms i hjärtmuskeln och har alltså ingenting egentligen med orsaken att göra. Motsvarande sätt gäller förstås för hjärninfarkt (stroke eller slaganfall), mjältinfarkt, lunginfarkt etcetra.
Vidare är det så att det skulle språkligen mer korrekt heta infart, som på italienska ”infarto” och på spanska ”infartacion”. Vi har fått ordet från engelskan och förmodligen är det någon pryd person som petat in ett k (till infarkt) för att man inte skall associera till ett mera socialt oacceptabelt ord nämligen ”fart”, som på engelska betyder fjärt eller fjärta.
Influensa – är ett italienskt ord som betyder inflytande (jämför latinets influere = flyta in) eller påverkan men har också innebörden av hemsökelse eller straff exempelvis av en epidemisk sjukdom. Ordet användes för det senare syftet under 1300-talet. Troligen förstod man då att en episodisk sjukdom var orsakad av influensen från en olycksbådande ställning hos planeter och stjärnor. Numera menar vi med influensa en virussjukdom med stor smittsamhet.
Lustigt nog får ofta influensaepidemier geografiska namn, olika i olika länder. I Ryssland kallades influensa, kinesiska sjukan, i Tyskland ryska farsoten och i Italien tyska sjukan etcetera. Man kan då undra vad Hong Kong influensan heter i Hong Kong?
Insulin – har sitt ursprung från latinets insula = ö. Det är ett hormon som är avgörande för omsättningen av socker i kroppen. Namnet fick det därför att det visades komma från de Langerhanska öarna i bukspottkörteln. Dessa i sin tur fick namn efter en tysk patolog och histolog (Paul Langerhans 1847-1888) som skrev en avhandling om dessa 1869. Först 1893 kopplades dock dessa vävnadsstrukturer samman med den inre avsöndring av hormon det vill säga insulin.
Intoxikation – förgiftning. Ordet kommer från latinets intoxicare ”att bestryka med gift”. Latinets ”toxicum” = gift är besläktat med grekiskans ”toxon” = en båge eller pilbåge. Sambandet mellan orden skulle då förstås vara att en pil som skjuts från en pilbåge är bestruken med gift på spetsen. Detta är emellertid inte helt invändningsfritt eftersom grekernas främsta vapen snarast var spjut medan pil och båge utmärkte perserna. Hur som helst, så har länge varit och är fortfarande betydelsen av intoxikation = förgiftning och då vanligast alkoholförgiftning.
Iris – regnbågshinnan är ett direkt lån från grekiskans ord för regnbåge och härleds från ”eiro” = jag tillkännager. För de gamla grekerna var regnbågen på himlen ett tecken från gudarna och det personifierades av Iris, som ju var gudarnas budbärarinna. Mycket senare (1600-talet?) fick ordet ge namn åt en släkt blommor. En professor i anatomi Jacob Benignus Winslow (1669-1760) med efternamnet möjligen härlett från Vinslöv, en ort öster om Hässleholm i Skåne, gav namnet iris åt det mångfärgade membranet som omger öppningen i ögat det vill säga, regnbågshinnan.
J
Jade – är en uppskattad sten som har fått sitt namn på grund av att man trodde att det botade kolik eller flanksmärta. De gamla spanjorerna kallade den ”piedra de ijada” = en sten för sidan (flanken). Fransmännen förkortade namnet till jade.
Jecur – är det latinska namnet för det organ vi kallar levern. Romarna använde ordet jecur i sin uppfattning att levern var sätet för känslor såsom vrede och lustkänsla. Det egendomliga med detta ord är att det inte alls användes, ens i någon böjning, i det medicinska språkbruket. (Se nedan under ”lever”.) Detta förhållande är helt obegripligt och oförklarat. Man kan tänka på episoden i en berättelse av Sir Arthur Conan Doyle:
Polisinspektören: Finns det någon annan avgörande punkt som Du önskar fästa min uppmärksamhet på?
Sherlock Holmes: Ja, till den egendomliga händelsen med hunden på natten.
Polisinspektören: Hunden gjorde ingenting på natten!
Sherlock Holmes: Nej, det var just det som var den egendomliga händelsen.
Journal – använder vi för den samling dokument som innehåller upplysningar om en patients sjukdom och behandling. Journal kommer från ett gammalt franskt ord som står för ”daglig”. Detta ord i sin tur kommer från latinets ”diurnus”, från dagen eller dagligen, adjektivhärledning från ”dies” = dag. Före 1500-talet användes ordet som adjektiv i exempelvis daglig (journal) berättelse. Sedan släpptes ”berättelse, redogörelse” och den redogörelsen som skedde skriftligen och dagligen kallades kort och gott för – journal.
Strängt taget skall sålunda en medicinsk journal vara en daglig rapportering. I mediavärlden användes ordet ofta inte mera korrekt – till exempel kan en veckotidning ju heta ”journal”.
K
Kilo – är ett prefix som anger 1000 av någonting, kilometer eller kilogram, och kommer från det grekiska ordet ”khilioi” = ett tusen.
Skrofler – skrofelsjuka är en klinisk form av tuberkulos (mycket sällsynt i Sverige idag) med bland annat förstorade lymfkörtlar på halsen. Ordet kommer från latinets scrofulosis som hänger ihop med ”scrofa” = sugga. Den sjuke har ofta inflammation i ögonen som ger små och ”hopknipna” ögon och även en kronisk snuva och förtjockade läppar som sammantaget ger ett något ”grisaktigt” utseende. Det intressanta med sjukdomen är att under medeltiden, då den var vanlig, kallades den på engelska ”King´s evil”.
Det var inte för det att kungar särskilt ofta drabbades utan snarare den övertygelse som fanns att om en kung lade sin hand på den sjukes hals så var det en säker behandling. Så är den engelske kungen Edvard Bekännaren på 1000-talet berömd för att ha utövat handpåläggning i stor skala och Charles II (1660-1685) påstås också ha lagt handen på 100 000 av sina undersåtar i avsikten att bota skrofler. Handpåläggning florerar ju av och till inom och utom medicinen och även inom den ”klassiska” medicinen är ett gammalt kliniskt råd att ”lägg alltid handen på det stället där patienten anger att det smärtar”.
L
Laboratorium – kommer ur latinets ”elaborare” – ”att arbeta ut ett problem under stor ansträngning eller smärta”. På gammal engelska skrevs det ”elaboratory” och med det menades en plats eller lokal där lärda arbeten utfördes för att lösa ett vetenskapligt problem. Vi har nu släppt bokstaven e för att få ordet laboratorium.
Lasarett – kommer genom tyskan från italienskans lazzaretto. Utanför Venedig fanns under 1400-talet upprättat ett pestsjukhus på ön Santa Maria di Nazaret som kallades Nazareto. Detta anses ha genomgått en ljudändring till lazzareto genom att begreppet lazzaro står för en fattig sjuk man. Denna förändring hänger säkert samman med bibelns Lasarus, som vi känner från Nya testamentets Johannesevangelium, 11 kapitlet.
Jesus återuppväckte ju Lasarus, brodern till Maria och Marta (Lasaros i nya bibelöversättningen), som varit död i fyra dagar men kom ut, på anmodan av Jesus, levande från klipphålan när väl stenen som blockerade öppningen tagits bort av Jesus. (Förväxla ej med Lazarus i Lukasevangeliet kapitel 16:19-31 som berättar om tiggaren Lazarus som var full av sår).
