En avhandling vid Sahlgrenska akademin visar däremot att distansbaserad rehabilitering med övningar och tips kan göra stor nytta.
Praktiska övningar och lärdomar via distanskurs
Distanskursen varade i fem veckor då totalt 163 stycken hörapparatanvändare i åldern 31-81 år deltog, varav 67 kvinnor och 96 män. Varje vecka fick deltagarna läsning och praktiska övningar skickade till sig via post eller mejl, dessa skulle de utföra i sin egen miljö. Syftet var att se om det kompletterande rehabiliteringsprogrammet på distans kunde påverka deltagarnas användning av hörapparaten.
Övningarna kunde handla om hur ljud beter sig i ett rum, avståndets påverkan och hur man bäst placerar sig i förhållande till andra personer och ljudkällor. Ytterligare en viktig del var att förstå att hörapparaten inte är en snabblösning och att den varken ger normal eller komplett hörsel.
Började använda hörapparaten mer
Efter den fem veckor långa distanskursen kunde man se en skillnad, berättar Milijana Malmberg, audionom och disputerad vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi. Flitiga hörapparatsanvändare kände att de hade mer nytta av sin hörapparat, och andra började använda den mer när de förstod vad de kunde förvänta sig av den.
Ju längre en person gått med hörselnedsättning utan hjälpmedel, ju svårare är det att acceptera att vissa ljud kanske låter annorlunda än vad man minns dem som. Det handlar alltså om att kunna ta till sig all information, men också att vänja hjärnan vid den nya ljudbilden som hörapparaten ger.
Till mångt och mycket handlar det om att bli medveten om sina beteendemönster och få insikt om att man med hörapparat exempelvis behöver se den man pratar med, eller att man behöver sänka ljudet på radion eller dra ner på fläkten för att kunna höra bra.
Våga kommunicera mer än tidigare
Med hjälp av de lärdomar som distanskursen gav kunde hörapparatanvändarna börja använda andra strategier. De såg en helt annan nytta med hörapparaten, vilket gjorde att de vågade kommunicera mer än vad de hade gjort tidigare, säger Milijana Malmberg.
Deltagarna blev mer benägna att fråga när de inte hörde, istället för att låtsas höra. De deltog även mer i det sociala livet och började tillämpa det de lärt sig via kursen, kunskaper som de visserligen ofta hade sedan innan men som de av vana inte använde.