Dessa personer äter mindre hälsosamt, brukar tobak dagligen och har en mer stillasittande fritid.
Nationella uppmärksamhetsveckan för riskbruk av alkohol
Igår var det den nationella uppmärksamhetsveckan för riskbruk av alkohol och då brukar Statens folkhälsoinstitut visa upp sin analys från folkhälsoenkäten, ”Hälsa på lika villkor”, om sambandet mellan riskabla alkoholvanor och andra levnadsvanor samt läkemedelsbruk. Under en veckas tid samlar man in data genom en enkätundersökning och jämför dessa med tidigare år.
Man fann då att personer med riskabla nivåer av intag av alkohol oftare än andra har en stillasittande fritid, lågt intag av frukt och grönt och dagligt tobaksbruk. Denna grupp av personer använder också oftare än andra läkemedel mot smärta, sömnlöshet, ångest och depression.
Fakta om undersökningen:
I den årliga enkäten Hälsa på lika villkor ställer man fyra frågor som rör alkohol. Man använder sig sedan av ett summaindex som beräknas för att mäta riskabla alkoholvanor. Av de fyra frågorna så är tre av dessa ställda från frågeinstrumentet AUDIT som står för Alcohol Use Disorders Identification Test.
Det har utvecklats av Världshälsoinstitutet i syfte att kunna identifiera personer som har oroväckande hög alkoholkonsumtion som kan skada deras hälsa. Den fjärde frågan är tänkt för att identifiera det så kallade berusningsdrickandet.
Definitioner om förhöjt riskbruk och berusningsdrickande
Man definierar inom hälso- och sjukvården att om en man dricker mer än 14 stycken standardglas per vecka eller en kvinna dricker mer än 9 standardglas har man gått över gränsen till förhöjt riskbruk. Förhöjd risk finns även vid så kallat berusningsdrickande.
Man definierar berusningsdrickande när man vid ett och samma tillfälle dricker mer än fem standardglas vid ett och samma tillfälle för män och fyra glas eller mer för kvinnor.
Vad är ett standardglas?
Ett standardglas (12 gram alkohol) motsvarar något av följande mängder:
- 2 flaskor lättöl
- 50 cl folköl
- 33 cl starköl
- 12-14 cl vin
- 8 cl starkvin
- 4 cl sprit
Känsligheten för vad som är riskabel alkoholkonsumtion varierar från person till person.
Kort statistik från undersökningen
- Män har oftare än kvinnor flera levnadsvanor som kan orsaka sjukdom och förtida död.
- Nästan två av tio svenska män har två av faktorerna (här ovan)
- En av tio kvinnor har två av faktorerna
- 42 procent av de som har riskabla alkoholvanor uppgav i enkäten att de vill dra ned på sin konsumtion, men andelen som ansågs sig behöva stöd för att klara av detta är endast sju procent.
- Jämfört med dagligrökarna är det 72 procent som vill sluta röka men 32 procent av dem som vill sluta vill ha stöd och hjälp.
- Av de stillasittande personerna är det 82 procent som vill öka sin aktivitet och 36 procent av dem ansågs sig behöva stöd för att komma igång.
Få personer känner till långsiktiga effekter av alkohol
På Statens folkhälsoinstitut tror man att anledningen till att få personer vill ha hjälp med sitt alkoholbruk är att det tidigare inte har varit så vida känt vilka långsiktiga effekter alkohol har på hälsan. De anser att aktörer på alla nivåer i samhället som arbetar förebyggande har en viktig roll att påverka dessa personer. De säger även att det dock är svårt att hitta dessa personer om de inte själva söker aktiv hjälp.
Behöver du hjälp att minska din alkoholkonsumtion?
Om du funderar över dina alkoholvanor kan man ringa Alkohollinjen på 020-84 44 48 eller gå in på Alkohollinjen.se. Det finns även ett Internetbaserat självhjälpsprogram som är värd att pröva – Alkoholhjälpen.
Läs mer:
