Om obesitas
Idag lever cirka 1,2 miljoner svenskar med obesitas, det vill säga med ett Body Mass Index (BMI) över 30. Av dessa är det 350 000–400 000 personer som har en svår obesitas med ett BMI över 35. Det visar Folkhälsomyndighetens statistik från 2021. Andelen svenskar med obesitas har ökat från 11 procent till 16 procent mellan åren 2004 och 2021, och det ställer allt större krav på vården för att kunna förebygga och behandla komplikationer till följd av obesitas.
Obesitas är en kronisk sjukdom som kan leda till många andra sjukdomar och tillstånd, och som kräver långsiktig behandling och uppföljning. Dels är det tyngden i sig som kan ge belastningsskador på leder, men framför allt är riskerna de metabola faktorerna från fettväven som påverkar kroppen negativt. Några av de vanligaste följdsjukdomarna till obesitas är typ 2-diabetes, hjärtkärlsjukdom och cancer. Ju högre övervikt desto större risk för dessa sjukdomar.
Behandling hos dietist
Personer med obesitas ska i första hand vända sig till sin vårdcentral för att få hjälp med viktminskning. Därifrån kan de eventuellt få en remiss vidare för behandling. Det första steget på vårdcentralen är att få träffa en dietist och fysioterapeut för att gå igenom livsstilsfaktorer och se vad som kan ändras. Via vårdcentralen ska patienten få en individuell handlingsplan som innefattar realistiska mål för viktnedgång och viktkontroll.
Kommer viktbehandlingen i gång tidigt finns det stora möjligheter att vända utvecklingen med den stigande vikten och minska risken för följdsjukdomar. En livsstilsbehandling för en patient med övervikt eller obesitas handlar inte om plåga sig själv för att snabbt gå ner i vikt, utan om att hitta en ny hälsosam livsstil som det går att behålla livet ut.
Trots det stora behovet av hjälp med viktreduktion har vi knappt 2000 dietister i Sverige, att jämföra med ca 16 000 fysioterapeuter, 34 000 läkare och 167 000 sjuksköterskor. Enligt Socialstyrelsens rapport ”Bedömning av tillgång och efterfrågan på legitimerad personal i hälso- och sjukvård samt tandvård 2020” varierar tillgången till dietistvård stort mellan regionerna, och nio av 21 regioner rapporterar att de har brist på dietister.
– Forskningen och internationella riktlinjer är tydliga med att livsstilsbehandling, gärna med stöd av dietist, ska vara en del i behandlingen för alla livsstilssjukdomar. Detta gäller särskilt obesitas, och där brister vi tyvärr i sjukvården idag med alldeles för långa väntetider och vissa patienter får mycket begränsad hjälp på grund av otillräckliga resurser, säger Anders Lundberg som är specialistläkare i internmedicin och medicinsk rådgivare i Eatit, en app för digital dietistkontakt.
Digitala möjligheter
Med den ojämna tillgången på dietister kan digitala obesitasmottagningar vara en möjlighet att erbjuda patienter med obesitas en dietistkontakt oavsett var i landet de bor. Ett exempel på en sådan digital lösning är appen Eatit, som är skapad av dietister, psykologer, ingenjörer och läkare.
Grundarna till Eatit är Theresia Silander Hagström och Oytun Yildirimdemir, och de träffades år 2012 på KTH i Stockholm när de läste till civilingenjörer. Med ett intresse för mat och teknik grundade de ett matleveransföretag som gav förslag på matrecept baserat på kundernas hälsodata och matpreferenser. Under resans gång insåg de det stora och kraftigt ökande behovet av dietister. Då beslöt sig grundarna att starta Eatit för att ge personer ytterligare stöd till livsstilsförändring och för att de dietistresurser som finns ska kunna användas på ett mer effektivt sätt för att nå fler patienter. År 2019 blev företaget Sveriges första subventionerade digitala dietisttjänst och har därefter förändrat livet för otaligt antal individer över hela Sverige.
–Den digitala vården för denna patientgrupp innebär helt nya möjligheter. Genom appen kan vi alltid finnas där för att stötta och peppa patienten. Vi följer hälsoutvecklingen över tid och vill gå in när patienten behöver oss som mest. För vissa innebär det videomöten med dietist, andra behöver påminnelser i rätt tid och för en tredje grupp kanske det handlar om enkla knep om hur man får till en hälsosam livsstil i en stressig vardag, säger Oytun Yildirimdemir.
