Lordos – är ett direkt lån från grekiskans ord ”lordos”, som betyder böjt, bakvänt eller baklänges. Inom medicinsk terminologi används lordos för att beskriva svankrygg. Hos den svankryggade är ryggraden framåtkrökt i en båge, krökningen förklaras av en överdriven främre konvexitet av ländryggen. Ordet lordos har ingenting med det engelska ”lord” att göra. Detta ord kommer istället från ”hláfweard” som betyder brödherre eller ”den som giver bröd åt sitt folk”. Ordet hláf är det samma som vårt ord för ”lev” som betyder avlång brödkaka. Ordet weard är en bildning till ”vårda”.
Lumbago – ”ryggskott” är en gammal term som egentligen beskrev alla typer av reumatisk smärta i ländregionen. Ordet användes som en samlingsterm för att beskriva intensiva och ofta plötsligt insättande smärtor i korsryggen. Begreppet lumbago-ischias används vid samtidig nervrotspåverkan. Ordet lumbago kommer av latinets lumbus och betyder länd.
Lymfa – är den vätska som cirkulerar i lymfkärlen. När blod passerar blodomloppets allra minsta kärl, kapillärerna, sker ett läckage av vätska. Vätskan återtransporten till blodomloppet via lymfkärlen (så kallade sugkärl). Ordet lymfa kommer ur latinets lympha och betyder klart vatten, särskilt då från strömmande källor. Lympha har i sin tur påverkats av grekiskans nymphe (där alltså n utbytts mot l) – ordet för brud eller giftasvuxen kvinna. Nymphe var gudinnan för vattenkällor, sjöar och skogar. Under antiken observerades att vätskan i dessa blodkärl (som man trodde var vener) innehöll en vattenliknande vätska istället för blod.
Lymfkörtlarna är direkt sammanhängande med lymfkärlen. Dessa benämndes ”nodus” som betyder knut. Tänkandet kring lymfsystemet kom att kopplas till den humorala (filosofiska) synen på sjuklighet. Ett kyligt temperament kallades flegmatiskt eller lymfatiskt och en lat och trög personlighet troddes ha ett överflöd av lymfvävnad.
Magnesium (Mg) – är ett grundämne och en metall som finns i kroppens vävnader och i blodet. Ordet kommer från staden Magnesia som en gång låg i det rika kungadömet Lydien, där den berömde kung Krösus härskade. Från ett litet berg i närheten utvanns en malm som närmast liknar magnesiumkarbonat. Ytterligare en malm upptäcktes i närheten av Magnesia, denna kallades magnesiasten och hade egendomliga egenskaper – malmen kom sedermera att låna ut sitt namn till orden ”magnet” och ”magnetisk”. Magnesia ligger kvar, fast nu i nordvästra Turkiet.
Malaria – är ett samlingsnamn för febersjukdomar som orsakas av vissa encelliga parasiter – malariaplasmodier. Febern är ofta periodisk och ger allt i från varannandagsfeber till feber var fjärde dag. Ordet malaria är en sammandragning från italienskan mal´aria som betyder dålig luft. Från latinets malus kommer som ”mal- ” som används i olika sammansättningar med betydelsen dålig eller ond (till exempel krampanfall – grand mal vilket betyder det stora onda).
Man trodde att sjukdomen malaria orsakades av ohälsosam luft från sumpmarker. Tanken var ju ganska rätt, även om det inte är sumpmarken eller ångan i sig, utan myggorna som orsakar sjukdomen. Franskans mal betyder också ont eller lidande, till exempel mal de mer som betyder sjösjuka.
Malign – elakartad. Ordet används mest om tumörsjukdomar. Det kommer från det latinska adjektivet malignus som i sin tur härstammar från sammansättningen, mal- och (g)nascor, det vill säga dålig, ond och elak samt födas eller skapas. Malign betyder direkt översatt ”född att vara ond”. Motsatsen är benign som kommer av bene som betyder att vara god, det vill säga välartad eller bra samt (g)natus ”att vara född eller skapad”.