Liter – är den amerikanska stavningen av franskans ”litre”. 1793 bestämdes detta som en lämplig enhet för kapacitet som definierades av ett kubiskt kärl med 10 centimeters sida (eller för att vara mer exakt; volymen av ett kilogram rent vatten vid den temperatur som ger maximal täthet och under standardiserat atmosfärtryck).
Termen kom av ett gammalt fransk ord ”litron” som i sin tur härleds från senlatinets ”litra” och det klassiska latinets ”libra”; som i sin tur är en viktenhet om cirka 12 ounces. Tolv ”ounces” = uns är ungefär 1 pund (0,373 kilo) enligt så kallad ”troyvikt” (det vill säga viktenhet för ädla metaller och ädelstenar) eller är ett pund = 16 uns = 0,454 kg i handelsvikt. Härur kommer sålunda förkortningen ”lb.” för pund, det vill säga, direkt tagen från latinets ”libra”.
Lever – levern är det största solida organet i kroppen. Namnet förefaller att ha att göra med att leva. På tyska heter det också ”die Leber” och att leva heter just ”leben”. Troligen kommer order från indo-europeiskans ord för lever som var ”yekurt” vilket blev grekiskans hepar och latinets jecur. Det latinska ordet har förvånande nog inte alls gått in i romanska språk utan ersattes av ”ficatum” (fylld med fikon). Kan det vara så att romarna hade lever och fikon tillsammans som en maträtt? Ficatum blev italienskans fegato, spanskans higado och franskans foie.
I antikens Babylonien var levern hos offerdjur ett gudomligt organ varur man kunde läsa allehanda järtecken. I antiken hade man inte en aning om leverns livsviktiga ämnesomsättningsfunktioner. Därför föll väl också levern i vanrykte som viktigt organ när man konstaterade att levern inte ens var källan för blod och lymfa, som man ju trott under tusen år. Det var först när den franske fysiologen Claude Bernard (1838-1878) framhöll levern som ett mycket betydelsefullt organ, ”ett veritabelt laboratorium för livet”, som intresset för levern i livets upprätthållande återkom och förknippades med att leva.
Lordos – är ett direkt lån från grekiskans ord ”lordos”, som betyder böjt, bakvänt eller baklänges. Inom medicinsk terminologi används lordos för att beskriva svankrygg. Hos den svankryggade är ryggraden framåtkrökt i en båge, krökningen förklaras av en överdriven främre konvexitet av ländryggen. Ordet lordos har ingenting med det engelska ”lord” att göra. Detta ord kommer istället från ”hláfweard” som betyder brödherre eller ”den som giver bröd åt sitt folk”. Ordet hláf är det samma som vårt ord för ”lev” som betyder avlång brödkaka. Ordet weard är en bildning till ”vårda”.
Lumbago – ”ryggskott” är en gammal term som egentligen beskrev alla typer av reumatisk smärta i ländregionen. Ordet användes som en samlingsterm för att beskriva intensiva och ofta plötsligt insättande smärtor i korsryggen. Begreppet lumbago-ischias används vid samtidig nervrotspåverkan. Ordet lumbago kommer av latinets lumbus och betyder länd.
Lymfa – är den vätska som cirkulerar i lymfkärlen. När blod passerar blodomloppets allra minsta kärl, kapillärerna, sker ett läckage av vätska. Vätskan återtransporten till blodomloppet via lymfkärlen (så kallade sugkärl). Ordet lymfa kommer ur latinets lympha och betyder klart vatten, särskilt då från strömmande källor. Lympha har i sin tur påverkats av grekiskans nymphe (där alltså n utbytts mot l) – ordet för brud eller giftasvuxen kvinna. Nymphe var gudinnan för vattenkällor, sjöar och skogar. Under antiken observerades att vätskan i dessa blodkärl (som man trodde var vener) innehöll en vattenliknande vätska istället för blod.
Lymfkörtlarna är direkt sammanhängande med lymfkärlen. Dessa benämndes ”nodus” som betyder knut. Tänkandet kring lymfsystemet kom att kopplas till den humorala (filosofiska) synen på sjuklighet. Ett kyligt temperament kallades flegmatiskt eller lymfatiskt och en lat och trög personlighet troddes ha ett överflöd av lymfvävnad.
M
Magnesium (Mg) – är ett grundämne och en metall som finns i kroppens vävnader och i blodet. Ordet kommer från staden Magnesia som en gång låg i det rika kungadömet Lydien, där den berömde kung Krösus härskade. Från ett litet berg i närheten utvanns en malm som närmast liknar magnesiumkarbonat. Ytterligare en malm upptäcktes i närheten av Magnesia, denna kallades magnesiasten och hade egendomliga egenskaper – malmen kom sedermera att låna ut sitt namn till orden ”magnet” och ”magnetisk”. Magnesia ligger kvar, fast nu i nordvästra Turkiet.
Malaria – är ett samlingsnamn för febersjukdomar som orsakas av vissa encelliga parasiter – malariaplasmodier. Febern är ofta periodisk och ger allt i från varannandagsfeber till feber var fjärde dag. Ordet malaria är en sammandragning från italienskan mal´aria som betyder dålig luft. Från latinets malus kommer som ”mal- ” som används i olika sammansättningar med betydelsen dålig eller ond (till exempel krampanfall – grand mal vilket betyder det stora onda).
Man trodde att sjukdomen malaria orsakades av ohälsosam luft från sumpmarker. Tanken var ju ganska rätt, även om det inte är sumpmarken eller ångan i sig, utan myggorna som orsakar sjukdomen. Franskans mal betyder också ont eller lidande, till exempel mal de mer som betyder sjösjuka.
Malign – elakartad. Ordet används mest om tumörsjukdomar. Det kommer från det latinska adjektivet malignus som i sin tur härstammar från sammansättningen, mal- och (g)nascor, det vill säga dålig, ond och elak samt födas eller skapas. Malign betyder direkt översatt ”född att vara ond”. Motsatsen är benign som kommer av bene som betyder att vara god, det vill säga välartad eller bra samt (g)natus ”att vara född eller skapad”.
Mamma – är både latinet och grekiskans ord för bröst, särskilt i betydelsen bröstkörtel och kvinnobröst. Ordet lär ursprungligen ha uppkommit som ett imitationsord. Ordet efterliknar ljudet från en gnällande eller gnyende bebis som söker det närande bröstet. Det händer att mammor tror att barnet äntligen lärt sig säga mamma när det låter ”mamma”. Man tänker inte på att det är ljudet som givit ordet sitt namn och inte tvärtom. Jämför med ordet ”mammal”, engelskans ord för däggdjur.
Mani – är det grekiska ordet för galenskap och härleds från grekiskans mainmai som betyder att rasa, att vara rasande eller grekiskans mani´a som betyder ursinne. En mani karakteriseras av en sjuklig sinnesstämning med motorisk oro, storhetsidéer, tankeflykt och påverkat omdöme samt brist på insikt om den egna situationen. En mani är en form av psykos. I den grekiska mytologin kallades dem som påstods driva människor till galenskap för maniai.