Behandlingen via Eatit sker via legitimerad dietist och kombinerar dietistens kunskap med vilka kostförändringar som leder till bättre hälsa med psykologens kunskaper om hur man skapar beteendeförändring och hur man fortsätter med sina nya, goda vanor. Beteendeförändringarna arbetar man med via internetbaserad kognitiv beteendeterapi, iKBT.
Så går en digital dietistkontakt till
Den digitala dietistkontakten börjar intensivt under några veckor med täta, korta digitala träffar. Sedan får patienten en uppföljning utefter sina behov med några veckors eller månaders mellanrum. Behandlingen är designad för att den ska gå ihop med övriga vardagen och leda till resultat över tid.
Den ”röda tråden ” genom hela behandlingsprocessen är att patienten själv ska vara aktiv i sin förändringsprocess. Övningar för beteendeförändring varvas med information och vägledning kring mat, matvanor och fysisk aktivitet vid viktminskning.
Sara West är behandlingsutvecklare på Eatit, legitimerad dietist och studerar till psykolog. Hon har erfarenhet från att jobba med preventiv hälsa, mödravård och viktreduktion. Sara West är också registrerad yoga- och meditationslärare. Hon berättar: – Många av våra patienter har testat allt och har kämpat flera år med att gå ner i vikt. Det är sällan mer information de behöver, utan stöd i att etablera vanor som håller över tid och att jobba på sina tankar och känslor kring mat.
Tiden för den digitala dietistbehandlingen varierar mellan sex månader och två år. Kontakten med dietisten är tät i början, med glesare uppföljning under andra året. Behandlingen kräver ingen remiss, kostar som ett dietistbesök på vårdcentralen och frikort gäller. Den digitala dietistbehandlingen är också öppen för patienter från hela Sverige, oavsett vilken region de bor i.
För att delta i behandlingen ska patienten ha BMI 30–40, eller BMI 27 med en annan metabol riskfaktor som höga blodfetter, högt blodtryck, högt blodsocker eller högt midjemått. Dietisten skriver journal under behandlingen, och journalen finns tillgänglig för andra vårdgivare och för patienten via journalsystemet Take Care och via 1177.
–Till mig kommer många patienter som har långt till sin vårdcentral, att de har långa väntetider eller för att man vill träffa en dietist som de vet är duktig på beteendeförändring. Jag har alla mina behandlingar över video, som dietist behöver jag ju inte känna och klämma på en patient utan det räcker med att vi kan se och prata med varandra. Många av mina patienter säger att de är så glada att äntligen hittat en dietist som förstår dem. De vill må bra och tillsammans hittar vi lösningar som ska fungera livet ut, berättar Linda Jansson, dietist på Eatit.
Användarna av den digitala dietistkontakten beskriver att de fått lära sig mer om sina ätbeteenden, och att de uppskattat det regelbundna stödet. De berättar också att hemuppgifterna hållit hög kvalitet och att råden varit effektiva och skräddarsydda för individen. Många har också uppskattat den korta väntetiden, och att det varit lättare att hinna med dietistbehandlingen i en stressig vardag tack vare de digitala mötena.
Målet med obesitasbehandlingen
Ett av målen vid behandling av obesitas är att nå, acceptera och bibehålla en hälsosam viktminskning, vilket innebär en viktnedgång på cirka 5–10 procent av ursprungsvikten. Dietisten följer också upp patientens midjemått och kosthållning genom ett verktyg som kallas kostindex. Ett annat viktigt mål är att etablera en livsstil som leder till en hållbar viktstabilitet och bättre livskvalitet och att uppnå ett sunt förhållande till sig själv, sin kropp och mat. Livsstilsförändringar som varar livet ut – det är en viktig nyckel för en sund viktnedgång och bättre hälsa. för att skapa förändringar som varar.
–De flesta som kommer till mig har ganska bra koll på ”vad man borde göra” men har svårt att få till det i vardagen, ofta på grund av stress eller känsloätande. Att ändra ett beteende är jättesvårt och tar tid, men det fina är att man kan få hjälp av legitimerade dietister inom primärvården. Det som är så bra med digital vård är att jag kan träffa patienten mer regelbundet och vi tillsammans kan arbeta med att hitta lösningar som fungerar för just den personen, berättar Olivia Johansson, dietist på Eatit.