Mamma – är både latinet och grekiskans ord för bröst, särskilt i betydelsen bröstkörtel och kvinnobröst. Ordet lär ursprungligen ha uppkommit som ett imitationsord. Ordet efterliknar ljudet från en gnällande eller gnyende bebis som söker det närande bröstet. Det händer att mammor tror att barnet äntligen lärt sig säga mamma när det låter ”mamma”. Man tänker inte på att det är ljudet som givit ordet sitt namn och inte tvärtom. Jämför med ordet ”mammal”, engelskans ord för däggdjur.
Mani – är det grekiska ordet för galenskap och härleds från grekiskans mainmai som betyder att rasa, att vara rasande eller grekiskans mani´a som betyder ursinne. En mani karakteriseras av en sjuklig sinnesstämning med motorisk oro, storhetsidéer, tankeflykt och påverkat omdöme samt brist på insikt om den egna situationen. En mani är en form av psykos. I den grekiska mytologin kallades dem som påstods driva människor till galenskap för maniai.
Manual – beskriver som adjektiv ”vad som kan göras med händerna”. Som substantiv betyder det ”en instruktion om hur man ska göra med händerna för att utföra en viss sak” (handbok). Ordet kommer från latinets ”manus” som betyder hand. Termen har följaktligen ingenting med storleken av en handbok att göra, exempelvis att den lätt skulle kunna hållas i handen. Ibland kan ju handböcker vara tunga volymer (kanske särskilt tyska Handbücher). Manual kan också betyda orgelklaviatur, i motsats då till pedal.
Masochism – är en avvikande sexuell läggning som innebär ett begär att bli fysiskt plågad och förödmjukad. Det betecknar också karaktärsdraget att ha en (omedveten) önskan att bli förödmjukad eller att få vara martyr. Ordet kommer från den österrikiske författaren Leopold von Sacher-Masoch (1836-1895) som skildrade denna människotyp i en av sina romaner.
Masochism måste hållas isär från begreppet sadism, som innebär en avvikande sexuell läggning med lust att fysiskt plåga eller förödmjuka sin partner. Sadism används även i mer vardagligt i betydelsen ”lust att plåga eller förödmjuka överhuvudtaget”. Ordet sadism kommer också från den franske författaren greve Donatien Alphonse Francois de Sade (1740-1814), som föredrog att kalla sig Markis de Sade. Han tillbringade 27 år av sitt liv på olika institutioner bland annat i Bastiljen på grund av skandalöst uppträdande i ord och handling. Han spärrades 1803 in på livstid på dårhus i Charenton.
Massage – kommer från grekiskans massein som betyder att arbeta med händerna, ”som att knåda deg”. Ordet kan vara relaterat till grekiskans maza som är kornbröd. Ordet massera kommer troligen ytterst från arabiska mass som betyder beröra.
Mastit – betyder bröstböld och härstammar från grekiskans mastos som betyder kvinnobröst, bröstvårta och – itis, som betecknar inflammation. En tidigare grekisk form var mazós från vilket ordet amazon kommer. Abetyder utan, amazon betyder alltså ”utan bröst”. Enligt den grekiska historieberättaren Herodotos fanns det i Skytien (i alla fall vid Mindre Asiens kust vid Svarta havet) ett krigiskt folk där kvinnorna skurit av sig högra bröstet, ibland uppges att de svett bort bröstet, för att förbättra sitt pilbågsskytte (så att inte bröstet hindrade när man drog tillbaks båg-strängen).
De kallades därför för amazoner. Tidiga spanska upptäcktsresanden trodde att dessa kvinnliga krigare fanns i överflöd i den nya världen. I Sydamerika benämndes en synnerligen stor flod för ”Rio Santa Maria de la Mar Dulce” av sin upptäckare. En senare äventyrare, känd som Fransisco Orellana, fantiserade (1541) om att han var inbegripen i ett slag med kvinnliga krigare medan han for på denna flod, han döpte helt enkelt om floden till ”Amazonas”.
Kuriöst nog fanns även föreställningen att Nordamerikas västkust beboddes av en skara
aggressiva krigförande kvinnor under ledning av Drottning Califia, vilket lär vara upphovet till benämningen Kalifornien. Huruvida hon hade mastit eller ej framgår inte.