Manual – beskriver som adjektiv ”vad som kan göras med händerna”. Som substantiv betyder det ”en instruktion om hur man ska göra med händerna för att utföra en viss sak” (handbok). Ordet kommer från latinets ”manus” som betyder hand. Termen har följaktligen ingenting med storleken av en handbok att göra, exempelvis att den lätt skulle kunna hållas i handen. Ibland kan ju handböcker vara tunga volymer (kanske särskilt tyska Handbücher). Manual kan också betyda orgelklaviatur, i motsats då till pedal.
Masochism – är en avvikande sexuell läggning som innebär ett begär att bli fysiskt plågad och förödmjukad. Det betecknar också karaktärsdraget att ha en (omedveten) önskan att bli förödmjukad eller att få vara martyr. Ordet kommer från den österrikiske författaren Leopold von Sacher-Masoch (1836-1895) som skildrade denna människotyp i en av sina romaner.
Masochism måste hållas isär från begreppet sadism, som innebär en avvikande sexuell läggning med lust att fysiskt plåga eller förödmjuka sin partner. Sadism används även i mer vardagligt i betydelsen ”lust att plåga eller förödmjuka överhuvudtaget”. Ordet sadism kommer också från den franske författaren greve Donatien Alphonse Francois de Sade (1740-1814), som föredrog att kalla sig Markis de Sade. Han tillbringade 27 år av sitt liv på olika institutioner bland annat i Bastiljen på grund av skandalöst uppträdande i ord och handling. Han spärrades 1803 in på livstid på dårhus i Charenton.
Massage – kommer från grekiskans massein som betyder att arbeta med händerna, ”som att knåda deg”. Ordet kan vara relaterat till grekiskans maza som är kornbröd. Ordet massera kommer troligen ytterst från arabiska mass som betyder beröra.
Mastit – betyder bröstböld och härstammar från grekiskans mastos som betyder kvinnobröst, bröstvårta och – itis, som betecknar inflammation. En tidigare grekisk form var mazós från vilket ordet amazon kommer. Abetyder utan, amazon betyder alltså ”utan bröst”. Enligt den grekiska historieberättaren Herodotos fanns det i Skytien (i alla fall vid Mindre Asiens kust vid Svarta havet) ett krigiskt folk där kvinnorna skurit av sig högra bröstet, ibland uppges att de svett bort bröstet, för att förbättra sitt pilbågsskytte (så att inte bröstet hindrade när man drog tillbaks båg-strängen).
De kallades därför för amazoner. Tidiga spanska upptäcktsresanden trodde att dessa kvinnliga krigare fanns i överflöd i den nya världen. I Sydamerika benämndes en synnerligen stor flod för ”Rio Santa Maria de la Mar Dulce” av sin upptäckare. En senare äventyrare, känd som Fransisco Orellana, fantiserade (1541) om att han var inbegripen i ett slag med kvinnliga krigare medan han for på denna flod, han döpte helt enkelt om floden till ”Amazonas”.
Kuriöst nog fanns även föreställningen att Nordamerikas västkust beboddes av en skara
aggressiva krigförande kvinnor under ledning av Drottning Califia, vilket lär vara upphovet till benämningen Kalifornien. Huruvida hon hade mastit eller ej framgår inte.
Medicin – härstammar från latinets ”medicina” som betyder läkekonst. Det är också relaterat till ”mede´ri” som betyder att läka. Ordet hade alltså samma innebörd för romarna som det har för oss, dels betydelsen läkandets vetenskap dels sättet att läka, det vill säga bruket av läkemedel.
Melankoli – betyder ett depressivt emotionellt tillstånd. Ordet har sin grund i antiken, läran om kroppsvätskorna, där ”melan” kommer ur grekiskans ”melas” som står för svart och ”khole´” som står för galla, det vill säga svart galla. Man trodde att ett överflöd av svart galla ledde till depressiva tillstånd.
Mesmerism – är en form av hypnos uppkallad efter den tyske läkaren Franz Mesmer (1734-1815). Under hans tid var magnetism ett nytt begrepp. Mesmer utvecklade en teori om en okänd kraft som kunde ha djupgående effekter på den mänskliga kroppen. Denna kraft kunde också överföras från en individ till en annan. Bruket av att samla och använda denna kraft är en form av hypnos och kallas mesmerism efter sin upptäckare. Metoden föll i vanrykte efter en granskning av Mesmer och hans metod men än i dag kan den förekomma och att magnetiska krafter kan påverka levande varelser är ingen ovanlig folktro.
Metabolism – betyder ämnesomsättning och kommer av grekiskans ”metaba´lein” som betyder omvandla och syftar på den kemiska process där näring omvandlas till ämnen som ska bygga upp organismen. Termen formulerades av den tyske anatomen och fysiologen Theodor Schwann (1810- 1882).
Mikroskop – kommer från grekiskans ”mikro´s” som betyder liten, obetydlig samt ”skopei´n som står för att betrakta. Ursprungligen kallades mikroskopet lopp- eller lusglas eftersom de första linserna användes för att titta på just loppor och löss. Mikroskopet uppges ha fått sitt namn av Johannes Faber (1574-1629).
Migrän – en anfallsvis påkommande svår huvudvärk som oftast är begränsad till ena halvan av huvudet. På latin kallades tillståndet ”hemicrania” och kom från grekiskans ”hemi” som betyder halv och ”krani´on” som betyder skalle.
Monster – används ofta om något stort eller väldigt trots att storleken är av underordnad betydelse. I mytologin är monster en uppdiktad skapelse som på ett förskräckligt sätt kombine rar djur- och människoformer. Hur som helst så kommer ordet monster ur latinets ”monstrum” med betydelsen ett järtecken, det vill säga ett gudomligt förebud eller omen. Relation finns med latinets verb ”mone´re” att varna.
Morfin – en substans med kraftig smärtstillande effekt som ger välbefinnande men är beroendeframkallande. Substansen är en så kallad alkaloid från opievallmo. Substansen fick sitt namn av en tysk apotekare, Adolf Serturner (1783-1841), som utan tvekan syftade på Morpheus den mytologiske drömguden, skaparen av nattliga fantasier.
Münchhausens syndrom – fick sitt namn av doktor Richard Asher (i den ansedda medicinska tidskriften The Lancet 1951). Tolkar man det välvilligt är Munchhausens syndrom en psykisk abnormitet som kännetecknas av att patienten besöker många olika läkare och berättar om påhittade allvarliga sjukdomar och symtom, sjukhusluffarsjuka. Dessa personer kan vara svåra att avslöja. Namnet kommer från baron von Münchhausen (1720-1797) en tysk soldat och äventyrare ryktbar som berättare av fantasifulla och orimliga anekdoter. Under 1850-talet användes begreppet ”Münchhausenism” i betydelsen överdrivna berättelser.
Murphys lag – är ofta citerad i medicinska sammanhang.
Lag 1. Ingenting är så lätt som det ser ut.
Lag 2. Alla arbeten tar längre tid än du tror.
Lag 3. Om någonting kan gå fel så kommer det att göra så.
