Det säger Kerstin Johannesson, ordförande för barnhälsovård i Sveriges Psykologförbund, till Sveriges radio.
“Föräldrars mobilanvändande kan skada barnen”
Kerstin Johannesson är psykolog och tillika ordförande i yrkesföreningen Psykologer för mödrahälsovård och barnhälsovård inom Sveriges psykologförbund. I en intervju med Sveriges radio menar hon att barn riskerar att skadas av att föräldrar surfar, spelar och är ute på sociala medier i mobiltelefonen för mycket.
Det beteendet hos föräldern skickar enligt Kerstin Johannesson samma signaler till barnet som om föräldern skulle vara deprimerad.
Barn är byggda för social kontakt
Kerstin Johannesson förklarar att hos föräldrar som är svårt deprimerade är det inte själva depressionen som är problemet för barnen utan avsaknanden av kontakt. Barn är byggda för social kontakt och barn märker när man är psykiskt frånvarande, säger Kerstin Johannesson i intervjun med Sveriges radio.
Man har sett att små barn som misslyckas med att påkalla uppmärksamhet lättare ger upp kontaktsökandet. Det kan enligt Kerstin Johannesson få både stora och tråkiga konsekvenser som är jämförbara med den brist på kontakt ett barn riskerar med en förälder som är svårt deprimerad.
Konsekvenserna kommer senare
Konsekvenserna av kontaktbristen och det här beteendet kommer senare i livet förklarar Kerstin Johannesson. Hon menar att om konsekvenserna för barn till mobilanvändande föräldrar liknar de konsekvenser som för barn till deprimerade föräldrar kan barnens utveckling komma att påverkas.
Barn till personer som inte orkar kommunicera utvecklas bland annat sämre rent kognitivt och blir sena i sin utveckling, något som barnen får svårt att ta ifatt. Barnen löper då större risk att själva inte må bra.
Begränsa mobilanvändandet
Att som förälder vara upptagen av något annat, som mobiltelefonen, är alltså enligt Kerstin Johannesson att likställa med att ha en deprimerad förälder.
Kerstin Johannesson menar därför att det är bäst att bara titta i telefonen när barnet sover eller är med andra vuxna. Hon konstaterar samtidigt att inga barn har upplevt det här beteendet vilket gör det till ett enda stort psykologiskt experiment som man inte vet utgången av.
—