Dramatiska förbättringar för RA-patienter

-Det är oerhört stor skillnad att behandla idag, säger han.

Lars Kanerud berättar om behandlingutvecklingen för RA-patienter: 

-Tidigare kunde patienter bli riktigt bra på exempelvis guldinjektioner, men det var sämre odds än med de nyare medicinerna. När Metotrexat började användas i större omfattning på 1990-talet såg vi förbättringar. Med eller utan kortison kunde många RA-drabbade bli väldigt mycket bättre, men långt ifrån alla. 

-När så de biologiska läkemedlen i form av anti-TNF-preparat kom kunde ytterligare många patienter bli dramatiskt mycket bättre, säger han.

Många klarar sig på traditionella läkemedel

Lars Kanerud är noga med att framhålla att det för många RA-patienter räcker med de billigare traditionella läkemedlen. Det är när de inte lett till tillräcklig förbättring som man överväger att sätta in de dyra biologiska läkemedlen.

Riktlinjerna för behandling innebär att man i allmänhet börjar med Metotrexat och sen vid behov lägger till antingen två andra traditionella läkemedel eller ett biologiskt läkemedel, oftast ett anti-TNF-preparat.

Det är viktigt att komma ihåg att det finns biverkningar med alla läkemedel och man måste välja utifrån varje patients förutsättningar. Till exempel kan den som är infektionskänslig och skör drabbas av fler och djupare infektioner. Det är viktigt att inte bära på latenta TBC-bakterier (se artikeln om Mette Camp här intill.) Det finns också MS-liknande sjukdomar som biverkan.

Både för- och nackdelar med biologiska läkemedel

Fördelarna med de biologiska läkemedlen är stora. Nästan alltid används de tillsammans med Metotrexat och ibland kortison. Många patienter kan efter en tid sluta med kortison och kanske trappa ned på Metotrexat, men allt måste ske under noggrann uppföljning och provtagningar.

-En tredjedel av patienterna blir mer eller mindre symtomfria, en tredjedel svarar halvbra och en tredjedel svarar dåligt eller inte alls, sammanfattar Lars Kanerud.

På listan över nackdelar med biologiska läkemedel står dels priset, dels att de måste tas som injektioner eller dropp. Det är besvärligt när man ska resa bort och måste ha sprutorna med sig i en kylväska eller planera för kliniker som kan ge dropp under resan.

För framtiden hoppas Lars Kanerud att:

• det kommer fler och ännu bättre biologiska läkemedel och att vi lär oss att tidigt se vilket preparat som passar just för den enskilda patienten.
• att man ska kunna ställa diagnos tidigare och att effektiva mediciner kan sättas in tidigare i sjukdomsförloppet. Kanske kan man då vända på förloppet.
• det kommer tabletter som gör det lättare för patienterna än dagens dropp och sprutor.
• vi ska lyckas reda ut orsakerna till RA. Vi vet att det är många faktorer inblandade, men vi känner inte till alla. Ofta finns en ärftlig faktor och sjukdomen drabbar personer med vissa vävnadstyper. Vi vet att rökning är en riskfaktor för att sjukdomen ska bryta ut. Men inget av detta ger oss hela svaret. 

Olika i olika landsting

Nyligen kom rapporten Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet — Jämförelser mellan landsting 2011. Rapporten kommer från SKL (Sveriges kommuner och landsting) och Socialstyrelsen.

I den ser vi tydligt stora skillnader när det gäller användningen av de biologiska läkemedlen. I topp ligger Gotland, Stockholm, Västmanland och Skåne med dubbelt så många behandlade som bottenplacerarna Norrbotten och Östergötland. De bästa landstingen behandlar nära 28 procent medan de sämsta ligger på cirka 13 procent. Enligt rapporten finns ”en klar förbättring i sjukdomsaktivitet vid första insättandet av biologisk behandling.” I genomsnitt behandlas 20 procent av alla RA-sjuka i landet med biologiska läkemedel, något fler kvinnor än män.

Fakta: behandling med biologiska läkemedel

De reumatiska sjukdomarna kostar varje år skattebetalarna 36 miljarder kronor. Bara fem av dess miljarder går till vård, behandling, mediciner och rehabilitering. Resten går till sjukskrivning och förtidspensionering. 

Behandling med biologiska läkemedel kostar i genomsnitt cirka 140 000 kronor per år och person. Behandling med enbart traditionella läkemedel kostar bara ett par tusenlappar per år. Därför är vissa landsting mycket återhållsamma med att låta läkarna skriva ut de biologiska läkemedlen, trots deras ofta goda resultat. 

I vissa landsting har man lagt ut kostnadsansvaret på de enskilda klinikerna. Därifrån har kommit larm om personalnedskärningar för att bekosta de biologiska läkemedlen.

Men hur klokt är det att kortsiktigt spara in på denna behandling?

Inte särskilt klokt alls, varken ur individens eller samhällets synpunkt. Tvärtom är det dumt att resonera så kortsiktigt.

Reumatikerförbundet har räknat fram samhällets ekonomiska kostnader för olika patienter. Över en 25-årsperiod med den kroniska sjukdomen RA (reumatisk artrit) tjänar samhället cirka en miljon på att låta patienten få den dyrbara behandlingen samtidigt som han är sjukskriven på 25 procent. Detta vid en lön på 24 000 kronor i månaden. Individen jobbar och betalar skatt och får ett bättre liv och mår bättre med både jobb och en så bra behandling som möjligt. 

En person som är heltidssjukskriven eller förtidspensionerad och inte får den dyrbara behandlingen kostar istället samhället stora summor och får ett större lidande.

Källa: ”Svart på vitt” från Reumatikerförbundet.