Egendomligt nog vet ingen vem Murphy var. I en uppslagsbok om ord och fraser föreslår författaren Robert Nagler skämtsamt att Murphys lagar inte stiftades av Murphy själv utan av en annan person med samma namn (se lag 1). Fastän författaren uppger sig ha lagt ner åratal av efterforskningar har han inte kunnat finna någonting om Murphy (se lag 2). Nagler tror att Murphy var den man som en mörk kväll gick på en enslig landsväg i Amerika. Försiktig som han var gick han på vägens vänstra sida men blev överkörd av en brittisk bilförare som kommit till Amerika samma dag. (se lag 3).
Muskel – ett organ som är uppbyggt av muskulatur och omgivet av ett bindvävshölje. Ordet kommer från latinets ”musculus” som är diminutivformen av ”mus”, det vill säga, en liten mus. Begreppet antas komma från de gamla romarna som anade ett levande djur, såsom en liten mus, under huden när en muskel drogs samman. En annan teori är att man faktiskt tyckte att musklerna liknade små gnagare. I vilket fall som helst så trodde Aristoteles och hans samtida att muskler bara var en annan form av kött för att bädda in kroppen.
N
Narkos – djup nedsövning (till medvetslöshet). Ordet kommer från grekiskans ”narke” som betyder domnad, utan känsel eller dvala. En narkotisk drog är följaktligen en substans som ger avdomning eller dvala.
Narkolepsi – är en kombination av ”narke-” som betyder domnad och grekiska ”lepsis” som betyder anfall. Narkolepsi betecknar tillstånd där man drabbas av plötsliga anfall av sömn, som inte går att betvinga.
Navel – det indragna ärret efter navelsträngen i mitt på magen. Navel är ett urgammalt ord i den germanska språkstammen. Ordet ”nafe” betyder centrum eller medelpunkt i ett hjul. Diminutivformen ”nafela” gavs till ”knappen på magen” kanske för att den liknade en liten medelpunkt på magen. På grekiska heter navel ”omphalos” och på latin ”umbilicus”. I medicinskt anatomiskt språkbruk används umbilicus.
Nattmara – mardröm kommer troligen från anglosaxiskans maere, som betyder en imaginär demon eller ond ande som överfaller sovande personer. Ordet har alltså inget med det engelska ordet mare (sto) att göra.
Nerv – har både fysisk och metafysisk betydelse. Både grekiskans och latinets ord står i fysisk mening för sena, sträng eller tråd. I en metafysisk mening betyder orden också styrka, kraft eller energi. Vi använder ordet nerv i en dubbel betydelse; ”han har verkligen nerver” betyder mer styrka och kraft till skillnad från när vi säger; ”han är nervös”. I den gamla anatomin användes neuron för alla slags vita strängliknande strukturer och man skilde inte på senor och nerver. Det var först Aristoteles och Galenus som begränsade ordet neuron till just nerver. Ur ordet neuron härledes sedan allt som hör till nervstrukturer, till exempel läran om nerver blir neurologi.
Nikotin – ordet kommer från den franske ambassadören i Portugal, Jean Nicot, Sieur de Villemain, (1530-1600). Av portugisiska sjöman fick han tobaksfrö som gåva. Till hans ära kom plantsläktet att kallas Nicotiana. 1560 sådde han bokstavligen tobaksfrön i Frankrike och blev på så sätt ”odödlig”. På senare delen av 1800-talet observerade man en alkaloid (nikotin) som stimulerade autonoma ganglier och ändplattor på skelettmuskulatur. Denna effekt har också signalsubstansen acetylkolin men effekten har kallats för nikotineffekten.
Nattmara – mardröm kommer troligen från anglosaxiskans maere, som betyder en imaginär demon eller ond ande som överfaller sovande personer. Ordet har alltså inget med det engelska ordet mare (sto) att göra.
Normal – kommer från latinets norma, egentligen en byggnadssnickares vinkelhake men mer bildligt en regel eller standard. Inom medicinen användes begreppet om ”det som är mer vetenskapligt fastställt och grundläggande”. Vad som än avviker från denna standard kallas abnormt, från latinets abnormis, en kombination av latinets ab- som betyder iväg från och norma som betyder standard. Inom statistiken är normalt ofta medelvärdet plus – minus två standardavvikelser.
Nostalgi – är en slags sjukdom som är vanligt förekommande men där det helt saknas medicinsk behandling. Ordet kommer från grekiskans nostos som betyder hemkomst och algos som betyder smärta, det vill säga en känslosam längtan tillbaka till sitt ursprung. Ordet används väl numera mest i någon slags bitterljuv trängtan till omständigheterna som det var förr.
Nutrition – ordet har kommit från indo-europeiskans (s)nau som betyder droppar, vilket förmedlar en känsla av flöde eller fuktighet. Från detta ord kom sedermera det grekiska nektar, vin som användes vid offerhögtider och som betraktades som gudarnas dryck och därifrån kom också latinets nutrire som betyder att amma. Romarna uttryckte tanken att ge näring åt något för att få det att växa som nutrimentum. För dem betydde det både föda för kroppen och stöd (näring) i största allmänhet. Vi använder ju ordet näring både bokstavligt och bildligt. Vi använder dock endast ordet nutrition för begreppet att förse med föda, vare sig det är genom munnen eller med dropp (direkt i kärlen).
Normal – kommer från latinets norma, egentligen en byggnadssnickares vinkelhake men mer bildligt en regel eller standard. Inom medicinen användes begreppet om ”det som är mer vetenskapligt fastställt och grundläggande”. Vad som än avviker från denna standard kallas abnormt, från latinets abnormis, en kombination av latinets ab- som betyder iväg från och norma som betyder standard. Inom statistiken är normalt ofta medelvärdet plus – minus två standardavvikelser.
Nostalgi – är en slags sjukdom som är vanligt förekommande men där det helt saknas medicinsk behandling. Ordet kommer från grekiskans nostos som betyder hemkomst och algos som betyder smärta, det vill säga en känslosam längtan tillbaka till sitt ursprung. Ordet används väl numera mest i någon slags bitterljuv trängtan till omständigheterna som det var förr.
Nutrition – ordet har kommit från indo-europeiskans (s)nau som betyder droppar, vilket förmedlar en känsla av flöde eller fuktighet. Från detta ord kom sedermera det grekiska nektar, vin som användes vid offerhögtider och som betraktades som gudarnas dryck och därifrån kom också latinets nutrire som betyder att amma. Romarna uttryckte tanken att ge näring åt något för att få det att växa som nutrimentum. För dem betydde det både föda för kroppen och stöd (näring) i största allmänhet. Vi använder ju ordet näring både bokstavligt och bildligt. Vi använder dock endast ordet nutrition för begreppet att förse med föda, vare sig det är genom munnen eller med dropp (direkt i kärlen).
Nymfomani stod och står för ett sjukligt, okontrollerbart, sexuellt begär hos kvinnor. Det har ingen relation till något riktigt grekiskt uttryck utan kokades ihop genom att kombinera grekiskans nymphe som betyder en brud eller jungfru med mania som betyder galenskap.
Bland figurerna i den grekiska mytologin återfinner vi nymfer som vackra jungfrur som hade både gudomliga och mänskliga drag. Havsjungfrurna (nereiderna) var döttrar till havsguden Nereus, som med sin gemål Doris hade 50 (eller 100) döttrar, som emellanåt förväxlas med nymfer. I vanligt grekiskt språkbruk betydde nymf, vilken giftasmogen kvinna som helst. I tidig anatomi användes det latiniserade ordet nympha som en term för clitoris och i pluralis för de mindre blygdläpparna. Den manliga motsvarigheten benämndes då satyriasis.
Nystagmus – kommer från grekiskans nystakes som betyder nicka till eller dåsig, sövande. Betydelsen har ändrats från att huvudet faller ner eller ögonen faller ihop vid sömnighet till att nu betyda en repetitiv, ofrivillig rörelse i ögongloberna. Senare beskrevs nystagmus som ett tecken på sjukdom i balansorganet av Robert Bárány (1876 – 1936) en öronläkare från Wien som fick Nobelpriset 1914 för sina studier av balansorganets fysiologi och patologi.
O
Obesitas – kommer från latinets adjektiv obesus som betyder fet, svullen eller grov. Ordet kommer i sin tur från obedere som betyder att äta upp. I antiken menade man att den som var fet troligen hade ätit i överflöd.
Ockult – kommer från latinets occultus som betyder gömd, fördold eller hemlig.
Omphalos – är det grekiska ordet för navel eller centrum. På bildlikt språk betyder omphalos centrum för vad som helst. Ordet används sålunda för en dekorativ knopp på en sköld eller en dekoration i mitten på ett halssmycke. Inom medicinen används ordet aldrig ensamt utan i en kombinerad form till exempel omphalocele som betyder navelbråck.
Onanism – hänför sig till aktiviteten av ”coitus interruptus” det vill säga penis dras ur slidan före sädesuttömning och benämningen används också för masturbation det vill säga sexuell självtillfredsställelse (masturbation kommer av latinets manus som betyder hand och stuprum som betyder skändlighet).
Begreppet onani kommer ur Första Moseboken i Bibelns gamla testamente, kapitel 38. Fritt tolkat efter Bibel 2000; ”När Juda hade lämnat sina bröder tog han Shua till hustru och fick tre söner, mellansonen fick namnet Onan. Den förstfödde sonen fick sig en hustru utsedd av Juda men denne son väckte Herrens misshag och Herren dödade honom. Då sade Juda till mellansonen, Onan, ”Gå till din brors hustru och skaffa avkomma åt din bror”.
Men Onan visste att barnet inte skulle räknas som hans och var gång han låg med sin brors hustru lät han sin säd spillas på marken för att slippa skaffa barn åt sin bror. Därmed väckte han Herrens misshag och därför dödade Herren också honom”.
Opium – kommer ur grekiskans opos som betyder saft, kåda, gummi eller vätska från träd eller växter. Opium extraheras från saften från vallmoväxt (Papaver somniferum) och var redan i antiken känd som en drog. Homeros beskrev den ”den läkande dosen som dränker alla smärtor och sorger”.
Ortopedi – betyder bokstavligen ”att räta ut barn”. Ordet är sammansatt av grekiskans orthos som betyder rak, rät och grekiskans paes eller pais som betyder barn. Ordet ortopedi har sålunda inte med latinets pes, pedis (som betyder fot) att göra. Konsten att göra barn raka borde alltså egentligen heta ortopaedi – enligt min mening. Ortopedi benämns nu den kirurgiska specialiteten för behandling av medfödda och förvärvade sjukliga eller onormala tillstånd i skelettet och rörelseapparaten.
Ortostatisk – beskriver en upprätt position, av grekiskans orthos rak eller rät, upprätt och grekiskans statos som betyder stående. Ortostatisk hypotension är alltså en (ofta hastig) blodtryckssänkning när man intar en stående ställning.
Osteoporos – ordet kommer av grekiskans osteon som betyder ben och Poros, passage. Begreppet innebär att benvävnaden blivit porös beroende på att de celler som skall bilda benvävnad har en nedsatt förmåga eller att cellerna som skall bryta ned ben har en ökad aktivitet. Man använder begreppet osteoporos när bentätheten är mindre än två standardavvikelser av den normala bentätheten.
P
Pagofagi – är ett sjukligt begär att äta is. Pagofagi räknas som en form av s.k. pica det vill säga längtan efter att äta ovanliga, ofta oaptitliga ämnen till exempel jord (geofagi). Pagofagi förekommer hos gravida kvinnor, personer med järnbrist och hos psykiskt sjuka människor. Pagofagi är sammansatt av pagos, som är grekiskans ord för något styvt eller hårt, såsom fruset vatten och phagein som betyder att äta.
Palindrom – används i medicinen för att beskriva en sjukdom eller ett symtom som upprepas. Perioderna mellan sjukdomstillfällena är helt besvärsfria. Palindrom reumatism innebär plötsliga och oregelbundna reumatiska ledbesvär som kan pågå alltifrån några timmar till flera dagar. Ordet kommer från grekiskans palin som står för åter och dromos som betyder lopp eller löpning. I vanligt språkbruk står palindrom för ord, fraser eller meningar som förblir oförändrade vare sig man läser dem framlänges eller baklänges. Det första palindromet i världen ”Madam, I´m Adam” uttalades av Adam när han presenterade sig för Eva. Det mest perfekta palindromet är namnet på tidningen ”ZOONOOZ” som utges av San Diego Zoological Society. Det blir ju lika om man läser det frameller baklänges men även om man läser det upp och ner!
Pankreas – bukspottkörteln kommer från grekiskans pankreas. Ordet är sammansatt av pan som står för allt och kreas som betyder kött och användes av Heofilus för att beskriva strukturen i bukspottkörteln. Den är verkligen ”köttig” och har en ganska fast konsistens. Den utsöndrar bukspott till tarmen och bland annat insulin till blodet.
Panik – är ett uttryck för en plötsligt påkommen, ofta extrem, ångest där skräcken är av sådan intensitet att den förhindrar normala funktioner. Ordet panik kommer från den grekiska mytologin och syftar på Pan som var en djävulsk figur med en människas huvud och kropp men med getens ben, öron och horn. Pan kunde på ett nyckfullt sätt skrämma slag på människor som vågade vara ute i lantlig miljö om natten. Pan var guden för skogen, fälten och hjordarna. Han var hela naturens gud.
Par – används inte så ofta inom medicinen som i golfvärlden. Ordet kommer direkt från latinet och betyder lika.
Para – används desto oftare i medicinens värld. Det finns oändligt många medicinska termer där para- ingår. Para betyder bredvid, vid sidan om, i jämförelse med, något liknande eller falskt. Med paramedicinskt avses något som arbetar eller verkar vid sidan om medicinen såsom arbetsterapi och sjukgymnastik, även protestillverkning räknas hit.
Pares – är ett direkt lån från grekiskans ord för slapphet eller förlust av styrka. Det används ofta om patienter som genom en stroke blivit förlamade i den ena kroppshalvan.
Patologi – kommer ur grekiskans patho som står för lidande och sjukdom och logos som betyder ord. Det vill säga läran om lidande och sjukdom.
Patient – kommer ur latinets verb patior som betyder att lida, både i betydelsen att känna smärta och att ha tålamod. Jämför med engelskans ”patience”, tålamod, fördragsamhet.
Pedigree – betyder familjeursprung eller släkttavla och är ett ord som kommer av att engelsmännen felaktigt stavade och uttalade det franska ordet ”pied de grue”, tranfot. Faktiskt är det så att ett släktträd ser ut som avtrycket från foten av en trana.
