Fram till mitten av 1900-talet drabbades män som spelade fotboll i allsvenskan av demens i högre utsträckning än övriga befolkningen. Detta tror man handlar om att kontaktsporter som medför smällar mot huvudet ökar risken för hjärnskador hos idrottsutövare. Nickar inom fotbollen skulle kunna vara en sådan riskfaktor.
Engelska fotbollsförbundet ville minska skaderisken och införde därför år 2021 begränsningar i antalet nickar som fotbollsspelare bör göra på träningar. Anledningen till rekommendationen är att en skotsk studie visat på tre till fem gånger förhöjd risk för neurodegenerativa sjukdomar som demens, ALS och Parkinsons sjukdom hos tidigare professionella spelare.
Svensk studie om elitfotboll och demens
Ny forskning vid Karolinska institutet har undersökt hur det ser ut för allsvenska fotbollsspelare jämfört med övriga befolkningen, vad gäller risken för demens och andra neurodegenerativa sjukdomar.
I studien ingick över 6 000 fotbollsspelare som var aktiva i allsvenskan mellan 1924 och 2019. Man jämförde deras hälsodata med en kontrollgrupp på över 56 000 män med samma bostadsort och ålder.
Resultaten av studien visade att det var 62 procent högre risk för demens bland fotbollsspelare än kontrollgruppen. Risken för Parkinsons sjukdom var däremot 32 procent lägre hos fotbollsspelarna och ALS var alltför ovanligt för att kunna dra några slutsatser.
Forskare Peter Ueda menar att resultaten inte är lika alarmerande som i den skotska studien. Men för att ta reda på varför studierna delvis skiljer sig åt behövs mer detaljerade data på nickar och kollisioner, för att förstå möjliga orsakssamband.
Ökad risk för demens sågs hos utespelare
Man såg enbart en förhöjd risk för demens hos utespelare, inte hos målvakter. Detta gör det troligt att det just handlar om att nickar och huvudkollisioner på plan är de främsta riskfaktorerna.
Peter Ueda menar att det ändå kan vara så att sambandet beror på andra faktorer som utmärker fotbollsspelare. Man kan med andra ord inte dra några slutsatser gällande risken hos dagens manliga och kvinnliga elitspelare, eller hos amatör- och ungdomsspelare.
Demens är en vanlig sjukdom och risken att drabbas under en livstid är ungefär 10 till 20 procent. Peter Ueda menar att väldigt förenklat kan man säga att studieresultaten pekar på att livstidsrisken för en allsvensk fotbollsspelare som var aktiv fram till mitten av förra seklet, är omkring 15 till 30 procent.
Fysisk aktivitet kan skydda mot demens
I studien såg man även att fotbollsspelare i genomsnitt levde något längre än andra män. Forskarna lyfter fram att det finns fotbollsrelaterade faktorer som både kan minska respektive öka risken för neurodegenerativ sjukdom. Man vet exempelvis att det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och en lägre risk för både demens och Parkinsons sjukdom.
Forskare Björn Pasternak vid Karolinska Institutet menar att det skulle kunna vara så att sambandet mellan demensrisken hos fotbollsspelare är försvagat av att idrottsmännens högre nivåer av fysisk aktivitet är skyddande. Detta skulle även kunna vara anledningen till deras lägre risk för Parkinsons sjukdom.
Minskad risk för demens med ny utrustning
Studien visade att många av spelarna aldrig hann bli tillräckligt gamla för att utveckla neurodegenerativa sjukdomar under studieperioden.
Spelstil, träningsrutiner och utrustning har förändrats sedan mitten på 1900-talet. Detta gör att riskerna för dagens elitspelare kan se annorlunda ut. Förr användes läderbollar och från 50-talet började man i stället använda syntetiska bollar som inte suger upp vatten.
