Diabeteskirurgi – effektiv behandling vid diabetes typ 2
Vid diabeteskirurgi gör man ett ingrepp i magtarmkanalen för att påverka signalsystemen, som i sin tur styr aptitreglering och ämnesomsättning. Forskning visar att diabeteskirurgi kan användas för att förhindra eller behandla diabetes typ 2 och dess följdsjukdomar såsom exempelvis blodfettsrubbningar, högt blodtryck, sömnapné och att det minskar behovet av läkemedel. Den kirurgiska behandlingen minskar på sikt också riskerna för cancer och hjärtkärlsjukdom för dessa patienter. Trots detta används diabeteskirurgi i betydligt mindre omfattning än det borde enligt nuvarande rekommendationer från nationella och internationella diabetesorganisationer, berättar Ulf Rosenqvist endokrinolog och överläkare på Medicinkliniken, Närsjukvården i västra Östergötland.
-I den bästa av världar skulle man öka antalet operationer med 20 till 30 procent för att fler ska kunna bli hjälpta, säger Ulf Rosenqvist. Det finns stora studier, exempelvis SOS-studien, där man följt patienterna under en lång tid efter operationen. Resultatet visar att de som genomgick diabeteskirurgi mer eller mindre blev av med sin diabetessjukdom, hade färre hjärt-kärlproblem likväl som mindre problem med njurarna, lägre risk för tidig död och mådde bättre än kontrollgruppen. Dessa resultat har även upprepats i internationella studier. Man kan därför säga att det finns en god koppling mellan viktnedgång och minskad risk för många sjukdomar och följdproblem.
Diabeteskirurgi i tidigt skede för bäst effekt
BMI beskriver en persons kroppsvikt i relation till längden. Om man har ett BMI på 25 till 30 räknas det som övervikt och BMI över 30 som fetma. Här beskrivs vilka som är aktuella för diabeteskirurgi:
- BMI 35 och uppåt; patienten rekommenderas operation i princip oberoende av blodsockerkontroll.
- BMI 30-34,9; kirurgi bör övervägas om blodsockret är dåligt kontrollerat trots medicinsk behandling.
Utgår man ifrån dessa riktlinjer beräknas omkring 6,2 miljoner personer med diabetes typ 2 i Europa kunna vara aktuella för diabeteskirurgi. Det är viktigt att inte vänta för länge med ingreppet då data visar att ju kortare tid från diabetesdebut till operation, desto större chans för normala blodsockernivåer efter diabeteskirurgin.
-Detta betyder att ju mindre fetma (lägre BMI) man har och ju kortare tid man har haft diabetes, desto bättre förutsättningar för att bli botad av diabeteskirurgi, menar Ulf Rosenqvist. Det är viktigt att poängtera att 98 procent av alla som genomgår diabeteskirurgi blir bättre och mår bra metabolt. Man kan även slippa följdproblem som exempelvis sömnapné, ledförslitningar, diabeteskomplikationer och kardiovaskulära skador. Tyvärr finns det fortfarande en känsla av att man som överviktig eller om man har fetma, får skylla sig själv. Både allmänheten och vården behöver hjälpas åt att sluta stigmatisera personer med övervikt och fetma och i stället hjälpa dem. För att diskutera diabeteskirurgi rekommenderar jag att man vänder sig till sin distriktsläkare som kan remittera vidare. Om man inte upplever att man blir hörd kan man skriva en egenremiss eller be om en second opinion.
Om du eller en anhörig passar in på kriterierna för diabeteskirurgi kan du även kontakta ett sjukhus med specialistkunskap både inom diabetes och fetma. Det finns bred expertis inom diabeteskirurgi på exempelvis Karolinska Universitetssjukhuset, Ersta sjukhus eller Danderyds sjukhus inom Stockholm alternativt Universitetssjukhuset Örebro, Lindesbergs lasarett, Universitetssjukhuset i Linköping, Sahlgrenska akademin samt Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg.
-Diabeteskirurgi är fortfarande i sin linda och det är först i år som vi tar upp detta i vårdprogrammet inom diabetes, berättar Ulf Rosenqvist. Man behöver utbilda alla inom vården om de positiva effekterna och om vikten av att sätta in denna behandling tidigare, för att fler patienter ska få chansen till ett bättre liv med minskat lidande.
Här kan du läsa mer om diabeteskirurgi.
Kort om diabetes typ 2
Orsaken bakom att man får diabetes typ 2 är inte känd, men man vet att genetik och livsstil påverkar. Stress och rökning kan öka risken att få diabetes. Genom att äta hälsosamt och röra på sig varje dag minskar risken för sjukdomen.
Diabetes typ 2 debuterar vanligtvis i vuxen ålder och då symtomen kommer långsamt kan det ta lång tid innan sjukdomen upptäcks. Vanliga symtom som kan göra att man söker vård är att man kissar ofta och mycket, ökad törst, trötthet och försämrad och suddig syn.
Om man inte kontrollerar sin diabetes kan sjukdomen i värsta fall leda till exempelvis hjärtinfarkt, stroke, blindhet, njursvikt och amputation. Diabetes är med andra ord förenad med kraftigt ökad risk för allvarliga komplikationer och för tidig död.
Första behandlingssteget är att genom förbättrade matvanor och ökad motion hålla sina blodsockervärden i schack. Många kommer dock så småningom behöva komplettera med blodsockersänkande läkemedel och efter hand också läkemedel som injektion.