Penicillin – ett bakteriehämmande medel, antibiotika, som upptäcktes 1928 av den engelske bakteriologen Alexander Fleming (1881-1955). Han noterade att bakterier av typen stafylokocker inte växte på substrat som innehöll svampen Penicillium notatum. Namnet kommer från latinets penicillium, ”en målares pensel” som svampens växt liknar.
Penis – manslemmen, är latin och betyder ”svans”. Redan de gamla romarna hade många olika namn på detta manliga organ. Sålunda användes i latinet begrepp som clava, klubba, påk, gladius, svärd, radix , rot, ramus, gren och vomer, plog. Penis är också relaterat till det latinska verbet pendere, att hänga ned. Eftersom ordet penis blev så förknippat med det manliga könsorganet så använde romarna istället ordet cauda för svans.
Pharmaci – kommer ur latinets pharmacia som i sin tur kommer från det grekiska pharmakon som betyder drog, gift, läkemedel. Den grekiska termen användes främst för medel som salvor och krämer. Farmakologi är läran om läkemedel, dess ursprung, sammansättning och effekter. Farmakopéär en officiell sammanställning av läkemedel. Den första kända farmakopén innehöll 217 substanser. Den trycktes i USA 1820. I Sverige finns idag ”FASS 2005” utgiven av Läkemedelsindustriföreningen och är en sammanställning av humanläkemedel på mer än 2000 sidor!
Phobi – kommer ur grekiskans phobos som betyder fruktan. En fobi definieras som en irrationell det vill säga en icke förnuftsstyrd situationsbetingad ångest. En ”fobiker” känner sålunda ångest i vissa situationer, inför vissa djur eller föremål. En rädsla eller fruktan som är byggd på förnuftsmässiga skäl är alltså ingen fobi. Det förekommer fobier mot i stort sett allting och de flesta av oss drabbas av någon, kanske av ergasiofobi någon gång emellanåt?
De vanligaste fobierna är:
Acrofobi – från grekiskans akron som betyder bergstopp eller höjdpunkt och innebär en fruktan för högt belägna platser.
Agorafobi – från grekiskans agora som betyder torgplats och innebär en rädsla för att vistas på folkfyllda platser så
kallad torgskräck.
Ailurofobi – från grekiskans ailorus, katt det vill säga en fruktan för kattdjur.
Anemafobi – från grekiskans anemos, vind, vilket innebär en rädsla för orkaner och stormar.
Bromidrosifobi – från grekiskans bromos, stank och idros, svett, det vill säga fruktan för kroppsodörer, verkliga eller inbillade.
Claustrofobi – från latinets claustrum, vilket betyder barriär eller stängsel och visar sig som en fruktan för att bli instängd.
Ergasiofobi –från grekiskans ergon, arbete, det vill säga en aversion mot att arbeta.
Noctifobi – från latinets nox, noctis, natt, är rädsla för mörker.
Nosofobi – från grekiskans nosus, sjukdom, är en fruktan för sjukdom.
Pantofobi – från grekiskans pantos, allt, innebär fruktan för allting!
Stenofobi – från grekiskans stenos, trång (plats), ger fruktan för trånga utrymmen, vanligen grottor. grav, det vill säga fruktan för kyrkogårdar eller för att bli levande begravd.
Triskaidekafobi – från grekiskans tries-kai-deka, tretton, är en vidskeplig aversion mot talet tretton.
Tropofobi – från grekiskans tropos, vändning, det vill säga fruktan att fatta beslut eller att göra förändringar.
Xenofobi – från grekiskans xenos, främling, innebär fruktan för det som är främmande.
Zoofobi – från grekiskans zoon, levande varelse, det vill säga fruktan för djur.
Pica – är det latinska ordet för skata, en fågel som är känd för att urskillningslöst samla in udda saker till sitt bo. I sitt medicinska sammanhang står pica för ett begär av att äta bisarr föda eller ämnen som inte alls är föda såsom is, potatismjöl, råa havregryn, stärkelse eller lera. Numera uppfattas pica som ett tecken på järnbrist.
Pickwick syndromet – Ordet kommer från en anspelning på den sömnige, fete pojken Joe, som var betjänt till Mr Wardle i Boken ”Pickwick papers” av Charles Dickens. Begreppet har alltså ingenting att göra med huvudpersonen i boken. Pojken Joe kunde somna så fort han inte rörde sig, han somnade även stående. Den medicinska anspelningen kommer ur en artikel från 1956 som beskriver ett medicinskt tillstånd som utgörs av fetma, nedsatt andningsfunktion, dålig syrsättning till blodet och i sin tur sömnighet.
Placebo – är första personen singularis av latinets ”placere” och betyder helt enkelt = jag kommer att behaga. Undersökningar visar att en substans kan uppfattas effektiv bara genom att vi tror att den ska hjälpa oss. För att utröna om en viss substans har en egeneffekt skapades därför placebo, en substans som ser precis likadan ut som ett läkemedel men som helt saknar effekt. I medicinska studier låter man halva studiegruppen få aktiv behandling och hälften placebo, därefter jämförs resultaten. Tanken är att studiepatienterna ska vara ovetande om behandling är aktiv eller inaktiv.
Post hoc ergo propter hoc – är ett synnerligen vanligt förekommande begrepp och likaledes vanlig begreppsförvirring inom medicinen såväl som i det vanliga livet. Det är latin och betyder ”efter det, därför på grund av detta”. Sanningen är ju den att bara för att något sker efter något annat betyder det inte att det senare är ett resultat av det första. Om en patient får penicillin på tisdagen och blir bättre på onsdagen är det inte alls självklart att penicillinet haft effekt – vederbörande skulle ändå kunna ha blivit bättre! Lika vanligt är det att höra ”jag blir så trött av penicillinet”. Även om jag blir trött ”efter” penicillinet behöver det inte vara på grund av det, tröttheten kan lika gärna vara ett resultat av själva infektionen. I all sin enkelhet är detta ”följd av” resonemang ett vanligt problem inom medicinen. Alla vill hitta en orsak till ett resultat.
Primum non nocere – är ett helt fundamentalt begrepp för alla läkare och i all världens sjukvård och betyder´”främst av allt – gör ingen skada”. Begreppet härrör sig från Hippokrates från Kos (cirka 460– cirka 377 f. Kr) som lär ha påpekat för sina elever: gör en vana av två saker för en patient med en sjukdom; ”hjälp patienten, eller åtminstone – gör ingen skada”! Under medicinstudierna får man ofta höra ”vad du än gör så för Guds skull se till att inte göra det än värre”! Därför är det så viktigt att följa upp en insatt behandling så att biverkningarna av ett läkemedel inte blir värre än sjukdomen i sig det vill säga ”att boten inte är värre än soten”.
R
Rabies – är latin för raseri eller vansinne. Sjukdomen som finns hos varmblodiga djur och överförs genom bett eller nära kontakt har dramatiska neurologiska symtom. Ett av symtomen är en smärtsam kramp i strupen vid försök att dricka. Därför gick tillståndet länge under beteckningen ”vattuskräck” eller hydrofobi. Hydor är grekiska och betyder vatten och phobos betyder fruktan.
Radiologi – är namnet på den vetenskap som utvecklades efter upptäckten av ”X-rays” 1895. Den tyske fysikern Wilhelm Konrad Röntgen (1845– 1923) upptäckte strålningen som fått bära hans namn. Han fick Nobelpriset 1901. Från början kom namnet från latinets radius = stång eller stråle och grekiskans logos = kunskap, lära, eller avhandling och blev sålunda radiologi, som fortfarande är mycket använt.
S
Sacrum – eller försvenskat sakrum, är den anatomiska benämningen för korsbenet, som avslutar ryggraden, så när som på svansbenet. Ordet kommer ur latinets sacer som betyder helig eller helgade. Både i latin och grekiska hade benet namn (os sacrum respektive hieron osteon) som betyder ”det heliga benet”. En förklaring är att i antiken lade man märke till att korsbenet var det sista benet som förstördes efter begravning av en kropp. Därför trodde man att detta ben var centralt för återsamlingen av kroppen i livet efter detta. En annan förklaring är att grekiskans hieron också betyder tempel. Innanför benet ligger de ”heliga organen för avlande” det vill säga äggstockarna. En tredje förklaring till benets heliga namn är att formen av benet påminner om ett kärl som användes vid offerhögtider eller om möjligen själv benet använts i heliga riter.
Skalp – är det stycke hud som täcker skallen och vanligtvis är beklätt med hår. Ordets ursprung kommer från gammelnorska ”skalpr”– ett hölje eller skal. Semester skulle kanske vara en sex månadersperiod? Ordet kommer nämligen från latinets semestris eller semenstris som är sammansatt av sex = sex och menstruus = månatlig som alltså innebär något som återkommer med 6-månaders intervall eller är under en sex-månadersperiod. Senil kommer ur latinets senilis = åldrad eller gammal. De gamla romarna hade en förhärligande bild av åldrande och till exempel deras styrande ”senat” (senescere – att bli gammal) var en vördad rådsförsamling av äldre. Ordet kommer ju igen exempelvis i USA och där Amerikas grundare rimligen hade en liknande bild av senilitet när man instiftade senaten.
Sjuk – är ett enkelt ord som spårats till gammelengelskans seoc och är besläktat med tyskans siech, danskans syg och hette förr på svenska sjiek, nära nog som holländskans ziek och numera engelskans sick. Skalle är ett gammalt skandinaviskt ord och kommer från nordiskans skál och skul som betyder skål eller skal, snäckskal. Intressent nog kommer troligen vårt uttryck när vi dricker vin eller sprit ”skål” från den gamla sedvänjan att använda den upp och nervända kupolen av en skalle som dryckes kärl för ceremoniella drycker inte minst medicinska eller giftiga sådana. Mer troligt men mindre spännande är att ordet skål kommer ur gammalnorskans skál helt enkelt i betydelsen skålformat föremål, skål. Men i sammanhanget måste nämnas´att sedvänjan att klinga glasen mot varandra vid en skål och innan man dricker kan spåras tillbaka till de tider då förgiftning var en vanlig metod att skaffa sig fördelar. Man kände sig säkert bättre till mods med att ta en stor klunk med en vän när man kunde utbyta lite av innehållet i sina bägare.
Sömn – kommer ur latinets somnussom betyder sömn, att sova. I romersk mytologi är Somnus guden för sömn, brodern Mors, dödens gud och fadern Nox, nattens gud. Alla tre bodde vid den västra kanten av världen där solen går ner. Det finns flera ord som hänger ihop med sömn, somna; så är en somnambulist (latinets ambulare som betyder att gå) en sömngångare, en somniloquist är en som pratar i sömnen; ett somnifacient är ett medel som ger sömn. Om man inte kan sova eller somna så står det i ens journal att man lider av insomnia (latinets –in = avsaknad av) till skillnad från en somnolent dvs. en med sjukligt sömnbehov eller oftare medvetandepåverkan av typen sömnighet.
Spa – är termen för ett hälsoställe meden mineralvatten källa eller numera, har begreppet tänjts, till en något mer naturligen stilla miljö för avkoppling. Ordet kommer från Spa, som är en stad i provinsen Liège i Belgien. Staden är sedan 1500-talet lovprisad för sina mineralhaltiga källor som har ryktet att vara botande. Ibland hör man att spa skulle ha att göra med sauna per aqua, det vill säga hälsa genom vatten, vilket ju är rimligt, men fel.
Status – Ordet härstammar från latinets ord för tillstånd eller förhållande och betyder just detta i medicinska journaler. Det används även vid beskrivning av ett sjukdomstillstånd och har då betydelsen av ihållande eller förlängt, exempelvis status astma ticus det vill säga ett förlängt anfall av astma (andnöd).
Stenos – kommer från grekiskans stenos, som betyder trång. Pylorusstenos är alltså en förträngning av avflödet från magsäcken. En stenos i ett kärl betyder att kärlet är förträngt men inte avstängt.
Steril – är ett lånord från latinets sterilis som betyder ofruktsam, torr, torftig, gagnlös. Ursprungligen användes ordet för att beteckna ett kvinnligt djur eller en kvinna, som inte kunde bli gravid eller skaffa avkomma. Denna betydelse kvarstår för både män och kvinnor. I modern medicin har ordet också kommit att få betydelsen ”fri från infektiösa mikroorganismer”, som till exempel att kirurgisk utrustning måste vara steril.
Steroid – beskriver en substans som kemiskt liknar kolesterol. Till stero ider na hör vissa hormoner, gallsyror och hjärtglykosider. Kortison med prefixet ”corti-” betyder att det kommer från en bark och i detta fall binjurebarken.
Stetoskop – kommer från grekiskans stethos som betyder bröst eller bröstkorg i kombination med grekiskans skopein som betyder att beskåda eller undersöka. En prototyp av instrumentet, i princip ett stelt rör som förmedlade ljud, uppfanns 1816 av den franske läkaren René Théophile Hyacinthe Laënnec (1781-1826). Stetoskopet utvecklades senare till ett instrument som ledde ljudet till båda öronen, av New York läkaren George Philip Cammann (1804-1863). Man kan undra varför instrumentet heter – skop, som vanligen används för instrument som man använder synen till – att beskåda. Det borde ju ha benämnts ”stetofon”. Förklaringen är att grekiskans skopein också innehåller betydelsen observera och monitorera. Grekiska substantivet skopos betyder en iakttagare eller scout.
Stimulus – är latinets ord för en spetsig käpp, som användes för att driva kreatur med (och symboliskt att egga eller sporra med). För antikens romerska soldat var stimulus en vass, delvis gömd, påle som var dold, avsikten var att skada en ouppmärksam fiende. Det närliggande grekiska ordet är stigma. Stimulus började användas inom medicinen på 1700-talet via fysiologin då det noterades att man kunde få en grodas lår att rycka till genom ett stick, ett stimulus.
Struma – är latin och betyder körtelartad svullnad i halsen. Ordet är relaterat till strues som betyder en hop eller hög. Både struma och skrofler är gamla termer för lymfkörtelsvullnader i halsen. Vi har i modernt språkbruk övergivit uttrycket skrofler men behållit struma i betydelsen svullnad av sköldkörteln.
Subluxation – är en delvis förskjutning (felställning) av en led mellan två anatomiska ben. Ordet kommer ur latinets sub- under, eller efter och luxare som betyder få ur led. Ordet är ju nära besläktat med latinets luxus.
Symtom – är grekiska och sammansatt av orden syn- som betyder samman och ptoma som betyder fall eller symptoma som beskriver någonting som har drabbat en person.
Syfilis – är den genom tiderna svåraste av alla smittsamma könssjukdomar. Syfilis orsakas av Treponema Pallidum, en spiralformad bakterie som upptäcktes först 1905. Numera är syfilis relativt ovanlig men förekommer. Syfilis blev mycket spridd i Europa under århundradet efter 1495 när Karl VIII i Frankrike ockuperade kungadömet Neapel. Enligt ryktet spreds sjukdomen genom att neapolitanarna avsiktligt sände ut smittade prostituerade till soldaterna i den anfallande Karls armé. När soldaterna kom hem till Frankrike spreds sjukdomen snabbt och kallades i Frankrike för ”den neapolitanska sjukan” medan den i England och Tyskland fick namnet ”franska sjukan”. I Ryssland hette den ”polska sjukan” och i Persien blev det ”turkiska sjukan”. I Sverige kallade den ”franska sjukan”. Det påstås också att syfilis skulle ha förs in av spanjorerna från Amerika till Europa av Columbus sjömän men det är högst troligt att den fanns i Europa långt tidigare. Namnet syfilis kommer efter italienaren Girolamo Fracastoro (1478-1553) som var läkare och poet i Verona. År 1530 publicerade han en dikt ”Syfilis eller franska sjukan” där huvudpersonen, fåraherden Syfilis, drabbades av en vanställande och försvagande sjukdom därför att han trotsade sol guden. Syfilis är den förste i litteraturen att lida av sjukdomen.
T
Temperatur – kommer ur latinets temperatio som betyder en blandning, en sammansättning det vill säga markerar ett blandningsförhållande av värme – och köldgrader (jämför temperament). Latinska verbet temperare som betyder att reglera går tillbaka till latinets tempus som betyder tid. Förmodligen har ordet utvecklats så att en persons temperament uppfattats som beroende av kroppens värme och kyla. Den första termometern (grekiskans therme som betyder värme och metron som betyder ett mått) konstruerades av Galileo år 1592. Sedan utvecklades termometern av Celsius, Fahrenheit och Réaumur. Under många år var temperaturen det enda objektiva måttet inom medicin och blev nästan en vetenskap i sig.
Test – kommer från latinets testa som är ett lerkärl eller lerkruka. Ett lerkärl med lock var ett testum. Dessa keramiska kärl var vanliga hos antikens alkemister som placerade substanser i kärlen och värmde upp kärlet för att se vad som hände med substansen – ett test!
Testis – latinets ord för testikel, är en direkt översättning av att vittna eller intyga. I antiken beedigades ett vittnesbörd genom att den som svor ed på något samtidigt grep om pungen (och därigenom testiklarna). Tio Guds bud heter ju på engelska The Testimonies och på svenska är vi bekanta med gamla och nya testamentet, där ordstammen återkommer
tillsammans med latinets ”mens” som betyder intellektet eller själen. Vi använder ju ordet också i betydelsen en avlidens sista vilja – testamente.
Terapi – är en nära översättning av grekiskans therapeia som betyder service, behandling eller tillsyn. Det grekiska verbet ”therapeuo” betyder jag väntar på. En therapon eller terapeut är då en tjänare som väntar på att utföra sina tjänster.
Thyroidea – sköldkörteln, har fått sitt namn av det stora brosket i strupen som är beläget bakom körteln. Det grekiska ordet thyreos användes ursprungligen om en stor sten som placerades framför en dörr för att hålla den stängd. Sedermera användes ordet för en krigares avlånga rektangulära sköld som hade ett litet hack upp till för hakans skull. Sköldkörtelbrosket liknar en sådan sköld och därför tillkommer ändelsen -eidos som betyder liknande, alltså thyreos – eidos. Sköldkörteln, thyreoidea, är ju inte särskilt lik en sköld men namnet behölls i alla fall.
Toxin – introducerades i medicinska sammanhang år1888 av läkaren Ludwig Brieger (1849-1909) från Berlin. Han använde begreppet om en giftig substans som producerades i härsket kött av en sjukdomsframkallande organism. Ordet tog han förmodligen från latinets toxicum som betyder gift. Troligen kom latinets ord från grekiskans ”toxon”, som betyder en pilbåge eller strängad båge. Många pilbågskyttar tog för vana att doppa sina pilspetsar i gift, vilket gav betydelsen i latinet.
Trauma – är ett direkt lån från grekiskans ord för ett sår eller en skada. Inom medicin kan trauma innebära både fysisk och emotionell skada.
Tumor – är ett ord från latinet som betyder en svullnad, upphöjning, utbuktning. Förr i tiden användes ordet för att beskriva vilken svullnad som helst. Under första århundradet efter Kristus använde Aurelius Cornelius Celsus i Rom ordet tumor när han beskrev en inflammation, som vi fortfarande lär ut till medicine studerande i dag. Kännetecknen är rubor som betyder rodnad, calor som bety der värme, dolor som betyder smärta och så tumor som betyder svullnad. I dag har ordet fått en annan innebörd nämligen mer av cancersvullnad, vilket är olyckligt eftersom det trots allt är så att det flesta tumörer som betyder svullnader är välartade.
U
Urin – njurarnas utsöndringsprodukt är ett direkt lån från franskan som i sin tur kommer från latinets urina och grekiskans ouron med precis samma betydelse. Dessa båda ord kommer i sin tur förmodligen från Indo-Europeiskans ord ”awer” som betyder vått eller att flöda.
V
Virus – är ett giftämne med helt andra egenskaper än bakterier. Ordet kommer från latin och betyder slem eller en smetig substans och särskilt om den är stinkande och giftig. På 1700-talet i England var benämningen virus en synonym för gift. Sedermera kom det att användas för det farliga ämnet i varbildningar. När bakterier upptäcktes i varbildningar och identifierades så förstod man snart att det fanns ännu mindre partiklar som kunde vara infektiösa. Först med elektronmikroskopet kunde man beskriva och därmed namnge ett stort antal viruspartiklar.
Vitamin – fick sitt namn av den polskfödde biokemisten Casimir Funk som arbetade i England 1911. Han upptäckte en substans som kemiskt utgjordes av en amin och som han trodde hade en skyddande effekt som var nödvändig för livets uppehållande. Aminernas gavs namnet vita för liv, vitamin. Senare namngavs vitaminer i bokstavsordning när de upptäcktes, det vill säga A, B, C, D, E tills dansken Henrik Dam, 1935, döpte sin upptäckt till vitamin K därför att den hade med Koagulation (blodlevring) att göra.
X
X – varför använder vi bokstaven x för det okända? När Wilhelm Konrad Röntgen (1845-1923) den 8 november 1895 i Würzburg, observerade några okända strålars egenskaper kallade han dessa för X-strahlen (x-rays). Användandet av X som symbol för det okända kommer troligen från tidiga arabiska matematikers ord för ”en sak”, shei. Ordet kom att stavas med ett initialt x av spanjorerna. René Descartes, 1596-1650, den franske filosofen och matematikern som beskrev hypofysen (Descartes kropp) som själens spegel är sannolikt den som introducerat användandet av x, y, och z som symboler för okända kvaliteter eller kvantiteter.
